Bättre svenskspråkiga tjänster genom förstärkt samarbete

Samarbetsavtalet gällande svenskspråkiga social- och hälsotjänster, som skapar ramarna för samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen, trädde i kraft i januari 2025.  

Efter det har avtalsparterna utarbetat strukturer för samarbetet. Behovet bekräftas också av observationerna i den utredning som social- och hälsovårdsministeriet publicerade i augusti 2026.

De nya tjänstespecifika arbetsgrupperna utgör följande steg i att konkretisera det gemensamma arbetet. Målet är att samarbetet ska gagna klienterna och patienterna genom att tillgången till svenskspråkig vård och service och kvaliteten på dem förbättras. 

Genom samarbete tryggas tillgången till särskild service 

Egentliga Finlands välfärdsområde ansvarar för koordinerandet av samarbetsavtalet och för uppföljningen av hur det förverkligas. Med hjälp av samarbetsavtalet kan välfärdsområdena upphandla svenskspråkig service av varandra om de inte har möjlighet att producera den själv. 

Avsikten är att säkerställa tillgången till service i synnerhet när det gäller en sällsynt eller krävande service eller när det är ändamålsenligt att producera den endast i en del av organisationerna. 

- Samarbetet förutsätter att avtalsparterna känner väl till sin egen svenskspråkiga service, invånarnas servicebehov och de övriga avtalsparternas möjligheter att tillhandahålla servicen. För att utveckla samarbetet krävs det långsiktigt arbete, konstaterar Varhas direktör för tvåspråkig service Karin Simola. 

- Det har varit glädjande att se hur samarbetet har blivit intensivare och fått allt konkretare former, fortsätter Simola. 

Arbetsgrupperna fokuserar på att utveckla servicen 

Det har inrättats sju tjänstespecifika arbetsgrupper till att effektivera genomförandet av samarbetsavtalet. Ansvaret för att leda grupperna har delats mellan tre välfärdsområden. 

Arbetsgrupperna behandlar missbrukarvård, barnpsykiatri och ätstörningar, barnskydd och adoptionsrådgivning, talterapi och andra terapier, SERI-undersökningar (somatiska undersökningar vid sexualbrott), tjänster för äldre och funktionshinderservice. 

De nya arbetsgrupperna kartlägger ordnandet av tjänsterna och främjar det praktiska samarbetet. Målet är att hitta gemensamma lösningar med vilka man kan förbättra tillgången till svenskspråkiga tjänster och deras kvalitet.  

En utredning bereds i funktionshinderservicen 

En av arbetsgrupperna fokuserar på funktionshinderservice. Preliminärt är avsikten att arbetsgruppen ska utreda bland annat behovet av svenskspråkig boendeservice. 

- I krävande funktionshinderservice är klientvolymerna i välfärdsområdena små och därför är det en utmaning att ordna vissa tjänster. För att kunna ordna dessa tjänster behöver vi samarbete över välfärdsområdesgränserna, konstaterar ordförande för arbetsgruppen för funktionshinderservice, servicechef Miia Lindström vid Varhas svenskspråkiga krävande funktionshinderservice. 

____________ 

Avtalsparter: 

Mellersta Österbottens, Österbottens, Egentliga Finlands, Västra Nylands, Vanda och Kervo, Östra Nylands och Kymmenedalens välfärdsområden samt Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen.