Algläget något sämre än vanligt

Under juli var det mindre solsken än vanligt och väderförhållandena varierade. Det kan ha påverkat tidpunkten för utvecklingen av cyanobakterier och gjort att mängderna börjat öka senare. Ställvis har det regnat rikligt, vilket har kunnat öka utlakningen av näringsämnen från avrinningsområdena till vattendragen och på så sätt påverkat näringsförhållandena i vattendragen.

Under denna vecka erhölls 215 observationer från observationsplatserna som ingår i den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier i insjövattnen. Av dessa rapporterades 46 vara observationer om cyanobakterier. Nu var observationerna om cyanobakterier betydligt fler än under föregående veckor och situationen är nu något sämre än normalt för tidpunkten.

I insjöarna observerades rikligt med cyanobakterier i Houhajärvi i Sastamala, vid Rusutjärvi badstrand i Tusby och vid Järvelä badstrand i Salo. Rikligt med cyanobakterier observerades vid 12 observationsplatser och lite cyanobakterier vid 31 observationsplatser. Observationer om cyanobakterier har gjorts i olika delar av landet.  Största delen av observationerna gjordes i Södra Finland, medan de nordligaste observationerna gjordes i Lappland.

Längs kustområdena gjordes totalt 53 observationer, av vilka 19 rapporterades vara observationer om cyanobakterier. Också i kustområdet har antalet observationer om cyanobakterier ökat i jämförelse med föregående veckor. Observationerna om blågröna alger har inte ännu minskat som det typiskt brukar göra mot slutet av sommaren, och läget är sämre än vanligt för tidpunkten.

Mycket rikliga mängder cyanobakterier observerades i Pemarviken i S:t Karins. Rikligt med cyanobakterier observerades i Kustö sund i S:t Karins och vid Bengtsår i Hangö. Lite cyanobakterier observerades på 16 observationsplatser i Bottenhavet, Skärgårdshavet och Finska viken.

Jämförelsen av algläget mellan olika år är dock riktgivande, eftersom observationsplatsernas antal och läge har varierat från år till år.

Observationer som görs av medborgare och andra aktörer utanför den officiella uppföljningen kompletterar uppföljningen av algläget. Under denna vecka lämnades totalt 97 observationer in av medborgare via webbtjänsterna Järvi-meriwiki och vatten.fi. I 54 av dem observerades cyanobakterier. Observationer gjordes på olika håll i landet, men största delen var från insjöarna i landets södra och mellersta delar samt från kustområdena.

I Järvi-meriwiki, Vatten.fi och Tarkka-tjänsten kan man bekanta sig med algobservationerna från den riksomfattande uppföljningen och medborgarnas observationer:

• Uppföljningen av algläget i Järvi-meriwiki
• Algläget i vatten.fi
• Kartsökning - Tarkka

Situationen ute på öppet hav bedöms med hjälp av satellitobservationer

På basis av satellitbilder har det under den gångna veckan förekommit cyanobakterier som är blandade i vattnet i Bottenhavet och i Finska vikens östra delar. Dessutom har massförekomster på ytan observerats i västra delen av Finska viken och i de norra delarna av Egentliga Östersjön.

Algläget ute på öppet hav kan också följas upp med cyanobakteriebarometrar som grundar sig på satellitmaterial. Barometrarna beskriver sannolikheten för att det ska förekomma cyanobakterier i Finlands närliggande havsområden och gör det möjligt att jämföra årets situation med tidigare år. Barometrarna publiceras för de sex närliggande havsområdena i Finlands miljöcentrals Tarkka-tjänst.

Cyanobakteriebarometrarna finns i den nedre delen på ingångssidan i Tarkka-tjänsten.

På sommaren följer Tillstånds- och tillsynsverket upp förekomsten av cyanobakterier, dvs. blågröna alger, som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd

Den riksomfattande alguppföljningen genomförs i samarbete med kommunernas miljö- och hälsovårdsmyndigheter och Finlands miljöcentral (SYKE). Även rotary i Finland och utbildade privatpersoner deltar aktivt i alguppföljningen. Algläget följs upp varje vecka på cirka 300 observationsplatser. Uppföljningen pågår fram till slutet av september.

Tillstånds- och tillsynsverket informerar om algläget med två veckors mellanrum från mitten av juni till mitten av augusti. Algöversikterna finns också i webbtjänsten lvv.fi.  

Vad är cyanobakterier

Cyanobakterier eller så kallade blågröna alger hör till de äldsta organismerna på jordklotet och de är en naturlig del av vattendragens ekosystem. Till skillnad från andra bakterier kan de assimilera och producera syre, och därför påminner de till sina egenskaper om planktonalger. I vissa förhållanden, till exempel i varmt vatten och när näringsämnena ökar, kan cyanobakterierna snabbt förökas. Rikliga massförekomster tyder ofta på att det finns en ekologisk obalans i vattendraget.

Rikliga massförekomster kan försämra vattenkvaliteten. De kan göra vattnet grumligt, minska syrehalten i vattnet då de bryts ned och störa tillväxten för övrig vattenvegetation. Dessutom utgör cyanobakterierna för många djurplanktonarter en näring av låg kvalitet, vilket kan återspeglas i näringsväven i hela vattendraget.

Anvisningar om hur du identifierar cyanobakterier

Små mängder cyanobakterier syns ofta som gröna, blågröna eller gulaktiga korn i vattnet och smala algstrimmor kan driva in mot stranden. Det kan dock ibland vara svårt att med bara ögat observera cyanobakterier, eftersom de också kan förekomma väl blandade med vattnet utan tydliga ansamlingar på vattenytan. I lugnt väder bildar rikligt med alger grönaktiga eller gulaktiga flak och som också kan samlas vid stranden.

Cyanobakterier kan identifieras med enkla test. Man kan pröva med en sticka och då upplöses algerna i vattnet som små partiklar. Om alger hänger kvar på en käpp, är det vanligtvis frågan om en annan typ av alg. I ett kärl med vatten stiger de blågröna algerna upp till ytan inom cirka en timme på grund av sina gasblåsor.

Mer information:

• Hur känner jag igen blågröna alger? | Vatten.fi
• Frågor och svar om blågrönalger| Vatten.fi
• Sanitära olägenheter av blågröna alger | HUS  
• Vattenkvaliteten på badstränder