Coronabegränsningarna minskade avsevärt också andra luftvägsinfektioner i fjol – däremot rekordmånga listeriainfektioner

År 2020 var ett mycket exceptionellt år vad gäller infektioner som smittar via luftvägarna. Nästan alla infektioner orsakade av virus och bakterier i luftvägarna minskade betydligt i fjol från mitten av mars.

Till exempel anmäldes drygt 10 200 fall av influensa A till registret över smittsamma sjukdomar under influensasäsongen 2019–2020, vilket är cirka 8 000 fall färre än under föregående period. Också till exempel antalet allvarliga allmänna infektioner orsakade av pneumokocker minskade och var mindre än hälften jämfört med året innan. Uppgifterna framgår av information i THL:s register över smittsamma sjukdomar.

”I mars 2020 infördes på grund av coronapandemin resebegränsningar, distansarbete och -studier, hygienanvisningar, säkerhetsavstånd och senare även ansiktsmasker. Dessa har också påverkat förekomsten av andra luftvägsinfektioner”, säger THL:s överläkare Tuula Hannila-Handelberg.

Det enda undantaget är rhinovirusinfektioner, som konstaterades i nästan lika hög grad som 2019. Liknande observationer har gjorts även i andra länder. Detta kan delvis förklaras av att handsprit inte förstör rhinovirusets smittsamhet.

Antalet listeriainfektioner nästan fördubblades

Vad gäller tarminfektioner konstaterades 93 listeriainfektioner, vilket är nästan dubbelt så många som 2019 och det hittills största antalet som anmälts till registret över smittsamma sjukdomar under ett år.

Antalet listeriainfektioner har ökat tydligt sedan 2009. Listeria smittar i allmänhet av livsmedel och färdigmat av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung som förvaras kallt under en lång tid. I Finland har gravad eller kallrökt fisk utgjort en särskilt betydande kategori av risklivsmedel.

Campylobacter är den vanligaste bakterien som orsakar tarminfektioner i Finland. År 2020 anmäldes 2 074 fall av campylobacter till registret över smittsamma sjukdomar Antalet är drygt hälften mindre än 2019, men andelen infektioner med ursprung i hemlandet var större än under tidigare år.

”Det kan hända att resebegränsningarna ökade andelen inhemska infektioner i fjol, men antalet har ökat sedan 2010. För att bekämpningsåtgärderna ska kunna riktas bättre än tidigare behövs ännu mer information om smittornas ursprung”, säger Hannila-Handelberg.

Antalet sjukdomar som sprids av fästingar var relativt stabilt

Pandemin gjorde det populärare att vistas utomhus och röra sig i naturen både i Finland och på andra håll i Europa. Detta kan ha påverkat förekomsten av fästingburna sjukdomar. Antalet sjukdomsfall var dock relativt stabilt 2020.

I Finland konstateras årligen cirka 6 000–7 000 fall av borrelios. År 2020 anmäldes till registret över smittsamma sjukdomar 2 064 fall som i huvudsak representerar en spridd fas av sjukdomen, det vill säga kronisk borrelios. Dessutom registrerades cirka 4 200 borreliosfall på basis av kliniska symtom i öppenvårdens vårdanmälningssystem.

År 2020 anmäldes 91 fall av fästingburen hjärninflammation, vilket är något fler än under tidigare år. Liksom tidigare år konstaterades flest infektioner i skärgårds- och kustområdena. År 2021 utvidgades det nationella vaccinationsprogrammet för fästingburen hjärninflammation till begränsade områden i Kyrkslätt och Sibbo.

Läget gällande antibiotikaresistens ganska bra i Finland

Antibiotikaresistenta bakterier är ett betydande globalt problem, men i Finland är situationen än så länge relativt god. År 2020 konstaterades dock rekordmånga – sammanlagt 63 – allvarliga allmänna infektioner orsakade av MRSA, det vill säga Staphylococcus aureus-bakterier som är resistenta mot meticillin. Det tidigare rekordet är från 2016 då 50 fall konstaterades. Trots att antalet allvarliga allmänna infektioner har ökat, konstaterades 15 procent färre nya MRSA-fall än året innan och var lägst sedan början av 2000-talet.

År 2020 minskade antalet enterobakterier som är resistenta mot karbapenemer, det vill säga CPE-bakterier, för andra året i rad. CPE-fynden har oftast haft en koppling till antingen resande eller sjukhusvård utomlands, så minskningen kan bero på det minskade resandet.

Även vankomycinresistenta enterokocker, det vill säga VRE-bakterier, konstaterades i betydligt mindre grad än under de två föregående åren. Under tidigare år har det förekommit fler VRE-fynd än normalt på grund av epidemier i två olika sjukvårdsdistrikt. Nu har man fått stopp på epidemierna. Både CPE- och VRE-bakterierna orsakar svårbehandlade infektioner.

THL svarar på nationell nivå för övervakningen, förebyggandet och bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Läkare och laboratorier anmäler fynd av smittsamma sjukdomar till registret över smittsamma sjukdomar som upprätthålls av THL. År 2020 gjordes sammanlagt nästan 179 000 anmälningar, varav drygt 75 000 gällde coronainfektioner. Mikrob- och sjukdomsspecifika uppgifter samlas årligen på THL:s webbplats.

Mer information

Förekomsten av smittsamma sjukdomar i Finland 2020
(THL)

Tuula Hannila-Handelberg
överläkare
THL
tfn 029 524 7701
fornamn.efternamn@thl.fi

Otto Helve
överläkare
Chef för enheten Smittskydd och vaccinationer
THL
tfn 029 524 7711
fornamn.efternamn@thl.fi

Carita Savolainen-Kopra
ledande expert
Chef för enheten Mikrobiologisk expertis
THL
tfn 029 524 8884
fornamn.efternamn@thl.fi