Pienten lasten näkemyksiä voi onnistuneesti selvittää puhelinhaastattelulla
18.8.2026 07:16:00 EEST | Lapsiasiavaltuutettu | Tiedote
Små barns åsikter kan framgångsrikt utredas med en telefonintervju

Suomen lapsiasiavaltuutettu on kymmenen vuoden ajan selvittänyt 6–7-vuotiaiden lasten näkemyksiä valtakunnallisen ja laajan tiedonkeruun avulla. Tästä Suomen Lapsibarometria varten kehitetystä puhelinhaastattelumenetelmästä on nyt julkaistu kansainvälinen tieteellinen artikkeli. Lapsibarometri on toiminut esimerkkinä myös muille Pohjoismaille.
Tuore tutkimus osoittaa, että puhelinhaastattelu on toimiva ja eettisesti perusteltu tapa kerätä pienten lasten näkemyksiä valtakunnallisissa tutkimuksissa. Tutkimus perustuu lapsiasiavaltuutetun toimiston toteuttamaan Lapsibarometriin, jossa 6–7-vuotiaiden lasten näkemyksiä on kerätty puhelinhaastatteluin vuodesta 2016 lähtien.
Tutkimus on julkaistu Contemporary Issues in Early Childhood -tiedelehdessä. Tutkimuksessa tarkasteltiin kriittisesti puhelinhaastattelujen mahdollisuuksia ja haasteita lasten osallistumisen näkökulmasta.
Puhelinhaastattelut mahdollistavat lasten laajan osallistumisen
Tutkimuksen mukaan puhelinhaastattelut tarjoavat mahdollisuuden tavoittaa suuren ja maantieteellisesti kattavan joukon lapsia kustannustehokkaasti. Lapsibarometriin osallistuu noin 400 lasta eri puolilta Suomea.
– Pienten lasten näkemyksiä kerätään harvoin suoraan laajoissa tutkimuksissa. Usein tieto heidän kokemuksistaan välittyy vanhempien tai ammattilaisten kautta. Tämä voi heikentää lasten oikeutta tulla kuulluksi heitä koskevissa asioissa, toteaa tutkimuksen tehnyt erikoistutkija Terhi Tuukkanen.
Lasten kokemukset olivat pääosin myönteisiä
Vuoden 2022 Lapsibarometrissa yli 70 prosenttia lapsista kuvasi puhelinhaastattelun mukavaksi tai hyväksi kokemukseksi. Osa lapsista koki keskustelun neutraalina, mutta myös jännitystä ja epävarmuutta esiintyi.
Pieni osa lapsista koki puhelinhaastattelun jännittäväksi, koska he eivät voineet nähdä haastattelijaa. Joskus tilanne voi olla vaikea myös haastattelijalle, joka ei voi puhelimen välityksellä tunnistaa, onko lapsi esimerkiksi väsynyt tai halukas jatkamaan haastattelua.
– Useimmat lapset pitivät puhelimessa puhumista tavallisena asiana, mutta kaikille se ei ollut luontevaa. Joillekin lapsille oli hankalaa puhua ihmiselle, jonka ulkonäköä he eivät tienneet. Tämä muistuttaa siitä, että luottamuksen rakentaminen vaatii puhelinhaastatteluissa erityistä huomiota, Tuukkanen kertoo.
Luottamus voi rakentua myös puhelimessa
Vaikka lapsi ei näe haastattelijaa, monet lapset kokivat keskustelun turvalliseksi. Haastattelun lopussa lapset jakoivat usein vapaaehtoisesti myös henkilökohtaisia kokemuksiaan.
Tutkimuksen mukaan puhelinhaastatteluja ei tule pitää automaattisesti kasvokkaisia haastatteluja huonompana vaihtoehtona. Sen sijaan niiden toteutuksessa on kiinnitettävä erityistä huomiota siihen, että lapset saavat tutkimuksesta riittävästi tietoa ja että heillä on turvallinen tunne haastatteluissa. Turvallisuuden tunnetta voidaan tukea esimerkiksi sillä, että lapsella on oma turvallinen lelu mukana haastattelutilanteessa.
– Hyvin toteutettuna puhelinhaastattelut voivat laajentaa pienten lasten osallistumismahdollisuuksia ja tuoda heidän näkemyksensä nykyistä paremmin osaksi yhteiskunnallista päätöksentekoa, Tuukkanen sanoo.
*******
Finlands barnombudsman har i tio år utrett 6–7-åriga barns åsikter med hjälp av riksomfattande och omfattande datainsamling. En internationell vetenskaplig artikel har nu publicerats om denna telefonintervjumetod som utvecklats för Finlands Barnbarometer. Barnbarometern har också fungerat som ett exempel för de övriga nordiska länderna.
En färsk undersökning visar att telefonintervju är ett fungerande och etiskt motiverat sätt att samla in små barns synpunkter i riksomfattande undersökningar. Undersökningen grundar sig på Barnbarometern som genomförts av barnombudsmannens byrå, där 6–7-åriga barns åsikter har samlats in genom telefonintervjuer sedan 2016.
Undersökningen har publicerats i vetenskapstidningen Contemporary Issues in Early Childhood. I undersökningen granskades möjligheterna och utmaningarna med telefonintervjuer kritiskt med tanke på barnens deltagande.
Telefonintervjuer gör det möjligt för barn att delta i stor utsträckning
Enligt undersökningen ger telefonintervjuerna en möjlighet att nå en stor och geografiskt omfattande grupp barn på ett kostnadseffektivt sätt. I Barnbarometern deltar cirka 400 barn från olika delar av Finland.
– Små barns åsikter samlas sällan in direkt i omfattande undersökningar. Ofta förmedlas informationen om deras erfarenheter via föräldrar eller yrkesutbildade personer. Detta kan försämra barnens rätt att bli hörda i ärenden som gäller dem, konstaterar specialforskare Terhi Tuukkanen.
Barnens erfarenheter var i huvudsak positiva
I Barnbarometern 2022 beskrev över 70 procent av barnen telefonintervjun som en trevlig eller positiv upplevelse. En del av barnen upplevde diskussionen som neutral, men det förekom också spänning och osäkerhet.
En liten del av barnen upplevde telefonintervjun som spännande, eftersom de inte kunde se intervjuaren. Ibland kan situationen också vara svår för intervjuaren, som inte via telefon kan identifiera om barnet till exempel är trött eller villigt att fortsätta intervjun.
– De flesta barnen ansåg att det var helt vanligt att prata i telefon, men det var inte naturligt för alla. För vissa barn var det svårt att prata med en person vars utseende de inte kände till. Detta påminner om att det i telefonintervjuerna krävs särskild uppmärksamhet för att bygga upp förtroendet, berättar Tuukkanen.
Förtroendet kan skapas också via telefon
Även om barnet inte ser intervjuaren upplevde många barn diskussionen som trygg. Barnen delade i slutet av intervjun frivilligt med sig av sina personliga erfarenheter.
Enligt undersökningen ska telefonintervjuer inte automatiskt betraktas som ett sämre alternativ än intervjuer ansikte mot ansikte. Däremot ska man vid genomförandet av dem fästa särskild uppmärksamhet vid att barnen får tillräcklig information om undersökningen och att de har en trygg känsla i intervjuerna. Känslan av trygghet kan stödas till exempel genom att barnet har en egen trygg leksak med sig under intervjun.
– Väl genomförda telefonintervjuer kan utvidga små barns möjligheter att delta och ge deras åsikter större plats i det samhälleliga beslutsfattandet, säger Tuukkanen.
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Terhi TuukkanenErikoistutkija | SpecialforskareLapsiasiavaltuutetun toimisto
Lisätietoja ja alkuperäisartikkeli | Mer information och artikeln i original
Elina PekkarinenLapsiasiavaltuutettu | Barnombudsmannen
elina.pekkarinen@oikeus.fiMari LaitinenHallinnollinen avustaja | Administrativ assistent
Lapsiasiavaltuutetun haastattelupyynnöt | Intervjuförfrågningar till barnombudsmannen
Linkit
Tietoja julkaisijasta
Lapsiasiavaltuutettu on itsenäinen ja riippumaton viranomainen, josta on säädetty lailla (laki lapsiasiavaltuutetusta 1221/2004). Lapsiasiavaltuutettu antaa Suomen hallitukselle ja eduskunnalle lakisääteisen arvion lapsen oikeuksien ja hyvinvoinnin tilasta sekä raportoi määräajoin YK:n lapsen oikeuksien komitealle. Lapsiasiavaltuutettu tekee aloitteita ja antaa lausuntoja toimialansa teemoista. Lapsiasiavaltuutettu ei käsittele yksittäisen lapsen asioita.
* * *
Barnombudsmannen är en självständig och oberoende statlig myndighet som grundats genom lagen om barnombudsmannen (1221/2004). Barnombudsmannen rapporterar till statsrådet och till Finlands riksdag om hur barn och unga mår och om hur deras rättigheter genomförs. Barnombudsmannen rapporterar också till FN:s kommitté för barnets rättigheter i anslutning till statens regelbundna rapportering. Barnombudsmannen påverkar bland annat genom att göra motioner, ge utlåtanden och delta i den samhälleliga diskussionen. Ombudsmannen har inte rätt att handla i ärenden som gäller enskilda barn.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Lapsiasiavaltuutettu
Koulutuksen inkluusio on lapsen oikeus – ei säästökeino12.5.2026 07:08:00 EEST | Tiedote
Inklusion inom utbildningen är barnets rättighet – inte en sparmetod
Lasten kanssa tehtävä tutkimus alkaa luottamuksen rakentamisesta28.4.2026 07:07:00 EEST | Tiedote
Forskning med barn börjar med att bygga upp förtroendet
Kotiopetuksessa olevien lasten tilanne on selvitettävä19.3.2026 00:01:00 EET | Tiedote
Situationen för barn i hemundervisning måste utredas
Suomen talous voi selviytyä väestönmuutoksesta panostamalla lapsiin ja koulutukseen23.2.2026 08:31:07 EET | Tiedote
Finlands ekonomi kan klara av befolkningsförändringen genom att satsa på barn och utbildning
Kriser hotar barnens vardag och en god barndom12.2.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Barnombudsmannen framför i sin riksdagsberättelse sin allvarliga oro över krisernas inverkan på barnens vardag och barndom. Barnens angelägenheter hörs inte så mycket i samhällsdebatten som de borde och barnens bästa beaktas inte tillräckligt i beslutsfattande som gäller barn. Barnombudsmannen överlämnar sin berättelse till riksdagen den 12 februari.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme