År 2022 var kommunekonomin stark bara på pappret – exceptionella faktorer i bakgrunden

Vår färska preliminära bokslutsanalys för 2022 visar att kommunernas utgifter ökade raskt, skillnaderna mellan olika kommuners ekonomi ökar snabbt samt att de goda resultaten främst förklaras av exceptionella faktorer av engångsnatur.

Räkenskapsperiodens resultat i kommunerna och samkommunerna försämrades något jämfört med de två föregående åren, men det förblev fortfarande starkt. Resultatet uppgick till 1,3 miljarder euro på grund av goda skatteintäkter och extraordinära poster. Räkenskapsperiodens resultat kan dock inte ensamt användas som mått på balansen i den kommunala ekonomin. 

– År 2022 fanns det många faktorer av engångsnatur som förbättrade resultatet. Beloppet av kommunernas försäljningsvinster var exceptionellt stort, nästan 900 miljoner euro, eftersom många kommuner sålde fastigheter som använts för social- och hälsovården. Den kraftiga utgiftsökningen orsakar stor oro, säger verkställande direktör Minna Karhunen. 

Kostnaderna ökade i snabb takt i kommunalekonomin under de gamla kommunernas sista år 2022: 5 procent. Kostnadsutvecklingen kommer sannolikt att öka ytterligare från prognoserna, eftersom siffrorna ännu inte innehåller all fakturering från samkommunerna för social- och hälsovård. I fjol orsakade coronapandemin fortfarande kostnader, men kommunerna fick kompensation för dem. 

I boksluten syns att den ekonomisk tillväxten varit snabb och att utvecklingen för sysselsättningen gett en positivare effekt än väntat. Dessa omständigheter avspeglades som ökade skatteintäkter i kommunekonomin. År 2022 ökade intäkterna från samfundsskatten med så mycket som 7 procent, kommunalskatten med 5 procent och fastighetsskatten med över 6 procent. 

– De ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna accelererade förra året. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i sammanlagt 90 kommuner. Årsbidragen förblev nästan oförändrade i städer med över 100 000 invånare, men försämrades i mindre kommuner. Det ekonomiska resultatet var gott i södra Finland, medan det försämrades i östra Finland, säger vice verkställande direktör Timo Reina. 

– Alla konsekvenser av det ryska anfallskriget hade inte fullt ut nått kommunekonomin ännu år 2022. Energikostnaderna ökade med 8 procent, men ett ökningstryck återstår fortfarande för år 2023. Den allmänna räntestegringen syns ännu inte i kommunernas räntekostnader på grund av kommunernas höga skyddsnivå, säger chefekonom Minna Punakallio.