Brådska berättigar inte avsteg från målen för vårdreformen

Det råder brett samförstånd i vårt samhälle om målen för vårdreformen. Reformen ska förbättra kvaliteten på och tillgången till servicen och samtidigt trygga systemets hållbarhet på lång sikt. Detta förutsätter bland annat att regionala särdrag beaktas och att det finns en flexibel arbetsfördelning mellan vårdområdena och kommunerna och vittgående möjlighet att anlita olika aktörers expertis som en del av serviceproduktionen. Till exempel har företagen en stor betydelse som producenter av social- och hälsovårdstjänster.

De som för närvarande sköter social- och hälsovårdstjänsterna har mestadels fått stå på åskådarplats i beredningen av reformen. De olika aktörernas möjlighet att påverka fel och brister i reformen har varit mycket begränsade. Vi oroar oss för att man gör avkall på reformens mål på grund av brådskan som tidsplanen medför. Det är nödvändigt att reformen uppnår de mål som ställts på den och att de brister som identifierats i lagstiftningen åtgärdas. 

En av de viktigaste ändringarna gäller välfärdsområdenas möjlighet att tillhandahålla tjänster på ett effektivt sätt med hjälp av den privata sektorn och dess innovationer. Målet med reformen är att skapa starkare tillhandahållare av tjänster. Men samtidigt innebär de begränsningar som föreslås i organiseringsansvaret att välfärdsområdenas beslutanderätt minskar. Det här gäller i synnerhet möjligheten att välja produktionssätt som förbättrar produktiviteten, kvaliteten och tillgången. Då beslutanderätten övergår från den starka kommunala självstyrelsen till en klart svagare självstyrelse i välfärdsområdet bidrar det inte heller till att stärka demokratin i samhället.

Också de ekonomiska målen som ställts på reformen måste beaktas liksom kommunernas ställning efter reformen. I den föreslagna modellen kommer det att vara svårt att tygla kostnadsökningen, och omställningskostnaderna kommer att belasta välfärdsområdena och kommunerna ända till slutet av årtiondet. Samhällsaktörerna uttrycker sin oro för kommunernas roll efter reformen och hur reformen kommer att påverka kommunernas och städernas livskraft, investeringsförmåga och finansieringsbas, sådant som är viktigt för företagen. Om dessa bekymmer inte tas på allvar kan reformen inverka negativt på invånarnas välmående, företagens möjligheter, samhällsekonomin och hela landets utveckling.

Verkställande direktör Minna Karhunen, Kommunförbundet, minna.karhunen(at)kuntaliitto.fi, 050 380 5907

Verkställande direktör Jyri Häkämies, Finlands näringsliv, jyri.hakamies(at)ek.fi, 09 4202 2400

Verkställande direktör Mikael Pentikäinen, Företagarna i Finland, mikael.pentikainen(at)yrittajat.fi, 040 504 1944 

Verkställande direktör Juho Romakkaniemi, Centralhandelskammaren, juho.romakkaniemi(at)chamber.fi, 040 050 5269