Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Arene, Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna: Tilläggsutbildningen för utländska sjukskötare måste bli bestående

Dela

För att utbildad vårdpersonal som flyttar till Finland ska få arbeta här krävs det att Valvira erkänner deras yrkeskvalifikationer. Arene, Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna föreslår att de utbildningsmodeller som utvecklats inom olika projekt vid yrkeshögskolorna ska bli bestående.

Arene, Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna: Tilläggsutbildningen för utländska sjukskötare måste bli bestående

För att utbildad vårdpersonal som flyttar till Finland ska få arbeta här krävs det att Valvira erkänner deras yrkeskvalifikationer. Arene, Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna föreslår att de utbildningsmodeller som utvecklats inom olika projekt vid yrkeshögskolorna ska bli bestående.

– Social- och hälsovården har ett ständigt behov av utländsk arbetskraft och därför bör också utbudet av kompletterande utbildning vara permanent, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet. Hittills har utbildningen baserat sig på projektfinansiering.

– Social- och hälsovårdssektorn kommer att behöva rekrytera uppskattningsvis 267 000 personer fram till år 2040, säger Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör vid KT Kommunarbetsgivarna.

Yrkeshögskolorna har i olika projekt utvecklat modeller för tilläggsutbildning som krävs för yrkeskvalifikationer. I utbildningen ingår bedömning och erkännande av tidigare kompetens, tilläggs- och språkutbildning samt bedömning av kunnandet. Dessa modeller är förmånligare för samhället än att utbilda sjukskötare.

– Om verksamheten blir bestående innebär det fler uppgifter för yrkeshögskolorna, och därför måste också finansieringen bli permanent, påpekar Petri Lempinen, verksamhetsledare för Arene.

Eftersom behovet av social- och hälsovårdstjänster växer och arbetskraften blir allt äldre och går i pension kommer bristen på kompetent arbetskraft att förvärras i alla landskap. Samtidigt hårdnar konkurrensen om arbetskraften mellan de olika sektorerna i hela landet.

Organisationernas ställningstagande har riktats till Undervisnings- och kulturministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet samt Arbets- och näringsministeriet.

(Ställningstagandet som bilaga, på finska.)

Kontakter

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat i de stora städerna – i de medelstora kommunerna började kostnaderna minska något22.6.2020 09:22:52 EESTTiedote

Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner år 2019. Enligt utredningen har kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat i de stora städerna, medan kostnaderna inom social- och hälsovårdssektorn har minskat något i de medelstora kommunerna år 2019. Befolkningens stigande medelålder och det ökade behov av service och vård som den ger upphov till har ökat kostnaderna för kommunernas social- och hälsovårdssektor. Samtidigt påverkar också de ökade kostnaderna för den specialiserade sjukvården ekonomin på ett betydande sätt i synnerhet i de stora städerna. Kostnaderna på väg uppåt i de stora städerna Alla icke-åldersstandardiserade totalkostnader för hälso- och sjukvården i stora städer uppgick 2019 till sammanlagt 5,5 miljarder euro, medan kostnaderna 2018 uppgick till sammanlagt cirka 4,9 miljarder euro. Enligt utredningens kategorisering uppgick kostnaderna för primärvården till cirka 2,6

Terveydenhuollon kustannukset kasvaneet suurissa kaupungeissa – keskisuurissa kunnissa kustannukset kääntyivät pieneen laskuun22.6.2020 09:21:04 EESTTiedote

Kuntaliitto on selvittänyt suurten kaupunkien terveydenhuollon sekä keskisuurten kuntien sosiaali- ja terveydenhuollon kustannuksia vuodelta 2019. Selvityksen mukaan terveydenhuollon kustannukset ovat suurissa kaupungeissa kasvaneet, kun taas keskisuurissa kunnissa sosiaali- ja terveystoimen kustannukset olivat vuonna 2019 pienoisessa laskussa. Väestön ikääntyminen ja sen myötä palvelun ja hoidon tarpeiden kasvu ovat lisänneet kuntien sosiaali- ja terveystoimen kustannuksia. Samalla myös erikoissairaanhoidon kasvaneet kustannukset vaikuttavat erityisesti suurten kaupunkien talouteen merkittävällä tavalla. Suurissa kaupungeissa terveydenhuollon kustannukset nousussa Suurten kaupunkien terveydenhuollon kaikki ikävakioimattomat kokonaiskustannukset olivat vuonna 2019 yhteensä 5,5 miljardia euroa, kun vuonna 2018 kustannukset yhteensä olivat noin 4,9 miljardia euroa. Selvityksessä esitetyllä jaottelulla perusterveydenhuollon kustannukset olivat noin 2,6 miljardia euroa ja erikoissairaanhoi

Befolkningen i regionstäderna koncentreras – centrumen är attraktiva12.6.2020 10:00:00 EESTTiedote

Flyttningsrörelsen inom regionstäderna har gjort att de centrala tätorterna har vuxit på 2010-talet. Befolkningsutvecklingen, som är starkare i centrum än i övriga områden, leder till en urbanisering och förtätning av regionstäderna, även om hela stadens befolkningsutveckling inte nödvändigtvis är positiv. Uppgifterna framgår av en utredning som regionstäderna beställt av konsultbyrån för regionutveckling MDI.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum