Antalet näridrottsanläggningar har ökat och tillgängligheten har förbättrats
Med näridrottsanläggning avses en idrottsanläggning som är avsedd för daglig motion och som finns i bostadsområdet nära användarna. Näridrottsplatserna är avgiftsfria och lättillgängliga. Med fysisk tillgänglighet avses avståndet till en näridrottsplats eller den tid som det tar för en användare att förflytta sig till idrottsanläggningen.
Tillgängligheten till näridrottsanläggningar har förbättrats. De regionala skillnaderna är dock fortfarande betydande. Av Finlands befolkning bor 66 % inom två kilometer från närmaste näridrottsanläggning, när färden mäts längs en farled för lätt trafik. Simhallarna betjänar stora användargrupper och är med tanke på hälsofrämjande motion viktiga idrottsanläggningar. Nästan 98 % av finländarna har högst 30 minuters körsträcka till närmaste simhall eller badinrättning.
De viktigaste idrottsanläggningarna placerade sig bra i samhällsstrukturen med tanke på tillgängligheten. Gymnastiksalar och bollplaner placerade sig bäst, liksom de gjorde i utvärderingen 2013. Det uppskattades att det finns få idrottsanläggningar som är dåligt eller rätt dåligt tillgängliga.
Efterfrågan på träningstider överskred utbudet i gymnastiksalar och idrottshallar, som erbjuder hobbymöjligheter för en stor skara människor och för olika motionsformer.
Det finns fortfarande mycket att utveckla när det gäller tillgängligheten i kommunala idrottsanläggningar
En idrottsanläggning ska vara tillgänglig så att olika användargrupper kan använda den. Enligt utvärderingen förverkligades tillgängligheten bäst i simhallar, på bollplaner och friidrottsplaner. 91 % av de kommuner som besvarade enkäten uppgav att åtminstone en del av kommunens simhallar är tillgänglighetsanpassade. Simhallar betjänar stora befolkningsgrupper och är en viktig idrottsanläggning i synnerhet för olika användargrupper inom anpassad motion. Mest brister med tanke på tillgängligheten fanns det i gym, ishallar och motionshallar.
Långsiktig planering av idrottsanläggningar är viktig
Genom planering av idrottsanläggningar kan man främja möjligheterna till vardagsmotion i boendemiljöer samt tillgängligheten till och tillgängligheten i idrottsanläggningar. Antalet gällande planer för idrottsanläggningar i kommunerna har inte ökat nämnvärt jämfört med 2013. Med tanke på tillgängligheten till idrottsanläggningar är det dessutom viktigt att idrottsväsendet deltar i planeringen av markanvändningen och planläggningsprocessen i kommunen. Detta genomfördes i cirka hälften av kommunerna.
Planeringen av idrottsanläggningar ska också innefatta regelbunden utvärdering av de befintliga idrottsanläggningarnas skick och funktionsduglighet, uppföljning av kommuninvånarnas motionsaktivitet och förhandsbedömning av konsekvenserna. Tillgängligheten till och tillgängligheten i idrottsanläggningar kan dessutom förbättras genom att kommuninvånarnas delaktighet stärks. I nästan alla kommuner som svarade hade kommuninvånarna och olika användargrupper möjlighet att delta i planeringen på något sätt när kommunen planerar en ny idrottsanläggning eller en grundlig renovering av en befintlig idrottsanläggning.
Utvärdering av basservicen 2019
Utvärdering av tillgången till basservice är regionförvaltningsverkens lagstadgade uppgift. Genom utvärderingen följer, övervakar och utvärderar man att tillgången till basservice förverkligas jämlikt i hela landet. Utvärderingen görs vartannat år.
I vilket tillstånd befinner sig småbarnspedagogiken, kulturtjänsterna, biblioteken, ungdomsväsendet, idrotten, barnskyddet, veterinärmedicinen och räddningsväsendet i vårt land? Målet är att svara på detta med hjälp av utvärderingen av basservicen 2019.
Utvärderingsrapporterna publicerades 15.6.2020 i regionförvaltningsverkens Patio-system.
Utvärdering av basservicen 2019: näridrottsanläggningar (på finska)
Utvärdering av basservicen i sin helhet 2019 (patio.fi, på finska)
Resultat av utvärderingar av näridrottsanläggningar per regionförvaltningsverk (på finska):
RFV i Södra Finland
RFV i Östra Finland
RFV i Lappland
RFV i Sydvästra Finland
RFV i Västra och Inre Finland
RFV i Norra Finland
#basservice
#utvärdering #regionförvaltningsverket
Tilläggsupplysningar:
Riksomfattande rapport och RFV i Östra Finland: överinspektör för idrottsväsendet Pirjo Rimpiläinen, tfn 0295 016 515
RFV i Södra Finland: överinspektör llpo Piri, tfn 0295 016 559
RFV i Lappland: överinspektör för idrottsväsendet Kai-Matti Joona, tfn 0295 017 396
RFV i Sydvästra Finland: överinspektör för idrottsväsendet Marie Rautio-Sipilä, tfn 0295 018 069
RFV i Västra och Inre Finland: överinspektör för idrottsväsendet Satu Sjöholm, tfn 0295 018 822
RFV Norra Finland: överinspektör för idrottsväsendet Ulla Silventoinen, tfn 0295 017 663
Nyckelord
Om
Regionförvaltningsverket arbetar för att människors grundläggande fri- och rättigheter ska tillgodoses och främjar tillgången till basservice. Vi bidrar även till miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, den inre säkerheten samt sunda och trygga levnads- och arbetsmiljöer. Inom våra respektive regioner har vi också hand om de väglednings- och tillsynsuppgifter som finns angivna i lag och verkställer lagstiftningen. Regionförvaltningsverkets verksamhet styrs av åtta ministerier.
Följ Aluehallintovirasto/Regionförvaltningsverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Aluehallintovirasto/Regionförvaltningsverket
Kontaktpunkttjänsterna i Tillstånds- och tillsynsverket1.7.2025 13:57:59 EEST | Pressmeddelande
Kontaktpunktsuppgifterna enligt Europeiska unionens direktiv om förnybar energi, förordningen om kritiska råmaterial och förordningen om nettonollindustrin kombineras i Tillstånds- och tillsynsverket som inleder verksamheten 2026.
Yhteyspistepalvelut Lupa- ja valvontavirastossa26.6.2025 10:31:47 EEST | Tiedote
Euroopan unionin uusiutuvan energian direktiivin, kriittisten raaka-aineiden asetuksen sekä nettonollateollisuuden asetuksen mukaiset yhteyspistetehtävät yhdistyvät vuonna 2026 aloittavassa Lupa- ja valvontavirastossa.
Supervision of wild berry picking: occupational safety and health authority is prepared to investigate pickers’ status26.6.2025 07:57:00 EEST | Press release
According to preliminary information received by the occupational safety and health authority, the organisation of picking and pickers’ backgrounds will be even more diverse this year. Inspectors will likely need to determine whether pickers are in an employment relationship or if they fall under the category of pickers as defined in the Berry Act. This determination is not based on the title of the contract, but rather on how the work is actually organized in practice.
Tillsyn över plockning av vilda bär: arbetarskyddsmyndigheten förbereder sig på att utreda plockarnas ställning26.6.2025 07:57:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de förhandsuppgifter som arbetarskyddsmyndigheten fått kommer organiseringen av plockningen och plockarnas bakgrund i år att vara mer varierande än tidigare. Vid inspektionerna blir man sannolikt tvungen att utreda om plockarna är anställda eller sådana plockare som avses i bärlagen. Det är inte avtalets namn som avgör, utan hur arbetet de facto har ordnats.
Luonnonmarjanpoiminnan valvonta: työsuojeluviranomainen varautuu selvittämään poimijoiden asemaa26.6.2025 07:57:00 EEST | Tiedote
Työsuojeluviranomaisen saamien ennakkotietojen mukaan poiminnan organisointi ja poimijoiden taustat tulevat tänä vuonna olemaan entistä moninaisempia. Tarkastuksilla joudutaan todennäköisesti selvittämään, ovatko poimijat työsuhteessa vai marjalain tarkoittamia poimijoita. Sopimuksen nimi ei ratkaise, vaan se, miten työ on tosiasiallisesti järjestetty.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum