Budgetbesluten lindrar anpassningstrycket i kommunernas ekonomi – en besvikelse att nedskärningen enligt konkurrenskraftsavtalet kvarstår

– Då det ekonomiska trycket minskar får kommunerna en möjlighet att satsa på förebyggandet av sociala problem och sviterna av coronakrisen. Oberoende av stödet är det klart att kommunerna fortsätter den strikta utgiftsdisciplinen för att stärka sin ekonomi, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Merparten av coronastödet på 1,45 miljarder till kommunerna beviljas via kommunernas andel av samfundsskatten och statsandelarna. Stöd riktas även till sjukvårdsdistrikten i enlighet med de utfästelser som regeringen redan avgett.

– De stora städerna har varit de största förlorarna i coronakrisen, vilket betyder att ökningen av andelen av samfundsskatten fördelar coronastödet till kommunerna på ett rätt välgrundat sätt. I de stora städerna har dock i synnerhet kollektivtrafiken ekonomiska problem, och den ser ut att bli utan ett separat stödpaket, säger Karhunen.

Kommunerna måste så fort som möjligt få information om förfaringssättet för ersättningen av kostnaderna för ansiktsmasker och coronatestning.

Den kvarstående nedskärningen enligt konkurrenskraftsavtalet försvagar den kommunala ekonomin permanent

Kommunförbundet uttrycker besvikelse över att regeringen under budgetförhandlingarna beslöt att den nedskärning av statsandelarna som gjorts på grund av konkurrenskraftsavtalet kvarstår, trots att grunden för nedskärningen, dvs. arbetstidsförlängningen, upphörde att gälla i september. Det här minskar statsandelarna till kommunerna med över 80 miljoner euro år 2020 och med cirka 250 miljoner euro från år 2021.

– Coronastödet är en temporär och ofrånkomlig riktad åtgärd som dämpar konsekvenserna av coronakrisen medan nedskärningen av statsandelarna bestående försvagar finansieringen av den lagstadgade basservicen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Regeringen beslöt under budgetförhandlingarna att gå vidare med förlängningen av läroplikten redan hösten 2021. För reformen måste det reserveras tillräckliga resurser och tillräcklig finansiering för kommunerna också under de följande åren.

Kommunförbundet understryker att den kroniska obalansen i kommunernas ekonomi i fortsättningen måste lösas genom nya åtgärder som förbättrar sysselsättningen, stärker kommunernas inkomstbas och dämpar kostnaderna genom en översyn av uppgifter och förpliktelser.

Närmare upplysningar:

Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen, tfn 050 380 5907

Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina, tfn 040 555 8458

Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio, tfn 040 751 5175