Brottspåföljdsmyndigheten lyckades väl i hanteringen av coronavirussituationen 2020, nu oroar resurserna och personalens arbetsbelastning
9.3.2021 10:25:14 EET | Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten | Pressmeddelande

Fångarna var i snitt 2 800 per dag (2 952 år 2019). Verkställigheten av korta fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter begränsades temporärt i våras och i början av sommaren till följd av coronavirusepidemin. I och med att smittoläget försämrades trädde en ny förordning om begränsningar i verkställigheten i kraft den 4 december 2020.
Verkställighetsbegränsningarna resulterade i minskat antal fångar, och detta även på öppna anstalter. Andelen fångar i öppna anstalter ökade dock något jämfört med föregående år och låg på 44,9 procent.
Coronavirusrelaterade åtgärder ledde till att man blev tvungen att begränsa samarbetspartnernas och gruppbaserade aktiviteter i fängelserna. Ersättande aktiviteter kunde delvis ordnas genom att rulla ut digitala tjänster. Restriktioner infördes även när det gällde fångarnas besök och permissioner.
När det gäller arbetet med samhällspåföljder försvårades samarbetet med tjänstgöringsplatser och kring verksamhetsskyldighet, vilket fördröjde avtjänandet av samhällspåföljder. Samhällspåföljdsklienternas tillgång till tjänster har försvårats under rådande coronavirusförhållanden, vilket försvagar genomförandet av rehabiliteringen.
Fångarnas deltagande i utbildning har ökat något. År 2020 var utbildningens andel av den tid som stod till förfogande för fångarnas sysselsättning 11 procent, medan den 2019 låg på 10 procent.
Ökad användning av övervakad frihet på prov
Målet att gå tryggt mot öppnare verkställighet av straff främjades i och med att användningen av övervakad frihet på prov ökade. Dagliga medeltalet av fångar i övervakad frihet på prov var 227.
Brottspåföljdsmyndigheten har som mål att förbereda dem som avtjänar straff för ett liv utan kriminalitet. Enligt uppgifter från 2020 har återfallsbrottsligheten bland dem som frigivits från fängelse ökat något, drygt hälften återvänder till fängelse eller andra påföljder under en uppföljningsperiod på fem år. Återfall hos dem som fullgjort samhällstjänst minskade däremot något, där var det ca 31 procent som återföll under uppföljningsperioden.
Coronavirusrelaterade verkställighetsbegränsningar resulterade i att det genomsnittliga antalet fångar stannade på 2 800, vilket var 152 färre än året innan.
År 2020 avtjänade 51 procent av fångarna straff i ett fängelse i högst sex månader. Det fanns i genomsnitt 475 utländska fångar i fängelserna, året innan låg genomsnittet på 499. Vid utgången av 2020 fanns det 182 livstidsfångar, varav 11 kvinnor.
Säkerheten i fängelserna är fortfarande på en relativt bra nivå. Våldet mellan fångarna och mot personalen förblev på samma nivå som året innan. Det skedde fem rymningar från slutna anstalter. Otillåtna avvikelser var 81 till antalet, nästan det dubbla mot året innan. Förvaringssäkerheten försämrades något till följd av flertalet olovliga avvikelser.
Ökad sjukfrånvaro bland personalen
Brottspåföljdsmyndighetens personalresurser är otillräckliga med tanke på verksamhetens omfattning och nätverket av verksamhetsställen. År 2020 var det totala antalet anställda 2 657. Också Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) fäste uppmärksamhet vid den alltför låga personalstyrkan vid Brottspåföljdsmyndigheten i samband med sin inspektion i september 2020.
Generellt minskade sjukfrånvaron avsevärt inom statliga sektorn. Hos Brottspåföljdsmyndighetens har den ökat, särskilt i personalgrupper som utför klientnära arbete i fängelserna (övervakning, rehabilitering och arbetsdrift), men även bland anställda inom ekonomiförvaltning och fastighetsvård. Sjukfrånvaron var 15,8 arbetsdagar per årsverke.
Kostnaden för ett dygn i slutet fängelse gick på 226 euro per fånge. På öppen anstalt var kostnaden 169 euro och i övervakad frihet på prov 63 euro. Samhällspåföljder blir betydligt billigare. Av dem är det övervakningsstraffet som kostar dyrast för samhället, ca 53 euro per dygn. Dygnsutgiften för samhällstjänst, som är den vanligaste samhällspåföljden, låg på 10 euro år 2020.
Brottspåföljdssektorns nettokostnader uppgick till 215,1 miljoner euro 2020.
Brottspåföljdsmyndighetens bokslut och årsrapport 2020 står att läsa på finska.
För mer information kontakta Brottspåföljdsmyndigheten
planeringschef Pia Raassina-Terho, tel. +358 29 56 88421
överinspektör Ilppo Alatalo, tel. +358 29 56 88416
överinspektör Leo Immonen, tel. +358 29 56 88403
Nyckelord
Bilder

Om
Rikosseuraamuslaitos (RISE) - BrottspåföljdsmyndighetenOpastinsilta 12 C
00520 HELSINKI
029 56 88500http://www.rikosseuraamus.fi
Brottspåföljdsmyndigheten har hand om verkställighet av samhällspåföljder och fängelsestraff. Brottspåföljdsmyndigheten lyder under justitieministeriet. Brottspåföljdsmyndigheten har till uppgift att främja säkerheten i samhället genom att förebygga återfall i brott.
Följ Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Rikosseuraamuslaitos (RISE) - Brottspåföljdsmyndigheten
Angeläget med stöd från personalen under fängelsetiden10.3.2026 09:19:29 EET | Pressmeddelande
Fångar och personer dömda till samhällspåföljder betonar betydelsen av bemötandet från personalens håll för att vardagen ska fungera. Det ger Brottspåföljdsmyndighetens senaste kvalitetsundersökning vid handen.
Vankeudessa on tärkeää henkilökunnan tarjoama tuki10.3.2026 09:19:29 EET | Tiedote
Vangit ja yhdyskuntaseuraamukseen tuomitut korostavat henkilöstön kohtaamisen merkitystä oman arjen sujumiselle, kertoo Rikosseuraamuslaitoksen uusin laatukysely.
Risen tulostavoitteet toteutuivat vuonna 2025 melko hyvin -vankimäärän kasvu haastoi toimintaa6.3.2026 09:34:56 EET | Tiedote
Rikosseuraamuslaitoksen vuoden 2025 tulostavoitteet toteutuivat haastavissa olosuhteissa melko hyvin. Vankimäärän merkittävä kasvu ja henkilöstöresurssien niukkuus kuitenkin kuormittivat toimintaa. Turvallisuustilanne pysyi kohtuullisena, vaikka vankiloiden yliasutus oli huomattavaa.
Årets Riseläinen 2025 är väktare Jussi Vauhkonen från Naarajärvi fängelse15.1.2026 14:08:58 EET | Pressmeddelande
Till Brottspåföljdsmyndighetens genom tiderna första ”Årets Riseläinen” utkorades väktare Jussi Vauhkonen från Naarajärvi fängelse. Utöver föredömligt uppförande och goda samarbetsfärdigheter valdes Vauhkonen för sitt mångskiftande arbetssätt som väktare, då han handleder bland annat aggressionshanteringsprogrammet och programmet för egenmotivationsbaserad förändring för intagna.
Vuoden riseläinen 2025 on vartija Jussi Vauhkonen Naarajärven vankilasta15.1.2026 14:08:58 EET | Tiedote
Rikosseuraamuslaitoksen ensimmäinen Vuoden riseläinen on vartija Jussi Vauhkonen Naarajärven vankilasta. Valintaperusteena on esimerkillisen käyttäytymisen ja hyvien yhteistyötaitojen lisäksi Vauhkosen monipuolinen tapa työskennellä vartijana: hän ohjaa vangeille muun muassa Suuttumuksen hallinta -kurssia ja Omaehtoisen muutoksen ohjelmaa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum