Coronabegränsningarna minskade avsevärt också andra luftvägsinfektioner i fjol – däremot rekordmånga listeriainfektioner
År 2020 var ett mycket exceptionellt år vad gäller infektioner som smittar via luftvägarna. Nästan alla infektioner orsakade av virus och bakterier i luftvägarna minskade betydligt i fjol från mitten av mars.
Till exempel anmäldes drygt 10 200 fall av influensa A till registret över smittsamma sjukdomar under influensasäsongen 2019–2020, vilket är cirka 8 000 fall färre än under föregående period. Också till exempel antalet allvarliga allmänna infektioner orsakade av pneumokocker minskade och var mindre än hälften jämfört med året innan. Uppgifterna framgår av information i THL:s register över smittsamma sjukdomar.
”I mars 2020 infördes på grund av coronapandemin resebegränsningar, distansarbete och -studier, hygienanvisningar, säkerhetsavstånd och senare även ansiktsmasker. Dessa har också påverkat förekomsten av andra luftvägsinfektioner”, säger THL:s överläkare Tuula Hannila-Handelberg.
Det enda undantaget är rhinovirusinfektioner, som konstaterades i nästan lika hög grad som 2019. Liknande observationer har gjorts även i andra länder. Detta kan delvis förklaras av att handsprit inte förstör rhinovirusets smittsamhet.
Antalet listeriainfektioner nästan fördubblades
Vad gäller tarminfektioner konstaterades 93 listeriainfektioner, vilket är nästan dubbelt så många som 2019 och det hittills största antalet som anmälts till registret över smittsamma sjukdomar under ett år.
Antalet listeriainfektioner har ökat tydligt sedan 2009. Listeria smittar i allmänhet av livsmedel och färdigmat av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung som förvaras kallt under en lång tid. I Finland har gravad eller kallrökt fisk utgjort en särskilt betydande kategori av risklivsmedel.
Campylobacter är den vanligaste bakterien som orsakar tarminfektioner i Finland. År 2020 anmäldes 2 074 fall av campylobacter till registret över smittsamma sjukdomar Antalet är drygt hälften mindre än 2019, men andelen infektioner med ursprung i hemlandet var större än under tidigare år.
”Det kan hända att resebegränsningarna ökade andelen inhemska infektioner i fjol, men antalet har ökat sedan 2010. För att bekämpningsåtgärderna ska kunna riktas bättre än tidigare behövs ännu mer information om smittornas ursprung”, säger Hannila-Handelberg.
Antalet sjukdomar som sprids av fästingar var relativt stabilt
Pandemin gjorde det populärare att vistas utomhus och röra sig i naturen både i Finland och på andra håll i Europa. Detta kan ha påverkat förekomsten av fästingburna sjukdomar. Antalet sjukdomsfall var dock relativt stabilt 2020.
I Finland konstateras årligen cirka 6 000–7 000 fall av borrelios. År 2020 anmäldes till registret över smittsamma sjukdomar 2 064 fall som i huvudsak representerar en spridd fas av sjukdomen, det vill säga kronisk borrelios. Dessutom registrerades cirka 4 200 borreliosfall på basis av kliniska symtom i öppenvårdens vårdanmälningssystem.
År 2020 anmäldes 91 fall av fästingburen hjärninflammation, vilket är något fler än under tidigare år. Liksom tidigare år konstaterades flest infektioner i skärgårds- och kustområdena. År 2021 utvidgades det nationella vaccinationsprogrammet för fästingburen hjärninflammation till begränsade områden i Kyrkslätt och Sibbo.
Läget gällande antibiotikaresistens ganska bra i Finland
Antibiotikaresistenta bakterier är ett betydande globalt problem, men i Finland är situationen än så länge relativt god. År 2020 konstaterades dock rekordmånga – sammanlagt 63 – allvarliga allmänna infektioner orsakade av MRSA, det vill säga Staphylococcus aureus-bakterier som är resistenta mot meticillin. Det tidigare rekordet är från 2016 då 50 fall konstaterades. Trots att antalet allvarliga allmänna infektioner har ökat, konstaterades 15 procent färre nya MRSA-fall än året innan och var lägst sedan början av 2000-talet.
År 2020 minskade antalet enterobakterier som är resistenta mot karbapenemer, det vill säga CPE-bakterier, för andra året i rad. CPE-fynden har oftast haft en koppling till antingen resande eller sjukhusvård utomlands, så minskningen kan bero på det minskade resandet.
Även vankomycinresistenta enterokocker, det vill säga VRE-bakterier, konstaterades i betydligt mindre grad än under de två föregående åren. Under tidigare år har det förekommit fler VRE-fynd än normalt på grund av epidemier i två olika sjukvårdsdistrikt. Nu har man fått stopp på epidemierna. Både CPE- och VRE-bakterierna orsakar svårbehandlade infektioner.
THL svarar på nationell nivå för övervakningen, förebyggandet och bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Läkare och laboratorier anmäler fynd av smittsamma sjukdomar till registret över smittsamma sjukdomar som upprätthålls av THL. År 2020 gjordes sammanlagt nästan 179 000 anmälningar, varav drygt 75 000 gällde coronainfektioner. Mikrob- och sjukdomsspecifika uppgifter samlas årligen på THL:s webbplats.Mer information
Förekomsten av smittsamma sjukdomar i Finland 2020
(THL)
Tuula Hannila-Handelberg
överläkare
THL
tfn 029 524 7701
fornamn.efternamn@thl.fi
Otto Helve
överläkare
Chef för enheten Smittskydd och vaccinationer
THL
tfn 029 524 7711
fornamn.efternamn@thl.fi
Carita Savolainen-Kopra
ledande expert
Chef för enheten Mikrobiologisk expertis
THL
tfn 029 524 8884
fornamn.efternamn@thl.fi
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum