Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Ateneum öppnar sig i april för vår tids frågor

Dela
Konstmuseets nya samlingsutställning En tidsfråga öppnar den 14.4.2023. Vid sidan av de älskade klassikerna ser vi på utställningen också verk som mer sällan har visats samt modern konst och samtidskonst. De första som får se utställningen är de som studerar på andra stadiet.
Reidar Särestöniemi: Rödskäggig myr (1970), Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Sakari Viika
Reidar Särestöniemi: Rödskäggig myr (1970), Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Sakari Viika

Konstmuseet Ateneums nya samlingsutställning En tidsfråga öppnar samtidigt som museet den 14.4.2023. Museet stängdes i mars 2022 för en renovering av luftkonditioneringen. En tidsfråga ersätter den tidigare samlingsutställningen Historier inom finsk konst som öppnade år 2016.

“Vår förra samlingsutställning var en fantastisk och mångsidig utställning. I en värld som förändras så snabbt ville vi emellertid lite skifta på det perspektiv vi granskar vår samling från”, konstaterar museichef Marja Sakari.

Samlingsutställningen vill utmana det sätt på vilket man traditionellt har sett på Finlands Nationalgalleris samling. I stället för en traditionell, kronologisk infallsvinkel har En tidsfråga fyra teman Naturens tid, Folkets bilder, Det moderna livet och Konstens makt som tränger igenom olika tidsperioder och som har dagens brännande frågor som sin gemensamma källa.
I bakgrunden ekar frågor som: hur har Ateneums samling kommit till under årens gång? Hur kan den vara allas samling?

Planeringen av samlingsutställningen har styrts av genomskinlighet och av att kurateringen har utsatts för fortlöpande diskussion. Under vintern 2021–2022 arrangerade konstmuseet exempelvis tillsammans med Sitras projekt Bildning+ en serie diskussioner öppna för allmänheten: ”Perspektiv på tid och makt”. Målet var att diskutera hur man kan granska Finlands Nationalgalleris samling ur klimatkrisens, identitetens och jämställdhetens perspektiv.

”Intill konsten är vi inte ensamma med våra stora frågor och känslor”, konstaterar Sakari. ”För att kunna förstå vår roll i vår egen tid måste vi skapa oss en blick som ser igenom tiderna: det förgångna, det nuvarande och det kommande. För det här erbjuder Ateneums konstsamling som sträcker sig ända tillbaka till 1700-talet en unik möjlighet. Jag hoppas att utställningen ska lyckas samla människor tillsammans, till gemensam diskussion.”

De första som får se samlingsutställningen är de som studerar på andra stadiet, som bjuds in till Ateneum den 13:e april. Inbjudan går ut till de flesta läroanstalter i huvudstadsregionen. De 3 000 första som anmäler sig ryms med. Utöver utställningen kan de studerande lära känna de yrkeskunniga proffs i olika branscher som jobbar på Ateneum, och på det sättet få se bakom kulisserna på museet.

”Samlingsutställningens teman behandlar aktuella frågor som är viktiga också med tanke på vår framtid. Bland annat av denna orsak är de unga våra hedersgäster, och det var klart att vi ville öppna våra dörrar för dem först av alla”, konstaterar Sakari.

En utställning, fyra teman

En tidsfråga och dess fyra teman Naturens tid, Folkets bilder, Det moderna livet och Konstens makt öppnar Finlands Nationalgalleris konstsamling för nytolkningar. En utgångspunkt erbjuds av de nya typer av paralleller som dras i upphängningen av verken.

Naturens tid frågar, hur förändras naturen?
”Är vi naturens herrar som har makten att använda andra arter som resurser för vårt eget liv? Eller är vi en del av en känslig väv som också vårt eget liv hänger på?” beskriver temats kuratorer doktorand Mariia Niskavaara och amanuens Anne-Maria Pennonen. ”I en tid där vår livsmiljö hotas av klimatkatastrof och massutdöenden tvingas vi vända oss till våra nationella konstskatter med nya frågor. Hur ska vi se konsten i en tid där naturen är hotad, av människan?”

Folkets bilder frågar, hur ser finskheten ut?
”Många av de mest kända verken på konstmuseet Ateneum har kopplingar till hur fosterlandsbegreppet fick spridning på 1800-talet. Temat behandlar hur den nationella identiteten har byggts upp i konsten, och frågar vem som har lämnats utanför”, beskriver samlingsutställningens projektledare och temats kurator, intendent Timo Huusko.

Det moderna livet frågar, hur känns den moderna tiden?
”Konstnärerna har genom hela 1900-talet beskrivit de konfliktfyllda känslor som urbaniseringen och den teknologiska utvecklingen har väckt. I verken varierar utvecklingstro och ångest, utopier och dystopier, stadens rytm och nöjen men samtidigt utanförskap och främlingskap”, berättar temats kurator, specialforskare Anu Utriainen.

Konstens makt frågar, vem använder makt?
”Temat lyfter fram de passionerade konstälskare och bevarare, maktutövare det vill säga samlare, donatorer och museichefer som har inverkat på hur Ateneums konstsamling har utformats. Konstfältet kan ses som ett nätverk där pengar, makt, mänskliga relationer och slumpen påverkar vilka bilder vi ser i vår nationalsamling”, säger temats kurator, amanuens Hanne Selkokari.

Vid sidan av de älskade klassikerna som många känner finns det på samlinsutställningen verk som sällan eller aldrig har visats i Ateneums salar. Exempel på sådana är Erkki Heikkiläs Buntflottning(1970), Unto Pusas Skog(1957), Reidar Särestöniemis Rödskäggig myr (1970), Pirkko Lepistös Rephopp om sommaren (1972) samt Essi Renvalls Pojkhuvud (1963). Med finns också samtidskonst ur Nationalgalleriets samling, såsom Toni R. Toivonens Giving Birth and Dying Still (2016).

Guidning för en egen grupp – till exempel en grupp kompisar

Du kan fördjupa upplevelsen av ett besök på en utställning genom att beställa en egen guidad rundtur. Under guidningen finns det också tid för diskussion. Mera information: ateneum.fi/sv/for-grupper/

Du kan köpa din biljett till Ateneum på förhand på Lippu.fi

Vi rekommenderar att du köper din biljett på förhand om du vill vara säker på att komma in på Ateneum vid någon särskild tidpunkt. Biljetter säljs också vid dörren. Förhandsbiljetter kommer till salu tisdagen den 14:e mars. Till biljettens pris tillkommer Lippu.fi:s service- och beställningsavgift.

Öppettider
Tisdag–fredag kl. 10–20.30 | Lördag, söndag kl. 10–17 | Måndag stängt

Inträdesavgifter
Normal inträdesavgift 20 € | Nedsatt inträdesavgift 12 € | 18–24-åringar 12 € | Alla under 18 år gratis


Twitter
@AteneumMuseum | Facebook: AteneumArtMuseum | Instagram: ateneummuseum

Nyckelord

Kontakter

Bilder: press.ateneum.fi

Bilder

Reidar Särestöniemi: Rödskäggig myr (1970), Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Sakari Viika
Reidar Särestöniemi: Rödskäggig myr (1970), Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Sakari Viika
Ladda ned bild
Pirkko Lepistö: Rephopp om Sommaren (1972), Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Sakari Viika
Pirkko Lepistö: Rephopp om Sommaren (1972), Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Sakari Viika
Ladda ned bild
Toni R. Toivonen: Att foda och dö stilla (2016), Finlands Nationalgalleri / Museet för nutidskonst Kiasma. Foto: Finlands Nationalgalleri / Petri Virtanen
Toni R. Toivonen: Att foda och dö stilla (2016), Finlands Nationalgalleri / Museet för nutidskonst Kiasma. Foto: Finlands Nationalgalleri / Petri Virtanen
Ladda ned bild
Essi Renvall: Pojkhuvud (Jukka Hyytiäinen), (1963), Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen
Essi Renvall: Pojkhuvud (Jukka Hyytiäinen), (1963), Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen
Ladda ned bild
Unto Pusa: Skog (1957), Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen
Unto Pusa: Skog (1957), Finlands Nationalgalleri / Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen
Ladda ned bild

Länkar

Om

Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum
Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum
Kaivokatu 2
00100 HELSINKI

0294 500 200http://www.ateneum.fi

Konstmuseet Ateneum är den finska konstens hem och en del av Finlands nationalgalleri tillsammans med Museet för nutidskonst Kiasma och Konstmuseet Sinebrychoff. Till vår samling hör nästan 30 000 nationalskatter som är konstverk vi alla äger tillsammans. Vi har konst från 1700-talet och ända till det moderna. www.kansallisgalleria.fi/sv

Följ Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

På Ateneum i höst: sol, ljus och livsglädje1.6.2023 09:00:00 EEST | Tiedote

Utställningen Färg & ljus – arvet efter impressionismen visas på Konstmuseet Ateneum 20.10.2023–25.2.2024. På utställningen ställs den internationella konstens främsta namn såsom Claude Monet, Auguste Renoir, Camille Pissarro och Alfred Sisley ut sida vid sida med den finländska färgkonstens blomstringsperiod åren 1906–1916. Förändringen ledde till nya motivval i finländska konst; hårt arbete och vildmarksnatur fick ge vika för medelklasslivets bekvämligheter, parker, solbad och nakenhet.

The Ateneum forecast for the autumn: sun, light and joie de vivre1.6.2023 09:00:00 EEST | Press release

The exhibition Colour & Light – The Legacy of Impressionism will be shown at the Ateneum Art Museum from 20 October 2023 to 25 February 2024. The exhibition shows top names in international art, such as Claude Monet, Auguste Renoir, Camille Pissarro and Alfred Sisley, side by side with artists from the heyday of Finnish Colourism, from 1906 to 1916. In Finland, the shift towards a brighter palette led to new subject matter, as work and wild nature gave way to the comforts of middle-class life, parks, sunbathing, and nudity.

Luvassa Ateneumiin syksyllä: aurinkoa, valoa ja elämäniloa1.6.2023 09:00:00 EEST | Tiedote

Väriä & valoa – impressionismin perintö -näyttely nähdään Ateneumin taidemuseossa 20.10.2023–25.2.2024. Näyttely rinnastaa kansainvälisen taiteen huippunimet kuten Claude Monet, Auguste Renoir, Camille Pissarro ja Alfred Sisley suomalaisen väritaiteen kukoistuskauteen vuosina 1906–1916. Suomessa vaihe johti myös uusiin aihepiireihin, kun työnteko ja erämaaluonto saivat tehdä tilaa keskiluokkaisen elämän mukavuuksille, puistoille, auringonotolle ja alastomuudelle.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum