Suomen Pankki

Coronan bromsar upp den goda farten i Finlands ekonomi

Dela

Finlands ekonomi har repat sig snabbt från den djupa recessionen som orsakades av coronakrisen. ”Tillväxtlokomotiv är framför allt hushållens konsumtion och företagens ökade investeringar. Återhämtningen är emellertid alltjämt ojämn. I synnerhet spridningen av den nya virusvarianten har snabbt skapat osäkerhet i ekonomin”, säger prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank.

Finlands Bank har publicerat sin prognos för åren 2021–2024. Ekonomin i Finland växer med 3,5 % 2021 och med 2,6 % 2022. Globala störningar i leveranskedjorna och tillgången på komponenter samt höga råvarupriser tar den bästa udden av tillväxten och bidrar till en stigande inflation också i Finland. År 2024 mattas tillväxten av till 1,3 %, vilket återspeglar den svaga tillväxtpotentialen på lång sikt till följd av befolkningens åldrande.

Inflationen har tagit fart även i Finland under 2021. Den kraftigt ökade efterfrågan och de flaskhalsar som samtidigt uppstått i leveranskedjorna har höjt priserna såväl ute i världen som i Finland. Också energipriserna har stigit kraftigt och på bred front. ”Konsumenterna har lagt märke till det höga priset på råolja vid bensinpumparna och uppgången i elpriset på grossistmarknaden har delvis överförts till konsumentpriserna. Inflationen mattas emellertid av under 2022, eftersom priset på energi förväntas vända nedåt och flaskhalsarna i utbudet torde lätta”, konstaterar Obstbaum. Inflationsutsikterna är emellertid fortfarande förenade med stor osäkerhet.

Även om konjunkturläget är fortsatt starkt, begränsar de ekonomiska strukturerna tillväxtpotentialen. Den kraftiga förbättringen i sysselsättningen jämnas ut när den snabbaste tillväxten i ekonomin har passerats. ”Ökningen i sysselsättningen bromsas upp av bristen på lämplig arbetskraft, som försvårar tillsättandet av lediga arbetsplatser. Arbetslösheten är alltjämt större än före coronakrisen och för många är det redan fråga om utdragen arbetslöshet. Om matchningsproblemen ökar, leder ett större antal lediga arbetsplatser inte till någon betydande minskning av arbetslösheten”, säger Obstbaum.

Coronakrisen har efterlämnat en allt mer skuldsatt offentlig ekonomi. Återhämtningen i ekonomin bidrar till att avhjälpa underskottet, men de offentliga finanserna uppvisar fortfarande underskott vid prognosperiodens slut. År 2024 är den offentliga skulden i förhållande till BNP klart större än före coronakrisen. Skulden ökar bland annat också till följd av försvarsmaterielanskaffningarna.

Den ekonomiska utvecklingen påverkas av många oförutsägbara faktorer. Framför allt under de närmaste åren kan utvecklingen vara svagare än prognostiserat. De största riskerna hänför sig till det på nytt försämrade pandemiläget. Nya allvarliga virusvarianter kan uppstå också i fortsättningen. Dessutom ökar osäkerheten i ekonomin fortfarande av störningar i utbudet, vilka kan ha stor inverkan på ekonomin.

Å andra sidan kan den ekonomiska utvecklingen också visa sig vara bättre än väntat. När försiktigheten till följd av pandemin lättar, kan hushållen börja använda de besparingar som samlats under pandemin till konsumtion. Också företagens investeringar kan överraska positivt.

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron. 

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Bolånemarknaden fortsatt livlig i november 20213.1.2022 10:00:00 EET | Tiedote

I november 2021 utbetalades nya bostadslån för 1,9 miljarder euro, vilket är 3,1 % mer än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Av de nya bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 180 miljoner euro. Under de 11 första månaderna av innevarande år har totalt sammanlagt 12 % mer bostadslån betalats ut jämfört med motsvarande period 2020. På grund av den stora mängden nya lån var årsökningen i det utestående beloppet av bostadslån fortfarande snabb (4,2 %) vid utgången av november 2021. Tillväxttakten har emellertid mattats av något efter juli 2021. Vid utgången av november 2021 hade de finländska hushållen bostadslån för sammanlagt 106,7 miljarder euro, varav investeringsbostadslånen utgjorde 8,6 miljarder euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån var 0,76 % i november 2021. Genomsnittsräntan har varit nästan oförändrad under flera år, men de senaste månaderna har den stigit något. Föregående gång var genomsnittsräntan högre i maj 2019. Genomsnittsräntan har stigit för både ägarb

Housing loan market remained brisk in November 20213.1.2022 10:00:00 EET | Press release

Finnish households’ drawdowns of new housing loans in November 2021 amounted to EUR 1.9 bn, an increase of 3.1% on the same month last year. Buy-to-let mortgages accounted for EUR 180 million of the new housing loans. In the first 11 months of 2021, drawdowns of housing loans have increased by 12% in comparison to the same period in 2020. Due to the high level of drawdowns, the annual growth rate of the housing loan stock remained high (4.2%) at the end of November 2021. However, the growth rate has slowed slightly since July 2021. At the end of November 2021, the stock of housing loans to Finnish households amounted to EUR 106.7 bn, of which buy-to-let mortgages accounted for EUR 8.6 bn. The average interest rate on new housing loans was 0.76% in November 2021. The average interest rate has remained almost unchanged for several years, but has seen a slight increase in the last few months. It has not been above its current level since May 2019. The average interest rate rose on both ow

Asuntolainamarkkinoilla yhä vilkasta marraskuussa 20213.1.2022 10:00:00 EET | Tiedote

Marraskuussa 2021 uusia asuntolainoja nostettiin 1,9 mrd. euron edestä, mikä on 3,1 % enemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Uusista asuntolainoista sijoitusasuntolainoja oli 180 milj. euroa. Kuluvan vuoden 11 ensimmäisen kuukauden aikana asuntolainoja on kokonaisuudessaan nostettu yhteensä 12 % enemmän kuin vastaavaan aikaan vuonna 2020. Runsaiden nostomäärien vuoksi asuntolainakannan vuosikasvuvauhti oli edelleen nopeaa (4,2 %) marraskuun 2021 lopussa. Kasvuvauhti on kuitenkin hieman hidastunut heinäkuun 2021 jälkeen. Marraskuun 2021 lopussa suomalaisilla kotitalouksilla oli asuntolainoja yhteensä 106,7 mrd. euroa, josta sijoitusasuntolainoja oli 8,6 mrd. euroa. Uusien asuntolainojen keskikorko oli 0,76 % marraskuussa 2021. Keskikorko on pysynyt lähes samana usean vuoden ajan, mutta viime kuukausina se on noussut hieman. Edellisen kerran keskikorko oli korkeampi toukokuussa 2019. Keskikorko on noussut sekä omistus- että sijoitusasuntolainoissa. Uusien omistusasuntolainojen kesk

Reference rate and penalty interest rates for 1 January – 30 June 202228.12.2021 13:15:00 EET | Press release

In accordance with the Interest Rates Act (633/1982), the reference rate for the period 1 January – 30 June 2022 is 0.0%. The penalty interest rate for the same period is thus 7.0% pa (under section 4 of the Act, the reference rate plus seven percentage points). The penalty interest rate applicable to commercial contracts is 8.0% pa (under section 4a of the Act, the reference rate plus eight percentage points). The higher penalty interest rate referred to in section 4a of the Act is applied to payments made by enterprises to other enterprises or by authorities to enterprises. Under the section 12 of Interest Rates Act, the reference rate used in defining the penalty rate is the interest rate that was applied by the European Central Bank to the last main refinancing operation prior to the first calendar day of the half-year in question and rounded up to the nearest one-half percentage point. Such reference rate is effective for the following six-month period.

Referensränta och dröjsmålsräntor enligt räntelagen för tiden 1.1.–30.6.202228.12.2021 13:15:00 EET | Tiedote

Referensräntan enligt räntelagen (633/1982) är 0,0 % för tiden 1.1.–30.6.2022. Dröjsmåls-räntan för denna period är därmed 7,0 % per år (referensräntan med tillägg för sju procen-tenheter enligt 4 § i räntelagen). Den dröjsmålsränta som tillämpas i kommersiella avtal är 8,0 % per år (referensräntan med tillägg för åtta procentenheter enligt 4 a § i räntelagen). Den högre dröjsmålsräntan enligt 4 a § tillämpas på betalningar från ett företag till ett annat eller från en myndighet till ett företag. Enligt 12 § i räntelagen är den referensränta som dröjsmålsräntan ska beräknas på den rän-ta som Europeiska centralbanken tillämpat vid den sista huvudsakliga refinansieringstransak-tionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följan-de halva procentenhet. Denna referensränta ska tillämpas under de följande sex månaderna.

Korkolain mukainen viitekorko ja viivästyskorot 1.1.–30.6.202228.12.2021 13:15:00 EET | Tiedote

Korkolain (633/1982) mukainen viitekorko ajanjaksona 1.1.–30.6.2022 on 0,0 %. Viivästyskorko tänä ajanjaksona on 7,0 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 §:n mukaisella 7 prosenttiyksikön lisäkorolla) ja kaupallisiin sopimuksiin sovellettavaksi tarkoitettu viivästyskorko on 8,0 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 a §:n mukaisella 8 prosenttiyksikön lisäkorolla). Korkolain 4a §:ssä tarkoitettua korkeampaa viivästyskorkoa sovelletaan yritykseltä toiselle tai viranomaiselta yritykselle suoritettaviin maksuihin. Viivästyskoron määrittämisessä käytettävä viitekorko on korkolain 12 §:n mukaan korko, jota Euroopan keskuspankki on soveltanut viimeisimpään perusrahoitusoperaatioon ennen kunkin puolivuotiskauden ensimmäistä kalenteripäivää ja joka on pyöristetty ylöspäin lähimpään puoleen prosenttiyksikköön. Tätä viitekorkoa sovelletaan seuraavan kuuden kuukauden ajan.

Finlands Bank har ställt upp etappmål för sin egen investeringsportfölj för att uppnå koldioxidneutralitet - investeringar i fossila bränslen begränsas från och med 202221.12.2021 09:00:00 EET | Tiedote

Finlands Bank har fattat beslut om etappmål för sin egen investeringsverksamhet för att uppnå koldioxidneutralitet. Målet är att uppnå nettonollutsläpp i investeringsverksamheten senast 2050 och de nu uppställda kortfristiga målen säkerställer att målet uppnås. ”Vi måste redan nu arbeta för att uppnå nettonollutsläpp, fastän tidtabellen för det huvudsakliga målet ligger längre fram i tiden. Med hjälp av etappmålen minskar vi övergångs- och svansriskerna och samlar värdefulla erfarenheter av effekterna av etappmålen”, berättar direktionsmedlem Tuomas Välimäki, som svarar för bankens investeringsverksamhet. Etappmålen har uppställts med hänsyn till deras effektivitet med tanke på klimatriskerna och med beaktande av tillgångsspecifika särdrag, tillgången på information och effekterna på målen för investeringsverksamheten. För varje tillgångsslag ställdes ett kvalitativt eller kvantitativt mål. Syftet är att ställa fler kvantitativa mål när mer information finns att tillgå om resultaten oc

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum