Enkät: Finländare försiktigt positiva till EU-utvidgning – Norge och Island favoritkandidater till nya medlemsländer

Enkäten visar att  finländarna är mycket positiva till ett eventuellt EU-medlemskap för Norge (91 % av svarspersonerna stöder ett medlemskap), Island (89 %), Schweiz (88 %) och Storbritannien (78 %). Dessa länder är för närvarande inte officiella kandidatländer, men på Island hålls en omröstning om att återuppta medlemskapsförhandlingarna den 29 augusti. Bland de faktiska kandidatländerna får Ukrainas medlemskap mest stöd (57 %), följt av Montenegro (33 %).

”Man förhåller sig mest positivt till länder som redan är nära EU-partner och delar EU:s grundläggande värderingar. Över hälften av finländarna skulle även inkludera Kanada, vilket visar att en del finländare uppfattar EU som en möjlig politisk och värdebaserad gemenskap vars gränser inte enbart bestäms av geografi”, säger Sitras ledande expert Riikka Marjamäki.

Även en eventuell mellanmodell får ett försiktigt stöd av finländarna: 40 procent anser att EU bör möjliggöra ett så kallat lätt medlemskap för länder som ansökt om medlemskap, där länderna kunde  dra nytta av till exempel den inre marknaden före de blir fullvärdiga medlemmar .

Unionens funktionsförmåga oroar

En utvidgning av EU har traditionellt motiverats utifrån ekonomiska, säkerhetsmässiga och demokratiska aspekter. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och USA:s sjunkande politiska och militära engagemang i Nato har även förvandlat utvidgningen till en aktuell geopolitisk fråga.

Utvidgningen av EU är för närvarande aktivare än den varit på länge, i och med att flera länder från östra och sydöstra Europa har påbörjat den officiella medlemskapsprocessen..

Finländarna förhåller sig avvaktande till  (40 % av de tillfrågade) att EU:s utvidgning till nya medlemsländer är politiskt och moraliskt nödvändig trots kostnaderna. Däremot har finländarna en betydligt klarare syn på villkoren för utvidgningen. Hela 81 procent anser att EU inte bör göra eftergifter i sina medlemskapskriterier, såsom rättsstatsprincipen eller kampen mot korruption, för att påskynda anslutningen av nya länder.

Även EU:s interna funktionsförmåga betonas starkt och 68 procent av svarspersonerna anser att EU måste reformera sin interna beslutsprocess innan nya medlemsländer godkänns, för att unionen ska behålla sin funktionsförmåga.

”Hur väl framtidens utvidgningspolitik tas emot avgörs alltså av om EU kan erbjuda ett trovärdigt säkerhetspolitiskt skydd för sina nya medlemmar samtidigt som unionen behåller sin egen beslutsförmåga och säkerställer en jämlik och rättvis behandling av sina nuvarande medlemsländer”, säger Veera Heinonen, direktör för funktionen Förutsägelse och utbildning på Sitra.

Utvidgning ses som en ekonomisk möjlighet

Kostnaderna för en utvidgning väcker funderingar bland finländare, särskilt med tanke på Finlands egna regionalstöd och avlägsna bygder. Detta har också framkommit i tidigare undersökningar från EVA. 60 procent av svarspersonerna anser att EU:s pengar hellre bör användas till att stödja Finlands glesbygder än de blivande medlemsländerna. 51 procent anser att de stöd Finland får efter EU:s kommande utvidgningar ska behållas på samma nivå, även om det skulle leda till en ökning av EU:s budget.

En utvidgning har också en positiv ekonomisk dimension enligt svarspersonerna. 58 procent anser att en utvidgning av EU är en ekonomisk möjlighet för Finland eftersom den öppnar nya marknader för finska företag.

”Den samhälleliga diskussionen om utvidgningen och dess effekter är nästan obefintlig i Finland, vilket är problematiskt med tanke på frågans betydelse ur ett demokratiskt beslutsfattandeperspektiv. Det skulle vara ytterst viktigt att diskutera vad utvidgningen innebär för beslutsfattande, finansiering, yttre gränser och funktionalitet”, säger Marjamäki. 

Resultaten av enkäten publiceras inför superveckan för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Utvidgningen kommer att diskuteras både under ambassadörsdagarna och på Europa-forumet i Åbo 26–28 augusti.

Så här gjordes enkäten

Sitras och EVA:s gemensamma EU-enkät genomfördes i mars 2026 som en del av EVA:s värde- och attitydstudier. 2 047 personer svarade på enkäten. Dessutom svarade 34 inbjudna EU-experter på den. Resultatens felmarginal för hela befolkningen är 2–3 procentenheter åt båda hållen.

Svaren samlades in 17–30.3.2026. Svarspersonerna representerar hela landets befolkning i åldern 18–79 år (exkl. Åland).

Materialet har samlats in i Taloustutkimus Oy:s internetpanel och forskningsurvalet har bildats med stratifierat slumpurval. Materialet har viktats för att representera befolkningen efter ålder, kön, bostadsområde, utbildning, yrke eller ställning, bransch och partitillhörighet.

Resultat från samma enkätundersökning har tidigare publicerats för den inre marknaden och industripolitik samt partnerskap och geopolitik. Resultaten visar bland annat att finländarnas inställning till Europeiska unionen har förändrats: unionen förväntas kunna skydda sina medlemsländer, minska skadliga beroenden och agera i det globala politiska virrvarret. Finländarna vill också ha en kraftfullare industri- och teknologipolitik – och är redo att betala för självförsörjning.

Sitras EU-arbete syftar till att ge beslutsfattare en bättre förståelse för de aktuella omvälvningarna och hur man kan bemöta dem. Förutom förutsägelseinformation ordnar vi två gånger om året en utbildning i framtidens EU-ledarskap. På hösten startar den sjunde kursen i ordningen.

Sitra ordnar på Europa-forumet i Åbo 27.8  en framtidssimulering om Europas anpassning till klimatförändringarna samt en diskussion om de nordiska teknologiska och industriella styrkorna som stöd för Europas konkurrenskraft och resiliens.

Faktaruta: Kandidatländer

Följande länder har beviljats status som kandidatland och håller nu på att reformera sin lagstiftning för att motsvara EU:s regler, förordningar och normer:

• Albanien
• Bosnien och Hercegovina
• Georgien
• Moldavien
• Montenegro
• Nordmakedonien
• Serbien
• Turkiet
• Ukraina
• + Kosovo som är en möjlig kandidat, det vill säga har ansökt om medlemskap men har ännu inte beviljats status som kandidatland

Källa: https://european-union.europa.eu/principles-countries-history/eu-enlargement_sv