Befolkningen känner till sambandet mellan fuktskador och astma, men upplever att andra hälsorisker är större än de enligt forskningsrönen är
Risken att insjukna i astma beror på fuktskadans omfattning och exponeringens längd
Beträffande astma motsvarar folks kunskaper om fuktskadornas hälsoeffekter forskningsrönen väl. 81 procent av dem som svarade på enkäten visste att vistelse i en fuktskadad byggnad ökar risken för att insjukna i astma.
”Enligt tidigare undersökningar har man i fråga om astma fått det bästa beviset för risken att insjukna i samband med fuktskador, även om orsakssambandet eller mekanismerna mellan exponering för fuktskador och astma inte är kända”, säger THL:s ledande forskare Anne Karvonen.
”Hur stor risken för att insjukna är beror på fuktskadans omfattning och exponeringens längd och därför är risken i allmänhet större i hemmet än i offentliga byggnader. Fuktskador förekommer i någon mån i nästan alla byggnader under deras livscykel”, fortsätter hon.
Risken att insjukna i astma ökar också till följd av flera andra faktorer som har samband med bland annat miljö och ärftlighet.
Fuktskador har svagare samband med till exempel allergisk snuva
I fråga om många andra hälsoeffekter motsvarade befolkningens uppfattningar dock inte särskilt väl forskningsrönen: folk upplevde att fuktskador orsakar mer omfattande hälsoskador än forskningsrönen visar.
75–82 procent av de som svarat på enkäten ansåg att vistelse i en fuktskadad byggnad ökar risken för att insjukna i luftvägsinfektioner och allergisk snuva. Forskningsbevisen om sambandet mellan fuktskador och luftvägsinfektioner och allergisk snuva är dock klart svagare än mellan fuktskador och astma.
40 procent trodde att vistelse i en fuktskadad byggnad ökade risken för multipel kemisk känslighet, vilket inte motsvarar forskningsrönen. 35 procent av respondenterna kunde inte säga om fuktskador ökar risken för multipel kemisk känslighet och 25 procent svarade i enlighet med forskningsrönen att risken inte ökar. Bakom multipel kemisk känslighet ligger huvudsakligen en upplevelse eller en uppfattning om att exponeringen är skadlig.
Folks kunskaper om sambandet mellan fuktskador och reumatism, cancer och elöverkänslighet varierade: en tredjedel av respondenterna visste att sambandet mellan dessa sjukdomar och symtom och fuktskador är osannolikt, men cirka hälften av respondenterna kunde inte säga om fuktskadorna påverkar sjukdomarna och symtomen.
Hur undersökningen gjordes
I enkätundersökningen utreddes befolkningens kunskaper om hälsoeffekterna av fuktskador i byggnader i fråga om 15 olika symtom eller sjukdomar år 2018. I undersökningen deltog 1797 slumpmässigt utvalda i Finland bosatta finskspråkiga personer i åldern 25–64 år.
Referens
Befolkningens kunskaper om sjukdomar som förknippas med fuktskador (rapporten på finska)
Mer information
Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa?
THL
Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028
THL
Anne Karvonen
Ledande forskare
THL
tfn 029 524 6325
fornamn.efternamn@thl.fi
Jussi Karjalainen
Överläkare
Tays allergicenter
tfn (03) 311 69858
fornamn.efternamn@pshp.fi
Juha Pekkanen
Professor
Helsingfors universitet & Institutet för hälsa och välfärd
tfn 040 508 1077
fornamn.efternamn@helsinki.fi
Nyckelord
Dokument
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum