Öppenhetsregistret har fört fram inofficiell påverkan som utövats mot staten

Öppenhetsregistret har varit i bruk i 2,5 år i Finland. Statens revisionsverk har publicerat sin första valperiodsrapport om öppenhetsregistrets verksamhet till riksdagen. Under registrets första 2,5 år har 1 303 aktörer anmält sig till registret. Antalet anmälda ämnen för påverkanskommunikation är sammanlagt 16 554.

Enligt rapporten har öppenhetsregistret synliggjort den påverkanskommunikation som riktas mot staten och därmed ökat transparensen i det statliga beslutsfattandet. Öppenhetsregistret har särskilt medfört transparens i den inofficiella påverkanskommunikationen som tidigare inte dokumenterats alls.

Enligt öppenhetsregistrets övervakare används öppenhetsregistret allt mer yrkesmässigt av organisationer som bedriver påverkanskommunikation och tillhandahåller rådgivning inom påverkanskommunikation. Största delen av de registrerade aktörerna har anmält de uppgifter som krävs till registret inom utsatt tid. Registret används emellertid inte ännu rutinmässigt av alla.

”Ett betydande antal aktörer behövde handledning och rådgivning. Osäkerhet rådde bland annat i fråga om vilken verksamhet som ska anmälas till öppenhetsregistret, vilket säkert har att göra med att en del aktörer ännu inte använt registret. Vi stöder naturligtvis organisationerna i användningen av registret också i fortsättningen”, försäkrar Ines Gullichsen, ledande sakkunnig för öppenhetsregistret vid Statens revisionsverk.

Informationen i öppenhetsregistret används flitigt

Samtidigt som informationsmängden i öppenhetsregistret har ökat har informationen också använts i allt högre grad. Bland annat journalister och forskare kan använda informationen i registret i sitt arbete, men även medborgarna har möjlighet att se uppgifter om vilka ämnen olika organisationer bedriver påverkanskommunikation och vilka aktörer den riktas mot.

”Under sommaren och hösten har man i offentligheten diskuterat mycket vilken slags påverkanskommunikation vissa aktörer har riktat mot statsförvaltningen. En livlig diskussion är nyttig för att öppenhetsregistret ska bli mer etablerat både bland dem som rapporterar och dem som använder informationen”, säger Gullichsen.

Statens revisionsverks tillsynsfunktion upprätthåller öppenhetsregistret, kontrollerar uppgifterna samt övervakar att de aktörer som omfattas av lagen gör de nödvändiga anmälningarna till registret. Dessutom kan Statens revisionsverk utifrån offentlig information eller utomstående tips utreda om uppgifterna i registret är korrekta och om olika aktörer är skyldiga att anmäla sin verksamhet till registret.

Enligt revisionsverket borde dess rätt att få information utökas i syfte att utreda och korrigera försummelser.

Läs mer i publikationen: Tillsyn över öppenhetsregistret 2023–2026 – Statens revisionsverks berättelse