Budgetbesluten lindrar anpassningstrycket i kommunernas ekonomi – en besvikelse att nedskärningen enligt konkurrenskraftsavtalet kvarstår
– Då det ekonomiska trycket minskar får kommunerna en möjlighet att satsa på förebyggandet av sociala problem och sviterna av coronakrisen. Oberoende av stödet är det klart att kommunerna fortsätter den strikta utgiftsdisciplinen för att stärka sin ekonomi, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Merparten av coronastödet på 1,45 miljarder till kommunerna beviljas via kommunernas andel av samfundsskatten och statsandelarna. Stöd riktas även till sjukvårdsdistrikten i enlighet med de utfästelser som regeringen redan avgett.
– De stora städerna har varit de största förlorarna i coronakrisen, vilket betyder att ökningen av andelen av samfundsskatten fördelar coronastödet till kommunerna på ett rätt välgrundat sätt. I de stora städerna har dock i synnerhet kollektivtrafiken ekonomiska problem, och den ser ut att bli utan ett separat stödpaket, säger Karhunen.
Kommunerna måste så fort som möjligt få information om förfaringssättet för ersättningen av kostnaderna för ansiktsmasker och coronatestning.
Den kvarstående nedskärningen enligt konkurrenskraftsavtalet försvagar den kommunala ekonomin permanent
Kommunförbundet uttrycker besvikelse över att regeringen under budgetförhandlingarna beslöt att den nedskärning av statsandelarna som gjorts på grund av konkurrenskraftsavtalet kvarstår, trots att grunden för nedskärningen, dvs. arbetstidsförlängningen, upphörde att gälla i september. Det här minskar statsandelarna till kommunerna med över 80 miljoner euro år 2020 och med cirka 250 miljoner euro från år 2021.
– Coronastödet är en temporär och ofrånkomlig riktad åtgärd som dämpar konsekvenserna av coronakrisen medan nedskärningen av statsandelarna bestående försvagar finansieringen av den lagstadgade basservicen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.
Regeringen beslöt under budgetförhandlingarna att gå vidare med förlängningen av läroplikten redan hösten 2021. För reformen måste det reserveras tillräckliga resurser och tillräcklig finansiering för kommunerna också under de följande åren.
Kommunförbundet understryker att den kroniska obalansen i kommunernas ekonomi i fortsättningen måste lösas genom nya åtgärder som förbättrar sysselsättningen, stärker kommunernas inkomstbas och dämpar kostnaderna genom en översyn av uppgifter och förpliktelser.
Närmare upplysningar:
Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen, tfn 050 380 5907
Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina, tfn 040 555 8458
Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio, tfn 040 751 5175
Om
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Selvitys: Joukkoliikennettä kuritettaisiin arvonlisäverokannan korottamisella turhaan - ALV:n nosto vähentää valtion tuloja20.3.2024 09:52:58 EET | Tiedote
Pääministeri Petteri Orpon hallitusohjelmassa on linjattu, että henkilökuljetusten arvonlisäverokantaa nostetaan 4 prosenttiyksikköä nykyisestä 10 %:sta 14 %:iin. Linja-autoliitto, Paikallisliikenneliitto ja Kuntaliitto vetoavat hallitukseen, että joukkoliikenteen arvonlisäverokanta pidettäisiin ennallaan. Jos muutos tehdään, uhkana on, että asiakkaat saavat aiempaa niukempaa palvelua, kun verotus vaikuttaa kaupunkien ja kuntien joukkoliikennekustannuksiin. Linja-autoliiton teettämän selvityksen mukaan veronkorotus ei lisää valtion verokertymää. Arvonlisäverokannan korottaminen siirtyy hintoihin, eli matkustamisesta tulee nykyistä kalliimpaa. Muutos pienentäisi esimerkiksi linja-autoalan tuloja, mikä voi pahimmillaan johtaa palvelutarjonnan karsimiseen. Kaupunkiseutujen joukkoliikenteeseen kohdistuu lisäksi ilmastoperusteisen valtionavustuksen poisto. ALV-korotus tämän ja yleisen kustannustason nousun kanssa lisäisi entisestään toimialan kustannuksia.
Kunnat haastavassa tilanteessa, kun perusopetuksessa olevien lasten määrä vähenee – 2030-luvulla on 80 000 oppilasta nykyhetkeä vähemmän14.3.2024 09:15:56 EET | Tiedote
Peruskoulussa olevien määrä vähenee noin 80 000 henkilöllä vuoteen 2030 mennessä. Kyseessä on peruskoulun historian suurin oppilasmäärän muutos. Jotta tilanne muuttuisi tästä, tarvittaisiin aiemmasta täysin poikkeavaa maahanmuuttoa.
Suomalaisista jo 90 % asuu kunnassa, jolla on ilmastotavoite, mutta kuntien luotto ilmastotavoitteiden saavuttamiseen horjuu14.3.2024 08:00:00 EET | Tiedote
Yhä useampi suomalainen asuu kunnassa, joka on sitoutunut ilmastotavoitteisiin. Kuntien suunnitelmallinen ilmastotyö onkin lisääntynyt, selviää tuoreesta Kuntaliiton ilmastokyselystä. Kuntien luotto omiin ja etenkin kansallisiin ilmastotavoitteisiin on sen sijaan heikentynyt. Resurssien ja poliittisen tahtotilan puute ilmoitettiin suurimmiksi haasteiksi ilmastotavoitteiden toteutumiselle kunnassa. Käytännön ilmastotyö keskittyy kunnissa vahvasti ilmastonmuutoksen hillintään. Ilmastonmuutos vaikuttaa jo voimakkaasti kuntien toimintaympäristöön, joten sopeutumistoimia tulisi nopeasti lisätä.
TE-palvelut siirtyvät kunnille - kunnat saavat vahvistuvien peruspalvelujen myötä lisää työkaluja elinvoiman edistämiseen23.2.2024 10:30:00 EET | Tiedote
Julkisten työvoimapalvelujen järjestämisvastuu siirretään vuoden 2025 alussa TE-toimistoilta kunnille. Nykyiset TE-toimistot lakkautetaan. Vuoden vaihteessa reilut 4000 työvoimapalveluiden ammattilaista siirtyy liikkeenluovutuksella valtiolta kuntiin tai kuntayhtymiin. Työvoimapalveluiden järjestämisvastuu muodostaa kunnille samalla myös uuden valtionosuustehtävän.
Kyselytulos: Ukraina herätti kuntien auttamishalut23.2.2024 08:12:18 EET | Tiedote
Kysyimme kaikista Suomen kunnista loppuvuodesta 2023, ovatko ne avustaneet rahallisesti tai materiaaliavun muodossa Ukrainaa hyökkäyssodan alkamisen jälkeen. Kyselyyn vastasi 130 kuntaa, jotka arvioivat kokonaistuen olevan noin 3,2 miljoonaa euroa. Tähän summaan sisältyy raha- ja materiaalilahjoituksia sekä asiantuntija-apua ja joidenkin kuntien osalta myös kotoutumiseen käytettävää tukea.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum