Brister i bedömningen av sjukhuspatienters näringsstatus – förnyad rekommendation om nutritionsbehandling effektiverar vården
Undernäring är en risk för alla sjukhuspatienter, men förekommer särskilt bland långtidssjuka, personer som förbereder sig för operationer, cancerpatienter och personer som återhämtar sig från allvarliga infektioner och trauman.
Statens näringsdelegation (VRN) och THL har publicerat en förnyad rekommendation om nutritionsbehandling. Ett av rekommendationens mål är att effektivera nutritionsbehandlingen ochkostrådgivningensom en del av den övergripande vården av patienten.
Enligt flera undersökningar minskar kostnaderna för vården om man använder sig av screening av risken för undernäring och förebyggande av undernäring.
"Patientens näringsstatus och risken för undernäring ska alltid bedömas vid ankomsten, oavsett orsaken till att patienten söker vård. För närvarande förverkligas detta för sällan", säger Ursula Schwab, professor i näringsterapi vid Östra Finlands universitet.
"God nutrition förbättrar patientens livskvalitet. Dessutom sparar man pengar på att ge patienten nutritionsbehandling och kostrådgivning enligt behov. Det är viktigt att beakta detta i välfärdsområdena just nu när man brottas med ökade kostnader", säger Schwab.
Den förnyade rekommendationen fastställer kvaliteten på den mat patienten får
Den förnyade rekommendationen om nutritionsbehandling innehåller bland annat minimikrav på näringskvaliteten på den mat som patienterna får. Dessutom har vegetarisk kost lagts till i urvalet parallellt med kost som innehåller kött.
Det är meningen att rekommendationen ska styra planeringen och genomförandet av nutritionsbehandlingen vid sjukhus och vård- och rehabiliteringsinrättningar samt ordnandet av måltidstjänster, livsmedelsupphandlingar och konkurrensutsättningar.
"Rekommendationerna gäller alla patienter, från spädbarn till åldringar. Rekommendationen beskriver hur patienternas nutrition ska ombesörjas i samband med olika sjukdomar. Till exempel tar den upp hur man effektiverar näringsintaget för en avmagrad patient med undernäring och hur proteinintaget förbättras med mat eller kliniska näringspreparat, eller hurdan mat man ska ge patienter som genomgått operationer i tarmkanalen eller som har sväljstörningar", berättar Schwab.
Utgångspunkten är internationella rekommendationer, forskningsrön och omfattande expertarbete
Rekommendationen grundar sig på internationella rekommendationer inom nutritionsbehandling, klinisk näringslära och medicinska forskningsrön, god vårdpraxis och de nationella God medicinsk praxis-rekommendationerna.
Den har utarbetats av en multiprofessionell expertgrupp som har gått igenom mycket omfattande vetenskaplig litteratur om alla de sjukdomar som tas upp i rekommendationen. Dessutom kunde utkastet till rekommendationen kommenteras offentligt.
"Upprättandet av rekommendationen var det mest omständliga arbete som VRN har gjort när det kommer till näringsrekommendationer för olika målgrupper. Det är en värdefull guide för de nya välfärdsområdena för att gemensamt utveckla nutritionsbehandlingen och sjukhusmaten och trygga kvaliteten", säger THL:s generaldirektör Markku Tervahauta.
"Rekommendationen ska tas i bruk på ett heltäckande sätt i alla välfärdsområden och man ska se till att alla som deltar i patienternas nutritionsbehandling känner till dess innehåll och använder den i sitt arbete."
Ytterligare information
Den tryckta publikationen finns till salu i THL:s bokhandel från 24 mars.
Nutritionsbehandling - Livsmedelsverket (på finska).
Ursula Schwab
professor, ordförande för expertarbetsgruppen
Östra Finlands universitet
tfn 029 445 4528
fornamn.efternamn@uef.fi
Arja Lyytikäinen
generalsekreterare
Statens näringsdelegation
tfn 050 409 9860
fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum