Avloppsvattenundersökning: Användningen av kokain fortsätter att öka - användningen är kraftigt koncentrerad till huvudstadsregionen
2.9.2022 01:55:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
De senaste resultaten från den omfattande uppföljningen av narkotika i avloppsvattnet är från provtagningen i mars i år i 27 städer och deras närområden. Undersökningen omfattar cirka 60 procent av Finlands befolkning. Dessutom har resultaten från den kontinuerliga uppföljningen av avloppsvattnet från Helsingfors, Tammerfors och Åbo publicerats fram till augusti i år.
Enligt resultaten används amfetamin fortfarande i stor utsträckning i hela landet, men användningsmängderna är lägre i nästan alla städer som deltar i undersökningen än under de senaste åren.
"Användningen av amfetamin har traditionellt haft en central betydelse för hela narkotikasituationen i Finland. Mängden kokain som användes i somras under veckosluten överskred dock för första gången amfetamin i huvudstadsregionen”, konstaterar enhetschef Teemu Gunnar vid THL.
Proverna från den kontinuerliga avloppsvattenundersökningen samlas in från Helsingfors, Tammerfors och Åbo mellan söndag och måndag morgon, så resultaten beskriver särskilt användningen av narkotika på veckoslut.
"Den minskade användningen av amfetamin under det senaste dryga året syns också i samhälleliga följdfenomen, såsom att antalet drograttfyllerier minskade i fjol", fortsätter Gunnar.
I den totala mängden undersökt narkotika syntes en tydlig minskning bland annat i Lahtis och S:t Michels områden jämfört med föregående provtagning. Däremot är trenden i användningen av narkotika i Villmanstrandsområdet enligt resultaten stigande.
”Användningen av amfetamin började minska efter lagtillsynsmyndigheternas omfattande beslag av narkotika våren 2021 och har därefter inte återgått till den rekordhöga nivån. Tillgången till kokain har däremot ökat överlag i Europa och den torde återspeglas i Finland. Det är dock inte säkert varför användningen är starkt koncentrerad just till huvudstadsregionen", bedömer Gunnar.
Resultat av avloppsvattenundersökningen av narkotika
- Uppföljning av 27 avloppsreningsverk (på finska, pdf, 55 kb)
- Kontinuerlig uppföljning av Viksbacka i Helsingfors (png, 1055 kb)
- Kontinuerlig uppföljning av Viinikanlahti i Tammerfors (png, 664 kb)
- Kontinuerlig uppföljning av Kakolabacken i Åbo (png, 687 kb)
Kokain används alltmer i huvudstadsregionen, i norr är användningen mer sällsynt
Användningen av kokain har fortsatt att öka kraftigt särskilt i huvudstadsregionen. Kokain används också i stor utsträckning i Lahtis och i andra städer i södra Finland. Norr om Tammerfors är användningen däremot vanligtvis mindre.
"När det gäller användningen av kokain är Finland tydligt fördelat. Användningen i huvudstadsregionen är riklig och ökar ständigt, men i städerna i norr är användningen av kokain fortfarande mycket liten jämfört med amfetamin”, säger utvecklingschef Aino Kankaanpää vid THL.
"En betydligt ökad användning av kokain konstaterades förutom i huvudstadsregionen även i avloppsvattnet i Salo och Kuopio. Mängderna är dock betydligt mindre än i huvudstadsregionen”, fortsätter Kankaanpää.
Den ökade mängden kokain har under de senaste åren också märkts i polisens och Tullens statistik, såsom i beslag av narkotika.
Användningen av ecstasy har minskat
MDMA, dvs. ecstasy används överallt i Finland, men också dess användning har minskat i flera städer som deltar i undersökningen, såsom Jyväskylä, Lahtis och Björneborg.
Metamfetamin används för närvarande mycket lite i Finland, även om användningen har ökat något i en del av städerna som deltar i undersökningen. Metamfetaminanvändningen har minskat betydligt sedan 2016 och 2017, då den tillfälligt överskred till och med amfetaminets användningsmängder i huvudstadsregionen.
Designdroger observeras regelbundet i huvudstadsregionen och sporadiskt på olika håll i landet
I Finland konstateras små mängder av de vanligaste designdrogerna som används för missbruk, såsom alfa-PVP och alfa-PHP som hör till syntetiska katinoner, regelbundet i avloppsvattenundersökningar endast i huvudstadsregionen och i dess närhet vid Nummela reningsverk i Vichtis.
Vid insamlingen i mars konstaterades alfa-PHP dessutom i Karleby, Vasa, Seinäjoki, Jakobstad och Nyslott. Antalet konstaterade fall i dessa städer var större än i huvudstadsregionen.
De regionala och tidsmässiga variationerna i användningen av designdroger är enligt avloppsvattenundersökningen betydligt större än de traditionella drogerna.
Ytterligare information:
Läs mer om avloppsvattenundersökning av narkotika (på finska)
Teemu Gunnar
enhetschef
THL
tfn 029 524 8425
fornamn.efternamn@thl.fi
Aino Kankaanpää
utvecklingschef
THL
tfn 029 524 8427
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum