Brådska berättigar inte avsteg från målen för vårdreformen
Det råder brett samförstånd i vårt samhälle om målen för vårdreformen. Reformen ska förbättra kvaliteten på och tillgången till servicen och samtidigt trygga systemets hållbarhet på lång sikt. Detta förutsätter bland annat att regionala särdrag beaktas och att det finns en flexibel arbetsfördelning mellan vårdområdena och kommunerna och vittgående möjlighet att anlita olika aktörers expertis som en del av serviceproduktionen. Till exempel har företagen en stor betydelse som producenter av social- och hälsovårdstjänster.
De som för närvarande sköter social- och hälsovårdstjänsterna har mestadels fått stå på åskådarplats i beredningen av reformen. De olika aktörernas möjlighet att påverka fel och brister i reformen har varit mycket begränsade. Vi oroar oss för att man gör avkall på reformens mål på grund av brådskan som tidsplanen medför. Det är nödvändigt att reformen uppnår de mål som ställts på den och att de brister som identifierats i lagstiftningen åtgärdas.
En av de viktigaste ändringarna gäller välfärdsområdenas möjlighet att tillhandahålla tjänster på ett effektivt sätt med hjälp av den privata sektorn och dess innovationer. Målet med reformen är att skapa starkare tillhandahållare av tjänster. Men samtidigt innebär de begränsningar som föreslås i organiseringsansvaret att välfärdsområdenas beslutanderätt minskar. Det här gäller i synnerhet möjligheten att välja produktionssätt som förbättrar produktiviteten, kvaliteten och tillgången. Då beslutanderätten övergår från den starka kommunala självstyrelsen till en klart svagare självstyrelse i välfärdsområdet bidrar det inte heller till att stärka demokratin i samhället.
Också de ekonomiska målen som ställts på reformen måste beaktas liksom kommunernas ställning efter reformen. I den föreslagna modellen kommer det att vara svårt att tygla kostnadsökningen, och omställningskostnaderna kommer att belasta välfärdsområdena och kommunerna ända till slutet av årtiondet. Samhällsaktörerna uttrycker sin oro för kommunernas roll efter reformen och hur reformen kommer att påverka kommunernas och städernas livskraft, investeringsförmåga och finansieringsbas, sådant som är viktigt för företagen. Om dessa bekymmer inte tas på allvar kan reformen inverka negativt på invånarnas välmående, företagens möjligheter, samhällsekonomin och hela landets utveckling.
Verkställande direktör Minna Karhunen, Kommunförbundet, minna.karhunen(at)kuntaliitto.fi, 050 380 5907
Verkställande direktör Jyri Häkämies, Finlands näringsliv, jyri.hakamies(at)ek.fi, 09 4202 2400
Verkställande direktör Mikael Pentikäinen, Företagarna i Finland, mikael.pentikainen(at)yrittajat.fi, 040 504 1944
Verkställande direktör Juho Romakkaniemi, Centralhandelskammaren, juho.romakkaniemi(at)chamber.fi, 040 050 5269
Nyckelord
Kontakter
Teresa SalminenViestinnän asiantuntija
Tel:040 365 6961teresa.salminen@kuntaliitto.fiOm

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum