Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men inte kostnaderna. År 2025 uppgick kommunernas kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning till totalt 7,4 miljarder euro, vilket var 1,6 procent mer än året innan. Kostnaderna för småbarnspedagogik var 4,5 miljarder euro, dvs. 1,3 procent mer än år 2024. De krympande årskullarna medför inte automatisk mindre kostnader. Befolkningsförändringen innebär att kommunerna behöver ta ställning till hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren.

Efter den exceptionellt stora kostnadsökningen 2022–2023 har kostnaderna för småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning tydligt stabiliserats. De krympande årskullarna har dock ännu inte minskat de totala kostnaderna för tjänsterna.

”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat. Redan nu kan man se att det inte bara är små kommuner som drabbas av elevsvinn, utan även större kommuner”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Driftskostnader per tjänst (mn €)	2022	2023	2024	2025
Småbarnspedagogik	3 603	4 029	4 102	4 155
Förskoleundervisning och grundläggande utbildning	6 546	7 123	7 303	7 422
Driftskostnader (mn €)
Småbarnspedagogik		11,8 %	1,8 %	1,3 %
Förskoleundervisning och grundläggande utbildning		8,8 %	2,5 %	1,6 %

Kommunernas driftskostnader för fostran 2022–2025

Antalet elever har redan börjat minska, men kostnaderna förändras inte i samma takt eftersom de största kostnadsposterna inom den grundläggande utbildningen, dvs. lokaler och lärarlöner, på kort sikt är fasta. Kommunen kan inte på kort sikt minska dessa kostnader i samma takt som servicebehovet, dvs. antalet barn, minskar. Det innebär alltid att kostnaderna per enhet ökar.

På medellång och lång sikt kan kostnaderna påverkas till exempel genom att man ser över antalet skolor, användningen av lokaler, gruppstorlekar och andra lösningar inom undervisningen. I många kommuner anpassas skoltätheten redan till ett minskande elevantal.

Befolkningsförändringen syns i kommunerna på olika sätt. I växande städer är personalkostnaderna och investeringstrycket höga, eftersom den sjunkande nativiteten uppvägs av intern migration och invandring. I de flesta kommuner håller antalet barn dock på att minska, vilket lätt leder till ökade kostnader per enhet. Kommunerna måste då allvarligt fundera på i vilken mån man kan tumma på tjänsternas tillgänglighet och hur verksamhetskoncepten kunde utvecklas. Numera är det bara i några kommuner som årskullarna växer genom nativitet.

Inom småbarnspedagogiken är situationen en annan. Trots krympande årskullar har antalet barn som deltar i småbarnspedagogik ännu inte minskat i samma utsträckning, eftersom en allt större andel av barnen deltar i småbarnspedagogik.

”Det finns färre barn, men en allt större andel deltar i småbarnspedagogik. Därför kan man inte direkt säga att de krympande årskullarna minskar behovet av eller kostnaderna för småbarnspedagogik. På längre sikt kommer dock antalet barn att minska också inom småbarnspedagogiken”, säger Jarkko Lahtinen, utvecklingschef inom småbarnspedagogik vid Kommunförbundet.

Hur mycket kostade förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen i din kommun år 2025?

Enligt de kommunvisa uppgifter (bilaga) som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i kostnaderna per barn inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Skillnaderna förklaras inte enbart av kommunens storlek, utan kostnaderna påverkas av kommunernas olika förhållanden och deras lösningar kring exempelvis nätverket av tjänster och personalmängden.

År 2025 var nettodriftskostnaderna för den grundläggande utbildningen i genomsnitt cirka 12 500 euro per 7–15-åring. I kommuner med mindre än 2 000 invånare var nettodriftskostnaderna i genomsnitt cirka 17 000 euro och i kommuner med över 20 000 invånare cirka 12 000 euro per 7–15-åring. Det finns ändå stora skillnader mellan kommunerna, och bland kommuner i olika storleksklasser finns både kommuner med högre och kommuner med lägre kostnader.

År 2025 uppgick nettodriftskostnaderna för småbarnspedagogik till i genomsnitt cirka 11 900 euro per 0–6-åring. De högsta kostnaderna, 12 600 euro per 0–6-åring, hade små kommuner med färre än 2 000 invånare. De lägsta kostnaderna, 11 600 euro, hade kommuner med 10 000–2  000 invånare. Skillnaderna mellan kommunerna var dock stora. Högre och lägre kostnader förekommer i både stora och små kommuner.

Inom den grundläggande utbildningen påverkas kostnaderna bland annat av antalet skolor, gruppstorlekar, personalstrukturen, skolskjutsar, lokaler och avstånd. Inom småbarnspedagogiken påverkas kostnaderna av till exempel hur tjänsterna tillhandahålls, personaldimensioneringen och barnens olika servicebehov.

”En hög eller låg kostnad per elev är ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat, utan tillsammans med siffrorna måste man se på förhållandena i kommunen och de lösningar kommunen kommit fram till”, säger Sjöström.

År 2025 står anordnandet av småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning för nästan hälften av kommunernas driftskostnader, varav omkring hälften är personalkostnader. Kommunernas lagstadgade uppgifter har utvidgats, och man har satsat på personalen och större personalstyrka. Dessutom har personalens löner stigit. Också fastigheterna har en stor inverkan på kostnaderna för tjänsterna.

100 000 färre barn ett incitament att ändra på tjänsterna

År 2040 kommer antalet invånare under 18 år att ha minskat med omkring 100 000, enligt Itlas befolkningsprognos. Förändringen har stor betydelse för kommunerna, eftersom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen står för nästan hälften av kommunernas driftskostnader. Minskningen av antalet barn påverkar också kommunernas finansieringsbas, eftersom färre barn innebär mindre statsandelar för den enskilda kommunen.

Barn under 18 år är den invånargrupp som använder mest kommunala tjänster. Utöver småbarnspedagogik och skola finns det många fritidstjänster som kräver att barn och unga erbjuds lokaler, platser och verksamhetsförutsättningar. År 2025 var kostnaderna per invånare under 18 år i genomsnitt 15 100 euro.

”Det vore konstigt att tänka att en befolkningsförändring av den här omfattningen inte skulle påverka hur tjänsterna tillhandahålls. När befolkningen förändras måste också verksamheten göra det. Kommunerna behöver tillräckligt med handlingsutrymme och flexibel lagstiftning för att kunna trygga tjänster av hög kvalitet under olika förhållanden. Samma modell passar inte överallt”, påpekar Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Kommunerna behöver handlingsutrymme för olika situationer. Växande städer behöver bygga upp tjänster och förebygga segregation, krympande kommuner behöver anpassa nätverket av tjänster och alla kommuner i Finland behöver trygga en högklassig och tillgänglig utbildning.

Med färre barn ställs mer krav på kunnandet

Kommunernas förutsättningar att svara på befolkningsförändringen handlar enligt Kommunförbundet inte bara om ekonomi. Under nästa regeringsperiod behövs det tillräcklig och förutsägbar finansiering, men också mer möjligheter för kommunerna att på lång sikt införa nya sätt att tillhandahålla tjänster.

Kommunförbundet föreslår att kommunerna ska få större handlingsutrymme att svara på befolkningsförändringen utifrån sina egna utgångspunkter. Det kan till exempel handla om utökat samarbete mellan kommunerna och utbildningsanordnarna, flexiblare gemensam användning av personal och lokaler samt flexiblare användning av undervisning via fjärruppkoppling som komplement till närundervisningen. Målet är inte bara att anpassa kostnaderna, utan att stärka den finländska kompetensnivån på alla håll i landet.

”Finland bör sikta på att åter nå internationell toppklass inom utbildningen. Då årskullarna krymper har vi inte råd att förlora ett enda barns kunnande. Vi måste nu våga fråga oss vad som verkligen stärker barnens inlärning och välmående och satsa våra resurser på det. Färre barn måste betyda mer kunnande, inte mindre”, säger Huovinen.

Närmare upplysningar och intervjuer

Mari Sjöström, specialsakkunnig, tfn +358 50 575 8622
Jarkko Lahtinen, utvecklingschef, tfn +358 50 361 4526
Susanna Huovinen, vice verkställande direktör, tfn +358 9 771 2006