En byggnad i Litauen och tre i Finland är kandidater till Finlandiapriset i arkitektur

Finalistobjekten har valts ut av en jury som utsetts av Finlands Arkitektförbunds (SAFA) styrelse. Finalisterna valdes ut bland de förslag som togs emot i det öppna ansökningsförfarandet. 

”Vi valde fyra väldigt olika objekt – en bostadsbyggnad, ett kulturcampus, en museibyggnad och bastur. Spektrumet av typologier, dimensioner och material är brett. Gemensamt för objekten är att de betjänar sina användare på ett välövervägt och hållbart sätt”, säger juryns ordförande, professor Panu Savolainen.

Byggnaderna berättar en historia om gemenskaperna som använder dem

Vinnaren utses av en domare som byts ut årligen. I år är det Timo Miettinen, forskare och författare specialiserad på europeisk filosofi och idéhistoria, som får göra det. Han är också känd som en aktiv kommentator av europeisk politik.

När Miettinen reste runt till objekten funderade han framför allt på vad byggnadernas arkitektur berättar om gemenskapen som använder dem och hur byggnaderna skapar historisk kontinuitet.

”Förutom att objekten återspeglar vår tids värderingar och förfaranden, verkade de också i många fall sträcka sig förbi dessa. De reflekterar hur boendet, lärandet, förhållandet till naturen eller bevarandet av historia i bästa fall skulle kunna se ut”, bedömer Miettinen.

Helsingin Muurarimestari är en flärdfri men högklassig bostadsbyggnad

Bostadshöghuset Helsingin Muurarimestari som färdigställdes 2024 i Åggelby förenar på ett lyckat sätt teknisk hållbarhet med boendekvalitet. Diffusionsöppet massivt tegel har använts som byggnadsmaterial och byggnaden har självdragsventilation. Bostäderna som vetter mot två väderstreck har mångsidiga planlösningar.

Fasaderna varierar enligt väderstreck: mot huvudgatan har fönstren tack vare den tjocka tegelmuren kunnat sänkas in djupt i väggen, medan de övriga fasaderna har ljusa tegelpilastrar som strukturerar balkongerna. 

Juryn beskriver Muurarimestari som en flärdfri men högklassig bostadsbyggnad, vars utrymmen har planerats på ett omsorgsfullt, hållbart och vackert sätt.

För arkitektplaneringen av byggnaden ansvarade Avarrus Arkkitehdits arkitekter SAFA Pauli Siponen (huvudplanerare), Noona Lappalainen (projektarkitekt), Niilo Ikonen och Atte Aaltonen samt arkitekterna Erno Laakso och Iida Siponmaa.

Basturna Kuusijärven savusaunat har en arkitektur som blir en del av landskapet

Byggnaderna med rökbastur och omklädningsrum som färdigställdes i friluftsområdet vid Hanaböle träsk i fjol kompletterar områdets tradition av bastubyggande med hänsyn till miljön. De mörka träfasaderna och valmtaken täckta av växtlighet smälter in i sluttningen på ett nästan osynligt sätt. 

Enligt juryns bedömning är den väl genomtänkta bastuupplevelsen särskilt berömvärd. Från omklädningsrummen och duschrummen går man till basturna utomhus, så att naturen sammanflätas med basturitualen på ett väsentligt sätt. 

”Den omsorgsfulla användningen av material, behärskandet av dimensionerna och den tidlösa stämningen gör byggnaderna till ett exceptionellt högklassigt exempel på nytt finländskt bastubyggande, där arkitekturen, landskapet och användarupplevelsen förenas på ett imponerande sätt”, konstateras i juryns bedömning.

För planeringen av byggnaderna ansvarade Mer Arkkitehdits arkitekter SAFA Julia Hertell (byggnadsplanerare) och Kaisa Riippi (projektarkitekt) samt Arkkitehtuuri- ja muotoilutoimisto Tallis arkitekter SAFA Jenni Hölttä (huvud- och byggnadsplanerare) och Minna Lukander (huvudplanerare i tillståndsskedet).

Museet The Lost Shtetl är en drömbild av en förlorad judisk by

På den litauiska landsbygden, skinande vitt mitt bland åkrarna, ligger museet The Lost Shtetl som en drömbild av en förlorad by i landskapet vid Šeduva. Museet berättar om ett judiskt samhälle som förstördes på en natt under förintelsen 1941. 

Museet som färdigställdes 2025 består av byggnader med sadeltak som är kopplade till varandra i grupper. I arkitekturen växlar materialen mellan metall, sten, trä och glas. Inomhusdetaljerna och genomförandet är ytterst högklassigt. Som avslutning på museirundturen går man längs ett högt ravinliknande utrymme, mot dagsljuset och ett fönster som öppnas mot den tidigare judiska begravningsplatsen i Šeduva.

”Arkitekturen inne i museet och väven av olika rum är på ett träffande och finkänsligt sätt anpassade till museets budskap och berättelse”, bedömer juryn.

Museet är Lahdelma & Mahlamäki arkkitehdits verk: huvudplanerare var arkitekt SAFA Rainer Mahlamäki och som projektarkitekter fungerade Ilkka Syrjäkari, Owen Lambert samt arkitekter SAFA Panu Härmävaara och Jukka Savolainen. Studija 2A var lokal samarbetsbyrå.

Byrån har också planerat museet Polin, ett museum för polska judars historia i Warszawa. Museet vann det första Finlandiapriset i arkitektur som delades ut 2014.

I SKiB-campus i Björneborg känner man sig som en del av något större

SKiB-campus är ett projekt som startades av Svenska Kulturfonden i Björneborg och färdigställdes i fjol i Björneborgs centrum. Förutom en skola i rödtegel från 1960-talet och Rosa Huset från 1930-talet, vilka har genomgått en grundlig renovering, omfattar helheten också det nybyggda Kulturhuset Fiini. 

Fiinis fasad i brons flyter på ett fint sätt samman med den bastanta skolbyggnaden i rödtegel i gathörnet. I biblioteket har man skapat lugna läsplatser längs gatan och från caféet i Fiini öppnas utsikter i två riktningar mot en lekgård. Gymnasieelevernas lokaler ramas in av caféets höga ljusschakt. Ljuden från kulturcentret sprider sig mjukt till de översta våningarna och blir en del av ungdomarnas aktiviteter.

Enligt juryn är den bästa behållningen helheten som bildas av campusets många olika funktioner: ”i byggnaden känner man att man är en del av något större, och både besökare och skolelever växer till en del av ett mångstämmigt samhälle.”

För planeringsarbetet ansvarade JKMM Arkkitehdits arkitekter SAFA Samuli Miettinen (huvudplanerare), Asmo Jaaksi, Teemu Kurkela, Juha Mäki-Jyllilä, Susanna Elmnäinen (projektarkitekt) och Katariina Knuuti (projektarkitekt) samt inredningsarkitekt Sanna von Bruun.

Finlandiapriset i arkitektur

Finlandiapriset i arkitektur, som har delats ut sedan 2014, är Finlands mest ansedda arkitekturpris. Syftet med priset är att öka uppskattningen av högkvalitativ arkitektur samt lyfta fram arkitekturens kulturella värde och välfärdsökande betydelse. 

Priset delas ut för planering eller renoveringsplanering av en byggnad eller byggnadsgrupp, som blivit klar under de senaste tre åren – för arbete som planerats i Finland av en finländsk eller utländsk arkitekt eller för arbete som planerats utomlands av en finländsk arkitekt. I år delas priset ut för trettonde gången.

Medlemmarna i juryn för Finlandiapriset i arkitektur utses av Finlands Arkitektförbunds styrelse. I år bestod prisjuryn av arkitekt Panu Savolainen, professor i arkitekturhistoria och restaurering (juryns ordförande), arkitekt och arbetslivsprofessor Anssi Lassila, arkitekt Sofie Pelsmakers, professor i hållbar bostadsplanering, och arkitekt Miia-Liina Tommila. Juryns sekreterare var arkitekt Paula Huotelin.