I insjöarna inföll algtoppen undantagsvis i september

Under de senaste veckorna har vädret på många ställen varit regnigt och blåsigt, men tämligen varmt. Emellanåt har det också varit dagar med uppehållsväder. Vecka 36 har ytvattentemperaturerna i insjöarna mestadels varit varmare än vanligt och på flera observationsplatser har temperaturerna varit över en grad varmare än genomsnittet. I havsområdet har vattentemperaturerna varit 14–18 grader.

Under veckan erhölls 185 observationer från observationsplatserna i insjövattnen som ingår i den riksomfattande uppföljningen av cyanobakterier. I 55 av dessa observerades cyanobakterier. Antalet observationer av cyanobakterier ökade betydligt från förra veckan och är nu större än tidigare under sommaren. Att algtoppen i insjöarna infaller i september har tills vidare varit sällsynt i uppföljningen. Det har skett endast åren 2025, 2013 och 2010. 

Mycket rikliga mängder cyanobakterier observerades i Savijärvi i Sibbo och i Onkivesi i Lapinlahti. Rikligt med cyanobakterier observerades vid 18 observationsplatser och lite cyanobakterier vid 35 observationsplatser. Största delen av observationerna om cyanobakterier gjordes i Södra och Sydvästra Finland, men observationer har gjorts i hela landet ända till de sydliga delarna av Lappland.

Längs kustområdena gjordes totalt 38 observationer, av vilka 10 rapporterades vara observationer om cyanobakterier. Antalet observationer om cyanobakterier minskade från förra veckan, men läget är något sämre än normalt för tidpunkten. Rikligt med cyanobakterier observerades i Kärmäläinen i Nådendal. Lite cyanobakterier observerades vid totalt 9 observationsplatser i Finska viken, Skärgårdshavet och Bottenhavet.

Jämförelsen av cyanobakterieläget mellan olika år är dock riktgivande, eftersom antalet observationsplatser och deras läge har varierat från år till år.

Observationer som görs av medborgare och andra aktörer utanför den officiella uppföljningen kompletterar uppföljningen av cyanobakterieläget. Under denna vecka lämnades totalt 35 observationer in av medborgare via Järvi-meriwiki och vatten.fi. I 18 av dem observerades cyanobakterier. Observationer om cyanobakterier kom bland annat från Orivesi i Kides och från Kalajärvi i Punkaharju.

I Järvi-meriwiki, Vatten.fi och Tarkka-tjänsten kan man ta del av observationerna från den riksomfattande kontrollen och medborgarnas observationer:

• Uppföljningen av algläget i Järvi-meriwiki
• Algläget i vatten.fi
• Kartsökning - Tarkka

Cyanobakterier förekommer vanligen i insjöar och havsområden ännu långt in på hösten, särskilt om vädret är soligt och varmt. När hösten framskrider minskar vanligen mängden cyanobakterier, men ställvis kan de fortfarande förekomma i rikliga mängder. I vissa sjöar kan höstcirkulationen blanda upp vattenmassan och göra att näringsämnen från bottnen kommer upp i ytvattnet, vilket kan leda till att cyanobakteriemängden ökar.  Under hösten kan man på stränderna och i vattnet vid strandkanten se en målfärgsliknande, turkosfärgad massa, som kommer från färgämnet fykocyanin som frigörs vid nedbrytningen av cyanobakterieceller.

Läget ute på öppet hav bedöms med hjälp av satellitobservationer

Under början av veckan har det varit mulet, vilket gjort det svårare att på satellitbilderna se cyanobakterieläget ute på öppna havet. Läget verkar dock lugnare än förra veckan, då det i havsområdena nära Finland förekom cyanobakterier både blandade i vattnet och som tydliga ytansamlingar. Under den gångna veckan har det förekommit cyanobakterier blandade i vattnet i Finska viken, i de norra delarna av Egentliga Östersjön och i Bottenhavet. Inga ytansamlingar observerades på de molnfria områdena.

Cyanobakterieläget ute på öppet hav kan också följas upp med cyanobakteriebarometrar som grundar sig på satellitmaterial. Barometrarna beskriver sannolikheten för att det ska förekomma cyanobakterier i Finlands närliggande havsområden och gör det möjligt att jämföra årets situation med tidigare år. Barometrarna publiceras för de sex närliggande havsområdena i Finlands miljöcentrals Tarkka-tjänst. Observationerna i cyanobakteriebarometrarna uppdateras inte efter 1 september.

• Cyanobakteriebarometrarna finns i den nedre delen på ingångssidan i Tarkka-tjänsten

Som en del av kontrollen av miljöns tillstånd följer Tillstånds- och tillsynsverket upp förekomsten av cyanobakterier

Den riksomfattande uppföljningen av blågröna alger (cyanobakterier) inleddes år 1999. Uppföljningen genomförs i samarbete med kommunernas miljö- och hälsovårdsmyndigheter och Finlands miljöcentral (SYKE). Även Finlands Rotary och utbildade privatpersoner deltar aktivt i uppföljningen. Cyanobakterieläget följs upp varje vecka på cirka 300 observationsplatser.

Den riksomfattande uppföljningen fortsätter till och med 30 september och vi informerar om cyanobakterieläget vid behov. I slutet av september publiceras även ett sammandrag av sommarens uppföljning av cyanobakterier.

Översikterna av cyanobakterieläget hittas i webbtjänsten lvv.fi.  

Vad är cyanobakterier

Cyanobakterier, som tidigare kallades blågröna alger, hör till de äldsta organismerna på jordklotet och de är en naturlig del av vattendragens ekosystem. Till skillnad från andra bakterier kan de assimilera och producera syre, och därför påminner de till sina egenskaper om planktonalger. I vissa förhållanden, till exempel i varmt vatten och när näringsämnena ökar, kan cyanobakterierna snabbt förökas. Cyanobakterierna kan bli rikligare även i vattendrag i gott skick, men verkligt rikliga, långvariga eller återkommande förekomster kan vara ett tecken på ekologisk obalans i vattendraget.

Rikliga massförekomster kan försämra vattenkvaliteten. De kan göra vattnet grumligt, minska syrehalten i vattnet då de bryts ned och störa tillväxten för övrig vattenvegetation. Dessutom utgör cyanobakterierna för många djurplanktonarter en näring av låg kvalitet, vilket kan återspeglas i näringsväven i hela vattendraget.

Anvisningar om hur du identifierar cyanobakterier

Små mängder cyanobakterier syns ofta som gröna, blågröna eller gulaktiga partiklar i vattnet och smala strimmor av dem kan driva in mot stranden. När det finns mycket cyanobakterier ser man dem tydligt i vattnet. På ytan kan det uppstå grönaktiga eller gulaktiga flak som också kan hopa sig i strandvattnet. Det kan emellertid finnas rikligt med cyanobakterier i vattnet utan att de syns på ytan, eftersom de kan vara uppblandade i vattenmassan.

Cyanobakterier kan identifieras med enkla test. Man kan pröva med en sticka och då upplöses de i vattnet som små partiklar. Om alger hänger kvar på käppen, är det vanligtvis frågan om något annat. I ett kärl med vatten stiger de blågröna algerna upp till ytan inom cirka en timme på grund av sina gasblåsor. Man ska inte simma i vatten där det finns mycket cyanobakterier och man ska undvika att använda vattnet.

Mer information:

• Hur känner jag igen blågröna alger? | Vatten.fi
• Frågor och svar om blågrönalger| Vatten.fi
• Sanitära olägenheter av blågröna alger | HUS  
• Vattenkvaliteten på badstränder