År 2022 var kommunekonomin stark bara på pappret – exceptionella faktorer i bakgrunden
8.2.2023 09:30:08 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Vår färska preliminära bokslutsanalys för 2022 visar att kommunernas utgifter ökade raskt, skillnaderna mellan olika kommuners ekonomi ökar snabbt samt att de goda resultaten främst förklaras av exceptionella faktorer av engångsnatur.
Räkenskapsperiodens resultat i kommunerna och samkommunerna försämrades något jämfört med de två föregående åren, men det förblev fortfarande starkt. Resultatet uppgick till 1,3 miljarder euro på grund av goda skatteintäkter och extraordinära poster. Räkenskapsperiodens resultat kan dock inte ensamt användas som mått på balansen i den kommunala ekonomin.
– År 2022 fanns det många faktorer av engångsnatur som förbättrade resultatet. Beloppet av kommunernas försäljningsvinster var exceptionellt stort, nästan 900 miljoner euro, eftersom många kommuner sålde fastigheter som använts för social- och hälsovården. Den kraftiga utgiftsökningen orsakar stor oro, säger verkställande direktör Minna Karhunen.
Kostnaderna ökade i snabb takt i kommunalekonomin under de gamla kommunernas sista år 2022: 5 procent. Kostnadsutvecklingen kommer sannolikt att öka ytterligare från prognoserna, eftersom siffrorna ännu inte innehåller all fakturering från samkommunerna för social- och hälsovård. I fjol orsakade coronapandemin fortfarande kostnader, men kommunerna fick kompensation för dem.
I boksluten syns att den ekonomisk tillväxten varit snabb och att utvecklingen för sysselsättningen gett en positivare effekt än väntat. Dessa omständigheter avspeglades som ökade skatteintäkter i kommunekonomin. År 2022 ökade intäkterna från samfundsskatten med så mycket som 7 procent, kommunalskatten med 5 procent och fastighetsskatten med över 6 procent.
– De ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna accelererade förra året. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i sammanlagt 90 kommuner. Årsbidragen förblev nästan oförändrade i städer med över 100 000 invånare, men försämrades i mindre kommuner. Det ekonomiska resultatet var gott i södra Finland, medan det försämrades i östra Finland, säger vice verkställande direktör Timo Reina.
– Alla konsekvenser av det ryska anfallskriget hade inte fullt ut nått kommunekonomin ännu år 2022. Energikostnaderna ökade med 8 procent, men ett ökningstryck återstår fortfarande för år 2023. Den allmänna räntestegringen syns ännu inte i kommunernas räntekostnader på grund av kommunernas höga skyddsnivå, säger chefekonom Minna Punakallio.
Nyckelord
Kontakter
Verkställande direktör Minna Karhunen, minna.karhunen@kommunforbundet.fi, 09 771 2000
Vice verkställande direktör Timo Reina, timo.reina@kommunforbundet.fi, 09 771 2700
Chefekonom Minna Punakallio minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Utvecklingschef Mikko Mehtonen mikko.mehtonen@kommunforbundet.fi, 050 592 8986
Kommunförbundets kommunikationsteam betjänar medierna vardagar kl. 9–16 på telefonnumret 050 300 4968.
Dokument
Om
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunikationsenkät: Kommunerna är tvungna att fylla det nyhetstomrum som de lokala medierna lämnar efter sig19.11.2026 14:50:00 EET | Pressmeddelande
Sammanlagt 73 procent av de kommuner och städer som svarade på Kommunförbundets kommunikationsenkät bedömer att förändringarna inom de lokala och regionala medierna har påverkat den egna kommunens kommunikation. När de lokala och regionala medierna förändras ökar trycket på utöka kommunernas egen kommunikation. De som besvarade enkäten uppger att förändringarna framför allt leder till att kommunens egen kommunikation i sociala medier och på webben ökar samt att det finns ett behov av att producera mer eget innehåll.
Kuntien viestinnän kysely: Kunnat joutuvat paikkaamaan paikallisen median uutistyhjiötä19.11.2026 14:50:00 EET | Tiedote
Kaikkiaan 73 prosenttia Kuntaliiton viestintäkyselyyn vastanneista kunnista ja kaupungeista arvioi, että paikallisen ja maakunnallisen median murros on vaikuttanut oman kunnan viestintään. Muutokset paikallisessa ja alueellisessa mediassa kasaavat paineita kuntien oman viestinnän lisäämiseen: kyselyyn vastanneiden mukaan paikallis- ja maakuntamedian murros merkitsee etenkin kunnan oman some- ja verkkoviestinnän kasvua sekä tarvetta tuottaa enemmän omia sisältöjä.
Kommunalskattesatsen stiger för 365 000 finländare: Datacentren och den gröna omställningen gynnar få kommuner18.11.2026 11:20:18 EET | Pressmeddelande
Kommunerna har fattat beslut om sina inkomst- och fastighetsskattesatser för 2027. Inkomstskattesatsen höjs i 29 kommuner och sänks i 11. I de kommuner som höjer inkomstskattesatsen bor sammanlagt 365 053 finländare. I 268 kommuner är inkomstskattesatsen oförändrad.
Kunnallisveroprosentti nousee 365 000 suomalaisella: Datakeskus- ja vihreän siirtymän hankkeet hyödyttävät vielä harvoja kuntia18.11.2026 10:00:00 EET | Tiedote
Kunnat ovat päättäneet tulo- ja kiinteistöveroprosenteistaan vuodelle 2027. Koko Suomessa tuloveroprosenttia nostaa 29 kuntaa ja laskee 11 kuntaa. Tuloveroprosenttiaan korottavissa kunnissa asuu 365 053 suomalaista. Tuloveroprosentti säilyy ennallaan 268 kunnassa.
Kuntaliitto: Peruskoulun ongelmat eivät ratkea uusilla kokeilla ja rekistereillä6.11.2026 14:20:41 EET | Tiedote
Eduskunta hyväksyi perjantaina tarkastusvaliokunnan esittämät lausumat perusopetuksen oppimistulosten ja arvioinnin kehittämisestä. Kuntaliitto haastaa pohtimaan, mihin peruskoulun kehittämisen voimavarat pitäisi nyt ensisijaisesti suunnata. Uusien koe- ja rekisterijärjestelmien valmisteluun vai jo käynnissä olevien uudistusten onnistumiseen?
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum