Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Beslutsfattarenkäten: förtroendeuppdrag i stora städer kräver allt mer tid

Dela

År 2020 använde fullmäktigeledamöter i genomsnitt 6,8 veckotimmar och styrelseledamöter i genomsnitt 9,4 veckotimmar för att sköta sina förtroendeuppdrag. Fullmäktige- och styrelseledamöternas tidsanvändning har minskat något sedan år 2015.

Fullmäktigearbetet kräver uppskattningsvis ungefär samma antal veckotimmar i kommuner med 5 000–100 000 invånare. I de minsta kommunerna, med färre än 5 000 invånare, använder en fullmäktigeledamot klart mindre tid än genomsnittet för skötseln av sina förtroendeuppdrag, cirka 3,5 veckotimmar,

- I kommuner med över 100 000 invånare ökar fullmäktigeledamöternas tidsanvändning (12,3 vt) och till exempel styrelsearbetet kräver klart mer tid i kommuner med över 50 000 invånare. Skillnaden i den arbetsmängd per vecka som styrelseledamöterna rapporterar är upp till 10 timmar i en jämförelse mellan kommuner med färre än 5 000 invånare och kommuner med över 50 000 invånare, säger Åbo Akademis forskare Siv Sandberg.

I styrelseledamöternas fall har skillnaderna mellan stora och små kommuner ökat under de senaste 25 åren. I synnerhet i fråga om tidsanvändningen bland fullmäktige- och styrelseordförandena i städer med över 100 000 invånare har det skett en klar förändring mellan 2015 och 2020: timantalet per vecka som använts för förtroendeuppdrag har ökat med cirka sju timmar sedan 2015 och är nu cirka 22 veckotimmar.

- Det här beror delvis på ett strukturellt fenomen, då antalet ordförande som sköter uppdraget på hel- och deltid har ökat efter kommunalvalet 2017, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Nästan hälften av de kommunala beslutsfattarna bedömer att trakasserier mot förtroendevalda påverkar viljan att ställa upp i kommunalvalet

De orsaker som dämpar viljan att ställa upp i kommunalvalet våren 2021 hänför sig enligt beslutsfattarnas bedömningar främst till människors privatliv, kommunens ekonomiska situation samt trakasserier och hot mot förtroendevalda.

Av enkätdeltagarna bedömde i synnerhet kvinnorna oftare än männen att orsaker som gäller privatlivet och den offentlighet som förtroendeuppdrag innebär minskar viljan att ställa upp i val.

Å andra sidan är det enligt beslutsfattarnas bedömning i synnerhet aktuella sakfrågor, men också kommunens framtidsutsikter och kommuninvånarnas respons som ökar motivationen att ställa upp i val.

Beslutsfattarnas helhetssyn på de faktorer som påverkar en eventuell kandidatur har i stort sett varit oförändrad åren 2017–2020.

Kommunens ekonomiska situation en viktig faktor för viljan att ställa upp i val

Utsikterna för kommunens ekonomiska situation har under valperioden allt mer minskat viljan att ställa upp i val. Av dem som besvarade enkäten 2017 bedömde 36 % att ekonomin är en faktor som dämpar viljan att ställa upp som kandidat, medan 53 % bedömde så i 2020 års enkät.

Bedömningarna hur kommunens allmänna framtidsutsikter påverkar viljan att ställa upp i val har blivit mer negativa särskilt i de minsta kommunerna.

- I kommuner med mer än 100 000 invånare bedömde nästan hälften av enkätdeltagarna att framtidsutsikterna har en positiv inverkan på viljan att ställa upp i val, medan bedömningarna från kommuner med färre än 5 000 invånare, var något mer negativa än positiva, säger Siv Sandberg.

I de öppna svaren framkom de faktorer som man bedömer ha en negativ inverkan på människors vilja att ställa upp i val. Vanligast var kommunens beslutsklimat, frågor som gäller partier och tjänsteinnehavare samt frustration över politiken och förtroendevaldas möjligheter att påverka.

Enkäten som riktade sig till kommunala beslutsfattare utfördes i samarbete mellan Kommunförbundet och Åbo Akademi 2020. Enkäten besvarades av drygt 800 förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare från 42 kommuner. Enkäten kartlade bland annat beslutsfattarnas verksamhet och åsikter. Enkäten ingår i forskningsprogrammet Förändringarnas KommunFinland 2025.

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726380, siv.sandberg(at)abo.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(@)kommunforbundet.fi

Närmare information om Beslutsfattarundersökningen: 

www.kommunforbundet.fi/beslutsfattarundersokning2020

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Undersökning: stort samarbetsbehov mellan social- och hälsovården och andra kommunala tjänster2.3.2021 10:05:27 EETTiedote

Utredningen om behovet av samarbete mellan social- och hälsovårdstjänsterna och kommunens anknytande uppgifter är klar. I undersökningen, som genomfördes i samarbete mellan Kommunförbundet och Tammerfors universitet, utreddes samarbetsbehoven och vikten av samarbete mellan social- och hälsovården och andra tjänster som kommunen tillhandahåller. – Hittills har kontakten mellan social- och hälsovårdstjänsterna och annan kommunal basservice beaktats endast i begränsad utsträckning i valet av strukturer och arbetsfördelning i vårdreformen. Undersökningen och den information den ger är alltså mer än välkommen, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio. Undersökningen visar att främjande av välfärd och hälsa är en central uppgift som förenar olika aktörer. Det samarbetas redan nu kring främjande av välfärd och hälsa, men det är också det område där behovet av samarbete upplevs vara störst. Det vore viktigt att de aktörer som ansvarar för främjandet av välfärd och hälsa kan följa hur målen

Tutkimus: sosiaali- ja terveyspalveluiden ja kuntien muiden tehtävien välillä voimakkaita yhteistyötarpeita2.3.2021 09:58:09 EETTiedote

Yhteistyötarpeita koskeva selvitys sosiaali- ja terveydenhuollon palveluista ja niihin liittyvistä kuntien tehtävistä on valmistunut. Kuntaliiton ja Tampereen yliopiston yhteistyössä toteuttamassa tutkimuksessa tarkasteltiin yhteistyötarpeita ja niiden painoarvoa sosiaali- ja terveyspalveluiden ja kunnan muiden tehtävien välillä. - Sosiaali- ja terveyspalveluiden ja muiden kunnallisten peruspalveluiden yhteyttä on toistaiseksi huomioitu vain rajallisilta osin sote-uudistuksen rakenne- ja työnjakoratkaisua valittaessa. Selvitys ja sen tuottama tieto on siis enemmän kuin tervetullutta, toteaa Kuntaliiton varatoimitusjohtaja Hanna Tainio Tutkimus osoitti, että hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen on keskeinen eri tahoja yhdistävä tehtävä. Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisessä yhteistyötä tehdään jo nykyisin, mutta siinä myös koetaan olevan eniten yhteistyön tarvetta. Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisestä vastuussa olevien toimijoiden olisi tärkeää pystyä seuraamaan, kuinka tavoitteet

Hot och våld ökar fortfarande inom prehospital akutsjukvård – räddningsverken oroade över ökat fysiskt våld vid uppdrag23.2.2021 09:26:36 EETTiedote

Den ökade förekomsten av hot och våld mot räddningsverkens personal samt fysiska angrepp vid utryckningar inom den prehospitala akutsjukvården oroar räddningsverken. Räddningsverkens partnerskapsnätverk som koordineras av Kommunförbundet har fört statistik över anmälningar om hot och våld mot räddningsverkens personal sedan år 2014. Från 2016 till 2020 har anmälningarna ökat med 67 procent.

Uhka- ja väkivaltatilanteet edelleen kasvussa ensihoidossa - pelastuslaitokset huolissaan fyysisen väkivallan lisääntymisestä tehtävillä23.2.2021 09:24:26 EETTiedote

Pelastuslaitosten henkilöstön kokemien uhka- ja väkivaltatilanteiden yleisyys ja fyysisen väkivallan lisääntyminen ensihoitotehtävillä huolestuttaa pelastuslaitoksia. Kuntaliiton koordinoima Pelastuslaitosten kumppanuusverkosto on tilastoinut pelastuslaitosten henkilöstön kokemia uhka- ja väkivaltatilanteita vuodesta 2014 lähtien. Vuodesta 2016 vuoteen 2020 ilmoitukset ovat lisääntyneen 67 prosenttia.

Kommunala beslutsfattarundersökningen: planläggning, bostadspolitik och samarbete med lokala företag viktiga för kommunens livskraft22.2.2021 10:47:10 EETTiedote

En stor del av de kommunala beslutsfattarna anser att planläggningen, markanvändningen, samarbetet med lokala företag och bostadspolitiken har stor betydelse när det gäller att bevara och förbättra kommunens livskraft och välfärd. - Planläggningen, bostadspolitiken och samarbetet med företag utgör i stor utsträckning lokala lösningar för att främja livskraften, säger Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi. Andra högt värderade metoder är att förebygga utslagning och marknadsföra kommunen. Planläggningen och markanvändningen har behållit sin ställning som viktiga åtgärder under en lång tid, eftersom de också under undersökningsåren 2015 och 2017 ansågs vara de viktigaste metoderna att bygga upp livskraften. Planläggningen och markanvändningen betraktas som viktigast i kommuner av alla storleksklasser. – De kommunala beslutsfattarna har en viktig roll i att främja kommunens livskraft. Undersökningen visar att kommunens livskraft och välfärd bygger på många slags åtgärder, som nästan alla

Kuntapäättäjätutkimus: kaavoitus, asuntopolitiikka ja yhteistyö paikallisten yritysten kanssa tärkeimpiä kunnan elinvoiman edistämisen keinoja22.2.2021 10:33:34 EETTiedote

Suuri osa kuntapäättäjistä katsoo kunnan elinvoimaisuuden ja hyvinvoinnin ylläpitämisen ja parantamisen olevan sidoksissa erityisesti kaavoitukseen ja maankäyttöön, yhteistyöhön paikallisten yritysten kanssa sekä asuntopolitiikkaan. - Kaavoitus, asuntopolitiikka ja yhteistyö yritysten kanssa ovat pitkälti juuri paikallisia ratkaisukeinoja elinvoiman edistämiseen, toteaa Åbo Akademin tutkija Siv Sandberg. Suosituimpiin keinovalikoimiin lukeutuvat lisäksi syrjäytymisen ehkäisy sekä kunnan markkinointi. Kaavoitus ja maankäyttö ovat säilyneet suosituimpina läpi vuosien, sillä myös tutkimusvuosina 2015 ja 2017 niiden on katsottu olevan keskeisimpiä tekijöitä elinvoiman rakentumisessa. Kaavoitusta ja maankäyttöä pidettiin tärkeimpänä keinona kaikenkokoisissa kunnissa. - Kuntapäättäjillä on merkittävä rooli kunnan elinvoiman edistämisessä. Tutkimuksesta nähdään, että kunnan elinvoimaisuus ja hyvinvointi rakentuvat monenlaisista toimenpiteistä, joista lähes kaikkia kuntapäättäjät arvottavat ai

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum