Bättre resultat uppnås inom hälso- och sjukvården om personalen talar patientens modersmål
Hälsovårdsmagister Marianne Mustajoki undersökte i sin doktorsavhandling hur hälso- och sjukvårdspersonalens användning av finska påverkade olika delområden inom vården av tvåspråkiga patienter med svenska som modersmål.
I sin första studie undersökte Mustajoki missförstånd i samband med att svenskspråkiga hälsovårdscentralspatienter formulerade sina hälsoproblem på finska och hur motiverade patienterna i dessa fall var att följa vårdanvisningarna. I den andra och tredje delstudien undersökte hon kommunikationen mellan akutpatienter och läkare – hur det språk patienterna fick service på hängde ihop med vårdkvaliteten och hur antalet besök varierade jämfört med finskspråkiga patienter som fick vård på finska. I den fjärde delstudien testade Mustajoki hur svenskspråkiga patienter med diabetes beskrev sin smärta på finska respektive svenska. Sammanlagt 411 svenskspråkiga och 746 finskspråkiga patienter deltog i de fyra undersökningarna under perioden 2004–2016.
I internationell forskning har kommunikationsspråkets inverkan på vårdkvaliteten undersökts bland patienter som tillhör olika språkminoriteter och har behandlats av läkare som talat majoritetsbefolkningens språk. Den ömsesidiga förståelsen försvåras om patienten och läkaren talar olika modersmål. Eftersom resultaten har påverkats av språkminoritetspatienternas olika kulturella bakgrund och i allmänhet lägre socioekonomiska status än majoritetsbefolkningen, har det varit svårt att bedöma hur stor inverkan enbart kommunikationsspråket har på resultatet.
Mustajoki berättar att en socialt homogen befolkning med olika modersmål – svenska och finska – erbjuder en idealisk möjlighet att undersöka sådana problem som specifikt är kopplade till olika modersmål.
– Den allmänna uppfattningen är att en tvåspråkig person övergår mödolöst från ett språk till ett annat och förstår båda språken fullständigt. Den här forskningen visade att speciellt äldre, lägre utbildade svenskspråkiga kvinnliga patienter som var tvåspråkiga hade svårigheter att förklara sina hälsoproblem och att förstå vårdanvisningar på sitt andrahandsspråk, finska. Även en betydande del av de patienter som angav god förmåga i bägge språken rapporterade missförstånd i vården, säger Mustajoki.
Särskilt i fråga om akutbesök önskade patienterna kommunikation på sitt modersmål
I stressande situationer, så som vid akutbesök, framgick av studien ett påtagligt behov av kommunikation på modersmålet. Enligt resultaten var de tvåspråkiga patienterna mindre tillfredsställda med vården när de besökte en finskspråkig läkare: de misstrodde oftare läkaren och deras motivation att följa vårdanvisningarna minskade. Behovet av förnyat besök var bland de svenskspråkiga patienterna större, men de kunde även lämna besöket ogjort.
Enligt resultaten hade svenskspråkiga patienter även svårigheter att beskriva smärta på sitt andrahandsspråk i jämförelse med finskspråkiga patienter, som kommunicerade på sitt modersmål. Mustajoki berättar att bristfällig smärtbedömning kan resultera i ofullständig smärtlindring.
Trots sin tvåspråkighet ansåg hälften av de svenskspråkiga patienterna det vara mycket viktigt att få tala sitt modersmål med läkaren.
– Med stigande ålder försämras dessutom förmågan att behärska två språk. De svenskspråkiga patienterna utgör inte en homogen språkgrupp, utan språkkunskaperna i finska varierar märkbart mellan individer. Även hälso- och sjukvårdspersonalen och patienterna själva kan överskatta sina språkkunskaper.
Trots att de akut insjuknade patienterna hade likadana sjukdomar rapporterade de finskspråkiga patienterna påfallande fler årliga läkarbesök än de svenskspråkiga patienterna.
– De svenskspråkiga patienternas kommunikationssvårigheter kan leda till att de vill undvika läkarbesök, säger Mustajoki.
Hälsovårdsmagister, HvM Marianne Mustajoki disputerar den 17 september 2020 klockan 12 vid Medicinska faktulteten vid Helsingfors universitet på avhandlingen ”Language matters: a study about language communication with bilingual Swedish speakers in Finnish healthcare". Disputationen äger rum i Haartman-institutet, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 3. Opponent är professor emerita Marjukka Mäkelä (Helsingfors universitet) och professor Eija Kalso fungerar som kustos. Avhandlingen har även publicerats elektroniskt och kan läsas i tjänsten E-thesis.
Disputandens kontaktuppgifter:
Marianne Mustajoki
Tfn 050 3810837
marianne.mustajoki@duodecim.fi
**********************************
Med vänlig hälsning,
Elina Kirvesniemi, kommunikationsspecialist, Helsingfors universitet
elina.kirvesniemi@helsinki.fi 050 409 6469
Tietoja julkaisijasta
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Helsingfors universitet
Helsingfors universitets operativa resultat 16 miljoner euro på minus år 202317.4.2024 14:37:30 EEST | Tiedote
Medelsanskaffningen och intäkterna från placeringar och finansiering gjorde totalresultatet positivt. Under följande fem år ökas utdelningen av avkastningen från placeringsverksamheten och riktas till forskningen.
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme