Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Beslutsklimatet varierar mellan kommunerna  

Jaa
Det finns stora variationer mellan de förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas bedömningar av den egna kommunens beslutsklimat, både på riksnivå och i kommuner av olika storlek. Variationerna är stora särskilt i kommuner med färre än 10 000 invånare.

Bedömningarna visar att beslutsklimatet har förbättrats något såväl mellan som inom partierna. Även klimatet mellan kommuninvånarna och de förtroendevalda har förbättrats något sedan 2017 och tydligt sedan 2015.

Enligt Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom kan beslutsklimatet i kommunerna fortfarande anses vara gott, även om den allmänna bedömningen är att klimatet försämrats något sedan 2017.

– Stora förändringar i uppfattningarna om beslutsklimatet har ofta samband med någon händelse eller någon process i kommunen som väckt publicitet. Det kan till exempel handla om initiativ om att avskeda kommundirektören eller kommunstyrelsen. Sådana förändringar verkar i högre grad påverka beslutsfattarnas bedömningar i små kommuner, säger Pekola-Sjöblom.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets och Åbo Akademis beslutsfattarenkät som utfördes denna höst. Enkäten besvarades av drygt 800 förtroendevalda och tjänsteinnehavare i 42 kommuner.

Beslutsklimatet har hållits relativt stabilt

De kommunala beslutsfattarnas bedömningar visar att beslutsklimatet hållits relativt stabilt under de senaste 25 åren.

Enligt de förtroendevaldas bedömningar har klimatet mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna försämrats något sedan 2017, men är en aning bättre än 2015. I år anser 55 procent att klimatet är samarbetsinriktat, 27 procent förhåller sig neutralt och 18 procent anser att klimatet är konfliktfyllt.

Beslutsklimatet uppfattas mer konfliktfyllt än i snitt i synnerhet i städer med 50 000–100 000 invånare.

Öppenhet och god kommunikation har en positiv inverkan

Beslutsfattarnas bedömningar av klimatet har utifrån enkätens resultat i hög grad samband med kommunens praxis, inte med uppgiftslämnarnas personliga egenskaper. Partitillhörigheten har i någon mån betydelse.

I synnerhet öppenheten i beredningen och beslutsfattandet samt en god kommunikation mellan tjänsteinnehavarna och de förtroendevalda verkar ha en positiv inverkan på beslutsfattarnas erfarenheter av beslutsklimatet.

– Kommunens verksamhet är en helhet, där samarbetsrelationerna mellan människorna spelar en viktig roll. All verksamhet som ökar de förtroendevaldas känsla av att de själva är delaktiga i beslutsprocesserna bidrar till att främja ett gott beslutsklimat, säger Siv Sandberg.

– Man bör komma ihåg att beslutsfattarnas betygssättning av beslutsklimatet inte är lösryckt, utan det återspeglas också i kommuninvånarnas synpunkter på kommunalpolitiken, säger Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommunförbundet anser det vara viktigt att kommunerna satsar på utbildning av nya förtroendevalda och tjänsteinnehavare och därigenom stärker samarbetet mellan olika parter.

– Även Kommunförbundskoncernen erbjuder genom utbildning verktyg och råd för gott samarbete för de förtroendevalda och den professionella ledningen, säger kommunutvecklings- och forskningsdirektör Sini Sallinen.

Närmare information om Beslutsfattarundersökningen: www.kommunforbundet.fi/beslutsfattarundersokning2020

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726380, siv.sandberg(at)abo.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(@)kommunforbundet.fi

Liitteet

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye