År 2022 var kommunekonomin stark bara på pappret – exceptionella faktorer i bakgrunden
Vår färska preliminära bokslutsanalys för 2022 visar att kommunernas utgifter ökade raskt, skillnaderna mellan olika kommuners ekonomi ökar snabbt samt att de goda resultaten främst förklaras av exceptionella faktorer av engångsnatur.
Räkenskapsperiodens resultat i kommunerna och samkommunerna försämrades något jämfört med de två föregående åren, men det förblev fortfarande starkt. Resultatet uppgick till 1,3 miljarder euro på grund av goda skatteintäkter och extraordinära poster. Räkenskapsperiodens resultat kan dock inte ensamt användas som mått på balansen i den kommunala ekonomin.
– År 2022 fanns det många faktorer av engångsnatur som förbättrade resultatet. Beloppet av kommunernas försäljningsvinster var exceptionellt stort, nästan 900 miljoner euro, eftersom många kommuner sålde fastigheter som använts för social- och hälsovården. Den kraftiga utgiftsökningen orsakar stor oro, säger verkställande direktör Minna Karhunen.
Kostnaderna ökade i snabb takt i kommunalekonomin under de gamla kommunernas sista år 2022: 5 procent. Kostnadsutvecklingen kommer sannolikt att öka ytterligare från prognoserna, eftersom siffrorna ännu inte innehåller all fakturering från samkommunerna för social- och hälsovård. I fjol orsakade coronapandemin fortfarande kostnader, men kommunerna fick kompensation för dem.
I boksluten syns att den ekonomisk tillväxten varit snabb och att utvecklingen för sysselsättningen gett en positivare effekt än väntat. Dessa omständigheter avspeglades som ökade skatteintäkter i kommunekonomin. År 2022 ökade intäkterna från samfundsskatten med så mycket som 7 procent, kommunalskatten med 5 procent och fastighetsskatten med över 6 procent.
– De ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna accelererade förra året. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i sammanlagt 90 kommuner. Årsbidragen förblev nästan oförändrade i städer med över 100 000 invånare, men försämrades i mindre kommuner. Det ekonomiska resultatet var gott i södra Finland, medan det försämrades i östra Finland, säger vice verkställande direktör Timo Reina.
– Alla konsekvenser av det ryska anfallskriget hade inte fullt ut nått kommunekonomin ännu år 2022. Energikostnaderna ökade med 8 procent, men ett ökningstryck återstår fortfarande för år 2023. Den allmänna räntestegringen syns ännu inte i kommunernas räntekostnader på grund av kommunernas höga skyddsnivå, säger chefekonom Minna Punakallio.
Nyckelord
Kontakter
Verkställande direktör Minna Karhunen, minna.karhunen@kommunforbundet.fi, 09 771 2000
Vice verkställande direktör Timo Reina, timo.reina@kommunforbundet.fi, 09 771 2700
Chefekonom Minna Punakallio minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Utvecklingschef Mikko Mehtonen mikko.mehtonen@kommunforbundet.fi, 050 592 8986
Kommunförbundets kommunikationsteam betjänar medierna vardagar kl. 9–16 på telefonnumret 050 300 4968.
Dokument
Om
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto huolissaan ennallistamisasetuksen kaupunkivaikutuksista20.3.2023 10:15:49 EET | Tiedote
Luontokadon vähentäminen ja kaupunkivihreän lisääminen on erinomainen ja kannatettava tavoite. Luonnon ennallistamista koskevasta EU:n asetusehdotuksessa on kuitenkin kasvavien kaupunkien näkökulmasta haasteita, jotka pitää ratkaista kestävällä tavalla.
Nästan tusen riksdagskandidater sitter i fullmäktige i den egna kommunen3.3.2023 16:02:32 EET | Tiedote
Den här gången kandiderar totalt 2 424 personer i riksdagsvalet. Sammanlagt 904 av dem valdes till kommunfullmäktige vid kommunalvalet 2021. Av kandidaterna i vårens riksdagsval sitter 37 procent i kommunfullmäktige. Det här framgår av en utredning som Kommunförbundet gjort.
Lähes tuhat eduskuntaan pyrkivistä vaikuttaa oman kuntansa valtuustossa3.3.2023 12:07:11 EET | Tiedote
Uuteen eduskuntaan hakee yhteensä 2424 ehdokasta, joista 904 valittiin kevään 2021 kuntavaaleissa kuntien valtuustoihin. Kevään eduskuntavaalien ehdokkaista 37 prosenttia istuu kuntien valtuustoissa, ilmenee Kuntaliiton selvityksestä.
TE-palvelut 2024-uudistus etenee vauhdilla17.2.2023 13:25:03 EET | Tiedote
Työelämä- ja tasa-arvovaliokunta on saanut valmiiksi mietinnön TE-palvelut 2024-uudistukseen liittyvästä lainsäädännöstä. Hyväksytty mietintö etenee seuravaksi eduskunnan suureen saliin käsiteltäväksi.
Kuntatalousvuosi 2022 vahva vain paperilla – taustalla poikkeustekijöitä8.2.2023 09:27:38 EET | Tiedote
Kuntatalous on vuoden 2022 jäljiltä juuri ja juuri tasapainossa. Vanhan kuntatalouden viimeisenä vuonna investoinnit huomioiva rahoitusjäämä oli 300 miljoonaa euroa alijäämäinen. Ilman HKL:n yhtiöittämistä rahoitusjäämä olisi pudonnut vielä 500 miljoonaa euroa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum