Arbetstagarens exponering för värme ska begränsas

Att arbeta i värme påverkar trivseln i arbetet och kan öka risken för sjukdom och olycksfall på arbetsplatsen. Det tar en till två veckor att anpassa sig till värme, så de första dagarna med värmebölja är svårast för kroppen med tanke på hälsan och prestationsförmågan.

Anvisningar för att minska värmebelastningen

I lätta och medeltunga arbeten har det blivit vedertagen praxis att hålla en paus på tio minuter en gång i timmen eller periodvis till exempel utföra annat arbete i ett svalare arbetsutrymme om temperaturen på arbetsplatsen är över 28 °C. Om temperaturen överstiger 33 °C är pausens längd femton minuter. Vid högre temperaturer och tunga kroppsliga arbeten ska särskilda skyddsåtgärder vidtas. Sådana är till exempel utredning av risken för en arbetstagares värmesjukdom, användning av särskild skyddsutrustning och ofta upprepade pauser i arbetet. Det är bra att hålla pauserna i skugga och svalt. Rörlig luft avlägsnar överskottsvärme från huden och kyler ner kroppen. En sval dusch bryter värmebelastningen och uppfriskar.

De primära tekniska metoderna för att minska värmebelastningen på arbetsplatsen är tekniska lösningar för isolering av värmekällor och ventilation. Det är skäl att förhindra direkt solsken genom fönstret i arbetsrummet. Här kan man ta hjälp av mörkfärgade fönsterglas och tejp.

Maskinell nedkylning har underlättat förhållandena på arbetsplatserna för personer som arbetar vid värmebölja. Värme plågar dock fortfarande många i arbetet. Ju fuktigare luften är, desto varmare känns den. Långvarigt arbete i växthus eller kök kan kännas obehagligt för arbetstagarna, men det kan också orsaka hälsorisker.

Arbetstagaren kan själv minska värmebelastningen genom att välja lätta och luftiga kläder som är lämpliga för arbetet samt dricka tillräckligt med vätska. I praktiken innebär detta till exempel att man dricker vatten eller svag saft 1–2 dl åt gången 3–4 gånger i timmen. Om vätskan som man förlorar när man svettas inte ersätts med dryck torkar kroppen. Uttorkning belastar blodcirkulationen, höjer temperaturen i de inre organen och ökar risken för plötsliga värmesjukdomar. I värsta fall kan detta leda till värmesvimning eller till och med värmeslag.