År 2022 var kommunekonomin stark bara på pappret – exceptionella faktorer i bakgrunden
Vår färska preliminära bokslutsanalys för 2022 visar att kommunernas utgifter ökade raskt, skillnaderna mellan olika kommuners ekonomi ökar snabbt samt att de goda resultaten främst förklaras av exceptionella faktorer av engångsnatur.
Räkenskapsperiodens resultat i kommunerna och samkommunerna försämrades något jämfört med de två föregående åren, men det förblev fortfarande starkt. Resultatet uppgick till 1,3 miljarder euro på grund av goda skatteintäkter och extraordinära poster. Räkenskapsperiodens resultat kan dock inte ensamt användas som mått på balansen i den kommunala ekonomin.
– År 2022 fanns det många faktorer av engångsnatur som förbättrade resultatet. Beloppet av kommunernas försäljningsvinster var exceptionellt stort, nästan 900 miljoner euro, eftersom många kommuner sålde fastigheter som använts för social- och hälsovården. Den kraftiga utgiftsökningen orsakar stor oro, säger verkställande direktör Minna Karhunen.
Kostnaderna ökade i snabb takt i kommunalekonomin under de gamla kommunernas sista år 2022: 5 procent. Kostnadsutvecklingen kommer sannolikt att öka ytterligare från prognoserna, eftersom siffrorna ännu inte innehåller all fakturering från samkommunerna för social- och hälsovård. I fjol orsakade coronapandemin fortfarande kostnader, men kommunerna fick kompensation för dem.
I boksluten syns att den ekonomisk tillväxten varit snabb och att utvecklingen för sysselsättningen gett en positivare effekt än väntat. Dessa omständigheter avspeglades som ökade skatteintäkter i kommunekonomin. År 2022 ökade intäkterna från samfundsskatten med så mycket som 7 procent, kommunalskatten med 5 procent och fastighetsskatten med över 6 procent.
– De ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna accelererade förra året. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i sammanlagt 90 kommuner. Årsbidragen förblev nästan oförändrade i städer med över 100 000 invånare, men försämrades i mindre kommuner. Det ekonomiska resultatet var gott i södra Finland, medan det försämrades i östra Finland, säger vice verkställande direktör Timo Reina.
– Alla konsekvenser av det ryska anfallskriget hade inte fullt ut nått kommunekonomin ännu år 2022. Energikostnaderna ökade med 8 procent, men ett ökningstryck återstår fortfarande för år 2023. Den allmänna räntestegringen syns ännu inte i kommunernas räntekostnader på grund av kommunernas höga skyddsnivå, säger chefekonom Minna Punakallio.
Nyckelord
Kontakter
Verkställande direktör Minna Karhunen, minna.karhunen@kommunforbundet.fi, 09 771 2000
Vice verkställande direktör Timo Reina, timo.reina@kommunforbundet.fi, 09 771 2700
Chefekonom Minna Punakallio minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Utvecklingschef Mikko Mehtonen mikko.mehtonen@kommunforbundet.fi, 050 592 8986
Kommunförbundets kommunikationsteam betjänar medierna vardagar kl. 9–16 på telefonnumret 050 300 4968.
Dokument
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum