Kommunförbundet har sammanställt kostnaderna för kommunernas uppgifter: Nya normer bör omprövas

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
10.10.2013            
Får publiceras genast


Kommunförbundet har sammanställt kostnaderna för kommunernas uppgifter
Nya normer bör omprövas


Kommunförbundet framhåller att de nya förslagen om lagstadgade extrauppgifter och skyldigheter för kommunerna bör återtas eller så bör staten anvisa finansiering för uppgifterna. Som en del av saneringen av den offentliga ekonomin bör man också gå igenom de lagförslag som riksdagen behandlar för närvarande, gällande lagar, bestämmelser på lägre nivå, rekommendationer och program.

För att regeringen ska kunna gallra kommunernas uppgifter och skyldigheter så att den utstakade besparingen på en miljard euro fås till stånd, har Kommunförbundet sammanställt en förteckning över alla lagstadgade normer som föranleder kommunerna kostnader sedan år 2001.

För att servicekvaliteten ska kunna tryggas genom en smidig och effektiv verksamhet måste kommunernas uppgifter och skyldigheter minskas.  Gallringen bland uppgifterna kräver en bred samhällelig diskussion, säger Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.

– Kommunförbundet föreslår inga enskilda uppgifter som ska monteras ner, utan arbetet ska beredas vid ministerierna. Vi stöder arbetet genom att föreslå nya verksamhetsformer som har som mål att få till stånd en verklig och bestående balans mellan kommunernas uppgifter och finansieringen, säger Mäki-Lohiluoma.

Basservicen är tyngst

Kostnadsmässigt finns de tyngsta uppgifterna och skyldigheterna inom social- och hälsovården. Kommunförbundet har räknat ut att exempelvis vårdgarantin medför extra kostnader på cirka 150 miljoner euro per år och de utvidgade hälso- och sjukvårdstjänsterna i och med hälso- och sjukvårdslagen extra kostnader på cirka 96 miljoner.

Av de kommande uppgifterna medför exempelvis reformen av arbetsmarknadsstödet kostnader på minst 150 miljoner euro när reformen träder i kraft vid ingången av år 2015. Också den utvidgade arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte höjer kommunernas kostnader avsevärt.

Inom undervisnings- och kultursektorn har de fastställda och planerade normerna efter år 2000 medfört totalkostnader på cirka 400 miljoner euro per år. Den ökning av antalet studieplatser som ministeriet beslutat om har föranlett ytterligare kostnader på hundratals miljoner euro.

De nya uppgifterna som planeras för undervisningssektorn i det strukturpolitiska programmet skulle medföra en ökning på uppskattningsvis cirka 200 miljoner euro.

Lagförslaget om elev- och studerandevård, som riksdagen behandlar för närvarande, skulle enligt Kommunförbundets bedömning medföra totalkostnader på cirka 50 miljoner euro per år.

Över 200 miljoner euro beräknas gå åt till reparationer av vägar och broar i och med att viktbegränsningarna för fordon ändras.

Uppgifterna bör bedömas kontinuerligt

Kommunförbundet understryker att produktiviteten bör utvecklas hela tiden. Kostnadsmedvetenheten bör höjas på alla plan, också inom lagberedningen vid bedömningen av de ekonomiska effekterna.

Kommunerna och staten bör regelbundet bedöma kommunernas uppgifter och skyldigheter utgående från att finansieringen av kommunernas lagstadgade uppgifter tryggas i enlighet med grundlagen. Utvärderingen av lagstiftningens effekter bör utvecklas.

– Det bör ges allt mera utrymme för kommunernas egna initiativ och egen prövning. Det är kommunerna som bäst kan bedöma uppgifterna utgående från de lokala behoven, konstaterar Kommunförbundet i sitt utlåtande till finansministeriet om en minskning av kommunernas uppgifter och skyldigheter 2014–2017.

Endast målen i lagstiftningen

Kommunförbundet anser att lagstiftningen endast bör slå fast verksamhetsmålen och det juridiskt förpliktande innehållet. Normer på lägre nivå bör användas endast för snabba förändringar och tekniska detaljer. Man bör till exempel justera normerna för innehållet i lokala läroplaner så att normerna gäller endast läroämnets innehåll och mål samt bedöma på vilken nivå normerna ska vara i lagstiftningen.

Kostnadseffekterna och de övriga effekterna av nationella utvecklingsprogram och rekommendationer och övrig informationsstyrning inom olika sektorer bör bedömas. Utvärdering och rapportering av verksamheten bör igen bli utvecklingsredskap.  Den kommunala förvaltningen, ledningen och planeringen bör enligt Kommunförbundet regleras enbart i kommunallagen.

Utgiftstak i regeringsprogrammet

Lejonparten av de normer som ger kommunerna extra kostnader förhandlas fram i regeringsprogrammet. Kommunförbundet föreslår att basserviceprogrammet ska ges större tyngd så att det redan när regeringsprogrammet görs upp sätts en övre gräns för kommunernas utgifter för de uppgifter som kommunerna ansvarar för.

Kommunförbundet betonar att enbart en överföring av uppgifter från kommunerna till staten inte hjälper upp den offentliga ekonomin. Men i en del uppgifter kan besparingar fås till stånd inom förvaltningen och kundtjänsten. Det kunde till exempel vara att överföra det grundläggande utkomststödet och vårdarvodet inom stödet för närståendevård till FPA. Samtidigt kunde socialarbetarna i kommunerna koncentrera sig mera på förebyggande arbete och de svåraste uppgifterna.

Individens eget ansvar bör beaktas när man minskar kommunernas uppgifter, anser Kommunförbundet.  De lagstadgade hjälp- och stödfunktionerna i anslutning till basservicen kunde gallras. Likaså bör den offentliga basservicens kvalitet tryggas och välfärden främjas på lång sikt.

Permanent kostnadsminskning stöder kommunernas ekonomi

Kommunförbundet poängterar att man vid bedömningen av normuppluckringens inverkan på kostnaderna bör utgå från den permanenta nettoeffekten för kommunsektorn. Besparingarna bör fördelas mellan staten och kommunerna i samma förhållande som statsandelsprocenten.

Starkare kommun- och servicestrukturer skapar när de är som bäst förutsättningar att tillhandahålla servicen effektivare och mera ekonomiskt än i dag. Produktiviteten kan höjas endast om informationsteknikens möjligheter börjar utnyttjas avsevärt bättre än för närvarande.

Kommunförbundet anser det vara nödvändigt att uppgifterna och skyldigheterna minskas omedelbart. Men nyttan syns först efter flera år. Särskilt genom att minska och flexiblare ange de skyldigheter som gäller sättet att utföra uppgifterna är det möjligt att smidigare tillhandahålla olika tjänster och därmed höja produktiviteten inom servicen. Detta arbete kan stödas genom försök som inleds år 2014.

Närmare upplysningar:

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, 050 364 7883
Arto Sulonen, direktör för juridiska enheten, 0400 850 232
Sini Sallinen, sakkunnig, 050 464 5662

Kostnader för sektoruppgifter:

Social- och hälsovårdstjänster: Tero Tyni, sakkunnig, 050 364 8163
Bildningsväsendet: Marja Lahtinen, utvecklingschef, 050 431 1887
Samhällstjänster: Leena Karessuo, direktör för enheten Regioner och samhällen, 050 66738