Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs
26.8.2026 00:00:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Enligt Kostundersökningen för unga äter unga för lite av flera livsmedel som är centrala för både hälsan och den ekologiska hållbarheten, såsom grönsaker, bär, frukt, fullkornsprodukter, baljväxter och fisk.
De nationella näringsrekommendationerna rekommenderar ett dagligt intag av minst 500–800 gram grönsaker, bär och frukt. Bland unga uppgår konsumtionen i genomsnitt till endast hälften av den rekommenderade mängden.
Endast fem procent av de unga äter grönsaker, bär och frukt i enlighet med rekommendationerna. I relation till energiintaget är konsumtionen större bland flickor än bland pojkar.
Däremot är konsumtionen av rött kött och köttprodukter hög. Enligt de nationella näringsrekommendationerna bör konsumtionen av hälsoskäl begränsas till högst 350 gram per vecka. Av flickorna äter 34 procent och av pojkarna 89 procent mer rött kött och fler köttprodukter än rekommenderat.
”Med tanke på både hälsan och miljön bör unga uppmuntras att äta mer grönsaker, bär och frukt, fullkornsprodukter, baljväxter och fisk. Konsumtionen av rött kött och köttprodukter borde minska till en måttligare nivå”, säger specialforskare Peppi Haario.
”Regelbundna måltider och en mångsidig kost stöder ungas ork, tillväxt och utveckling. Många riskfaktorer för sjukdomar, såsom övervikt och inflammation i kroppen, börjar utvecklas redan under barndomen och ungdomsåren, vilket understryker betydelsen av en hälsofrämjande kost från tidig ålder, säger professor Suvi Virtanen.
Skillnader i matkonsumtionen mellan könen och utbildningsnivåerna
Resultaten visar tydliga skillnader både mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Flickor äter, i relation till energiintaget, mer grönsaker, bär, frukt och fullkornsprodukter än pojkar. Pojkar äter däremot mer animaliska livsmedel, det vill säga kött och mjölkprodukter.
Matkonsumtionen bland studerande vid yrkesläroanstalter skiljer sig på många sätt från kostvanorna hos elever i högstadiet och gymnasiet. Unga som studerar vid yrkesläroanstalter äter mindre bär och frukt, men mer kött och köttprodukter, och konsumerar fler energidrycker än andra.
”De skillnader i matkonsumtionen som observerades mellan könen och utbildningsnivåerna stöder uppfattningen att hälsoskillnader börjar uppstå redan tidigt i livet. Därför lönar det sig att satsa på att förebygga och minska dessa skillnader redan under ungdomsåren”, säger Peppi Haario.
Genom att utveckla matmiljön kan man stödja hälsosammare val
För att främja hälsosamma och hållbara matval behövs både samhälleliga åtgärder och åtgärder på individnivå.
Metoder för att främja en hälsosam kost bland unga
- Begränsning av marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel som riktar sig till barn och unga
- Hälsobaserad beskattning av livsmedel
- Förbud mot försäljning av energidrycker till personer under 18 år
- Reglering av placeringen av ohälsosamma livsmedel samt främjande av tillgången till hälsosammare alternativ
- Kommuner, måltidstjänster samt skolornas och läroanstalternas personal ansvarar för att skolmåltider och måltider inom utbildningen ordnas i enlighet med rekommendationerna
- Stärkt matfostran i skolor och läroanstalter samt stärkt kompetens hos vårdnadshavare och andra vuxna som arbetar med unga för att stödja hälsosamma matvanor
- Ökade kunskaper om nutrition och praktiska matfärdigheter bland unga, till exempel principerna för hälsosam kost, matlagning och livsmedelsinköp
Den första nationella undersökningen om ungas nutrition
Ungas matkonsumtion och näringsintag har inte tidigare undersökts på nationell nivå i Finland.
THL genomförde Kostundersökningen för unga i skolor och läroanstalter under läsåret 2024–2025. I undersökningen deltog 22 kommuner från olika delar av Finland. Deltagarna var unga i åldern 12–20 år från årskurs 7–9 i grundskolan samt årskurs 1–2 på andra stadiet.
Sammanlagt deltog 1 975 unga i kostintervjuerna (33 procent av de inbjudna) och 1 839 unga i bakgrundsenkäten (31 procent av de inbjudna).
Källa
Haario P, Niinistö S, Takkinen H-M, Raulio S, Ahonen S, Virtanen SM. Ungas matkonsumtion – resultat från Kostundersökningen för unga (på finska). Discussion paper 23/2026. Institutet för hälsa och välfärd (THL), Helsingfors.
Mer information
Peppi Haario
specialforskare
THL
tfn 029 524 7672
fornamn.efternamn@thl.fi
Suvi Virtanen
professor
tfn 050 327 9696
fornamn.efternamn@tuni.fi
Sari Niinistö
forskningschef
THL
tfn 029 524 7249
fornamn.efternamn@thl.fi
Tidigare om ämnet
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum