Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Utredning: De förtroendevaldas arvoden har stigit måttligt – stora skillnader mellan kommunerna

9.9.2026 08:25:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela

Sammanträdesarvodena för fullmäktigeledamöter i kommunerna varierar mellan 30 och 455 euro. Det framgår av Kommunförbundets utredning som kartlagt kommunala förtroendevaldas sammanträdes- och årsarvoden i början av fullmäktigeperioden 2025–2029.

Det genomsnittliga sammanträdesarvodet för en fullmäktigeledamot är nu 96 euro och för en kommunstyrelseledamot 95 euro. För fullmäktigeordförande är sammanträdesarvodet i snitt 142 euro och för styrelseordförande 141 euro.

Skillnaderna mellan kommunerna är ändå stora. Det lägsta sammanträdesarvodet är 30 euro, det högsta 455 euro.

I de flesta kommuner betalas förhöjda sammanträdesarvoden i fullmäktige och andra organ om sammanträdet pågår längre än en viss tid, vilket vanligtvis är mer än tre timmar.

I genomsnitt har sammanträdesarvodena för fullmäktigeordförande ökat med 23 procent och för ledamöter med 20 procent jämfört med situationen för åtta år sedan. I cirka 28 procent av kommunerna har fullmäktiges arvoden förblivit på samma nivå som 2017, och i nio kommuner har fullmäktiges sammanträdesarvoden minskat. 

Högre arvoden i de största städerna

De högsta arvodena betalas fortfarande i stora städer: i kommuner med över 100 000 invånare är det genomsnittliga arvodet för en fullmäktigeledamot 270 euro, medan det i kommuner med färre än 2 000 invånare är 63 euro. Helsingfors betalar de högsta sammanträdesarvodena – som högst 455 euro. De lägsta arvodena, 30 euro, betalas fortfarande i glesbygdsområden, exempelvis i Savukoski kommun.

– Arvodena ökar vanligtvis enligt kommunens storlek, men skillnaderna kan vara stora även mellan kommuner av samma storlek och inom landskapen. Det finns också skillnader mellan de olika organen, säger Santeri Lajunen och Anni Antila som genomfört utredningen.

Arvodet för sektornämndernas ordförande är i snitt 113 euro och för ledamöter 77 euro per sammanträde. I revisionsnämnderna (127/84 euro) och i utskotten (135/91 euro) är arvodena något högre än i nämnderna.

Enligt utredningen finns det variationer i arvodesstadgorna beträffande betalningen av arvoden. Principerna för betalning av arvoden varierar när förtroendevalda deltar i andra än kommunens organs sammanträden, till exempel seminarier, workshoppar och kurser. Vissa kommuner betalar till exempel ett normalt sammanträdesarvode för aftonskolor, vissa betalar hälften, medan andra inte betalar något arvode alls för inofficiella möten.

Årsarvode för centrala förtroendevalda 

Utöver sammanträdesarvoden kan förtroendevalda i en central roll också få ett årsarvode. Årsarvodet är i snitt 2 808 euro för fullmäktigeordförande, 3 524 euro för styrelseordförande och 1 179 euro för sektornämnders ordförande. 

– Förtroendeuppdragen har blivit alltmer krävande under årens lopp. Enligt Kommunförbundets beslutsfattarundersökning hösten 2024 läggs i genomsnitt 7 timmar per vecka på förtroendeuppdragen. I de största städerna använder exempelvis styrelsens ordförande och vice ordförande i genomsnitt 36 timmar per vecka för att sköta sina förtroendeuppdrag, vilket motsvarar ett heltidsarbete. Särskilt i de största städerna sköter styrelseordförandena så gott som utan undantag sitt uppdrag antingen på heltid eller deltid. I denna utveckling närmar sig Finland med små steg de övriga nordiska ländernas praxis, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

I några kommuner betalas årsarvoden till fullmäktigeledamöterna, vilket också sannolikt innebär lägre sammanträdesarvoden.

Kommunerna justerar sina sammanträdesarvoden vanligen vart fjärde år, i början av fullmäktigeperioden. 

Kommunförbundets utredning "Kuntien luottamushenkilöiden palkkiot vuonna 2025" kan laddas här. Utredningen genomfördes på uppdrag av Kommunförbundet av Santeri Lajunen och Anni Antila vid FCG.

Mer information:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634, Marianne.Pekola-Sjoblom@kommunforbundet.fi

Jarkko Majava, utvecklingschef, Kommunförbundet, tfn 050 325 2306, Jarkko.Majava@kommunforbundet.fi

Santeri Lajunen, ledande konsult, FCG
santeri.lajunen@fcg.fi

Anni Antila, ledande konsult, FCG
anni.antila@fcg.fi

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande

Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin

Kuntaliitto PISA-tuloksista: Paljon on tehty, mutta keskitytäänkö oikeisiin asioihin?8.9.2026 10:39:54 EEST | Tiedote

Suomalaisten nuorten osaaminen heikkeni tuoreissa PISA-tuloksissa. Kuntaliittoa huolestuttaa, että liian moni nuori jää peruskoulun päättyessä heikkojen taitojen varaan. Myös oppilaiden väliset osaamiserot ovat kasvaneet pitkällä aikavälillä. Samanikäisten ja samalla vuosiluokalla olevien oppilaiden taidoissa, opiskelumotivaatiossa ja hyvinvoinnissa on huomattavia eroja. ”Erityisen suurta huolta aiheuttaa kokonaistilanne, osaamisen yleinen heikkeneminen. Jos oppilas hyvinä Pisa-vuosina sai kasin, nykyisin hän saa samalla osaamisellaan arvosanaksi kympin. Lisäksi heikkojen osaajien määrä on hälyttävällä tavalla lisääntynyt, eikä ns. huippuosaajia ole yhtä paljon kuin ennen”, painottaa erityisasiantuntija Mari Sjöström. ”Suomen tärkein PISA-luku ei ole sijoitus. Se on niiden nuorten määrä, joiden taidot eivät peruskoulun päättyessä riitä jatko-opintoihin ja työelämään. Pienenevien ikäluokkien Suomessa jokaisen lapsen osaaminen tarvitaan. Meillä ei ole varaa siihen, että osa nuorista jää

Utredning: Personal inom ungdomsarbetet lämnas utanför det riksomfattande arbetet för att förebygga ungdomsbrottslighet2.9.2026 14:23:22 EEST | Pressmeddelande

Kommunförbundet genomförde i början av 2026 en enkät (på finska) till kommunernas ungdomsväsende om läget för, kvaliteten på och utvecklingsbehoven inom ankarverksamheten, som förebygger ungdomsbrottslighet. Sammanlagt 117 ungdomsarbetare från 97 kommuner och samtliga välfärdsområden besvarade enkäten. – Tre utmaningar framträder i svaren: ungdomsarbetets roll är för liten i många kommuner, verksamheten inleds ofta först när problemen redan har eskalerat och det finns oklarheter i verksamhetsmodellens strukturer och praxis som försvårar samarbetet och hänvisningen av unga till tjänsten, säger Elsa Mantere, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Selvitys: Nuorisotyön ammattilaiset jäävät sivuun nuorisorikollisuutta ehkäisevässä, valtakunnallisessa työssä2.9.2026 14:23:04 EEST | Tiedote

Kuntaliitto toteutti kuntien nuorisotoimille kyselyn nuorisorikollisuutta ehkäisevän Ankkuritoiminnan tilanteesta, laadusta ja kehittämistarpeista alkuvuonna 2026. Vastauksia saatiin 117 nuorisotyöntekijältä 97 kunnasta, kaikilta hyvinvointialueilta. – Vastauksista nousee kolme haastetta: nuorisotyön rooli jää monissa kunnissa liian vähäiseksi, toiminta käynnistyy usein vasta ongelmien jo kärjistyttyä ja toimintamallin rakenteisiin sekä käytäntöihin liittyy epäselvyyksiä, jotka vaikeuttavat yhteistyötä ja nuorten ohjautumista palvelun piiriin, sanoo erityisasiantuntija Elsa Mantere.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye