Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

År 2022 var kommunekonomin stark bara på pappret – exceptionella faktorer i bakgrunden

Dela
Efter år 2022 är kommunekonomin i stort sett i balans. Under det sista året av den gamla kommunekonomin uppgick finansieringsbehovet, som beaktar investeringarna, 300 miljoner euro i underskott. Utan bolagiseringen av HST skulle finansieringsunderskottet varit 500 miljoner euro större.

Vår färska preliminära bokslutsanalys för 2022 visar att kommunernas utgifter ökade raskt, skillnaderna mellan olika kommuners ekonomi ökar snabbt samt att de goda resultaten främst förklaras av exceptionella faktorer av engångsnatur.

Räkenskapsperiodens resultat i kommunerna och samkommunerna försämrades något jämfört med de två föregående åren, men det förblev fortfarande starkt. Resultatet uppgick till 1,3 miljarder euro på grund av goda skatteintäkter och extraordinära poster. Räkenskapsperiodens resultat kan dock inte ensamt användas som mått på balansen i den kommunala ekonomin. 

– År 2022 fanns det många faktorer av engångsnatur som förbättrade resultatet. Beloppet av kommunernas försäljningsvinster var exceptionellt stort, nästan 900 miljoner euro, eftersom många kommuner sålde fastigheter som använts för social- och hälsovården. Den kraftiga utgiftsökningen orsakar stor oro, säger verkställande direktör Minna Karhunen

Kostnaderna ökade i snabb takt i kommunalekonomin under de gamla kommunernas sista år 2022: 5 procent. Kostnadsutvecklingen kommer sannolikt att öka ytterligare från prognoserna, eftersom siffrorna ännu inte innehåller all fakturering från samkommunerna för social- och hälsovård. I fjol orsakade coronapandemin fortfarande kostnader, men kommunerna fick kompensation för dem. 

I boksluten syns att den ekonomisk tillväxten varit snabb och att utvecklingen för sysselsättningen gett en positivare effekt än väntat. Dessa omständigheter avspeglades som ökade skatteintäkter i kommunekonomin. År 2022 ökade intäkterna från samfundsskatten med så mycket som 7 procent, kommunalskatten med 5 procent och fastighetsskatten med över 6 procent. 

– De ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna accelererade förra året. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i sammanlagt 90 kommuner. Årsbidragen förblev nästan oförändrade i städer med över 100 000 invånare, men försämrades i mindre kommuner. Det ekonomiska resultatet var gott i södra Finland, medan det försämrades i östra Finland, säger vice verkställande direktör Timo Reina

– Alla konsekvenser av det ryska anfallskriget hade inte fullt ut nått kommunekonomin ännu år 2022. Energikostnaderna ökade med 8 procent, men ett ökningstryck återstår fortfarande för år 2023. Den allmänna räntestegringen syns ännu inte i kommunernas räntekostnader på grund av kommunernas höga skyddsnivå, säger chefekonom Minna Punakallio

Nyckelord

Kontakter

Verkställande direktör Minna Karhunen, minna.karhunen@kommunforbundet.fi, 09 771 2000
Vice verkställande direktör Timo Reina, timo.reina@kommunforbundet.fi, 09 771 2700
Chefekonom Minna Punakallio minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Utvecklingschef Mikko Mehtonen mikko.mehtonen@kommunforbundet.fi, 050 592 8986


Kommunförbundets kommunikationsteam betjänar medierna vardagar kl. 9–16 på telefonnumret 050 300 4968.

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Selvitys: Joukkoliikennettä kuritettaisiin arvonlisäverokannan korottamisella turhaan - ALV:n nosto vähentää valtion tuloja20.3.2024 09:52:58 EET | Tiedote

Pääministeri Petteri Orpon hallitusohjelmassa on linjattu, että henkilökuljetusten arvonlisäverokantaa nostetaan 4 prosenttiyksikköä nykyisestä 10 %:sta 14 %:iin. Linja-autoliitto, Paikallisliikenneliitto ja Kuntaliitto vetoavat hallitukseen, että joukkoliikenteen arvonlisäverokanta pidettäisiin ennallaan. Jos muutos tehdään, uhkana on, että asiakkaat saavat aiempaa niukempaa palvelua, kun verotus vaikuttaa kaupunkien ja kuntien joukkoliikennekustannuksiin. Linja-autoliiton teettämän selvityksen mukaan veronkorotus ei lisää valtion verokertymää. Arvonlisäverokannan korottaminen siirtyy hintoihin, eli matkustamisesta tulee nykyistä kalliimpaa. Muutos pienentäisi esimerkiksi linja-autoalan tuloja, mikä voi pahimmillaan johtaa palvelutarjonnan karsimiseen. Kaupunkiseutujen joukkoliikenteeseen kohdistuu lisäksi ilmastoperusteisen valtionavustuksen poisto. ALV-korotus tämän ja yleisen kustannustason nousun kanssa lisäisi entisestään toimialan kustannuksia.

Suomalaisista jo 90 % asuu kunnassa, jolla on ilmastotavoite, mutta kuntien luotto ilmastotavoitteiden saavuttamiseen horjuu14.3.2024 08:00:00 EET | Tiedote

Yhä useampi suomalainen asuu kunnassa, joka on sitoutunut ilmastotavoitteisiin. Kuntien suunnitelmallinen ilmastotyö onkin lisääntynyt, selviää tuoreesta Kuntaliiton ilmastokyselystä. Kuntien luotto omiin ja etenkin kansallisiin ilmastotavoitteisiin on sen sijaan heikentynyt. Resurssien ja poliittisen tahtotilan puute ilmoitettiin suurimmiksi haasteiksi ilmastotavoitteiden toteutumiselle kunnassa. Käytännön ilmastotyö keskittyy kunnissa vahvasti ilmastonmuutoksen hillintään. Ilmastonmuutos vaikuttaa jo voimakkaasti kuntien toimintaympäristöön, joten sopeutumistoimia tulisi nopeasti lisätä.

TE-palvelut siirtyvät kunnille - kunnat saavat vahvistuvien peruspalvelujen myötä lisää työkaluja elinvoiman edistämiseen23.2.2024 10:30:00 EET | Tiedote

Julkisten työvoimapalvelujen järjestämisvastuu siirretään vuoden 2025 alussa TE-toimistoilta kunnille. Nykyiset TE-toimistot lakkautetaan. Vuoden vaihteessa reilut 4000 työvoimapalveluiden ammattilaista siirtyy liikkeenluovutuksella valtiolta kuntiin tai kuntayhtymiin. Työvoimapalveluiden järjestämisvastuu muodostaa kunnille samalla myös uuden valtionosuustehtävän.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye