Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Arene, Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna: Tilläggsutbildningen för utländska sjukskötare måste bli bestående

Dela
För att utbildad vårdpersonal som flyttar till Finland ska få arbeta här krävs det att Valvira erkänner deras yrkeskvalifikationer. Arene, Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna föreslår att de utbildningsmodeller som utvecklats inom olika projekt vid yrkeshögskolorna ska bli bestående.

Arene, Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna: Tilläggsutbildningen för utländska sjukskötare måste bli bestående

För att utbildad vårdpersonal som flyttar till Finland ska få arbeta här krävs det att Valvira erkänner deras yrkeskvalifikationer. Arene, Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna föreslår att de utbildningsmodeller som utvecklats inom olika projekt vid yrkeshögskolorna ska bli bestående.

– Social- och hälsovården har ett ständigt behov av utländsk arbetskraft och därför bör också utbudet av kompletterande utbildning vara permanent, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet. Hittills har utbildningen baserat sig på projektfinansiering.

– Social- och hälsovårdssektorn kommer att behöva rekrytera uppskattningsvis 267 000 personer fram till år 2040, säger Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör vid KT Kommunarbetsgivarna.

Yrkeshögskolorna har i olika projekt utvecklat modeller för tilläggsutbildning som krävs för yrkeskvalifikationer. I utbildningen ingår bedömning och erkännande av tidigare kompetens, tilläggs- och språkutbildning samt bedömning av kunnandet. Dessa modeller är förmånligare för samhället än att utbilda sjukskötare.

– Om verksamheten blir bestående innebär det fler uppgifter för yrkeshögskolorna, och därför måste också finansieringen bli permanent, påpekar Petri Lempinen, verksamhetsledare för Arene.

Eftersom behovet av social- och hälsovårdstjänster växer och arbetskraften blir allt äldre och går i pension kommer bristen på kompetent arbetskraft att förvärras i alla landskap. Samtidigt hårdnar konkurrensen om arbetskraften mellan de olika sektorerna i hela landet.

Organisationernas ställningstagande har riktats till Undervisnings- och kulturministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet samt Arbets- och näringsministeriet.

(Ställningstagandet som bilaga, på finska.)

Kontakter

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye