Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Coronapaketet för kommunekonomin otillräckligt, fler åtgärder behövs för att klara den långvariga krisen

Dela
Kommunförbundet bedömer att det stödpaket till kommunerna som regeringen fattat beslut om fortfarande är otillräckligt med tanke på behoven. Positivt är att stödpaketet på minst en miljard euro som det fattades beslut om vid ramförhandlingarna i april trots allt blev större till följd av de preciserade uppgifterna och dialogen med kommunerna.

– Glappet ser ut att vara särskilt stort i fråga om kompensationerna för bortfallet i kommunalskatterna. Ett tillräckligt stöd som riktas rätt vid rätt tidpunkt skulle göra det möjligt att trygga fungerande basservice för kommuninvånarna under coronatiden och motverka drastiska anpassningsåtgärder efter krisen, sade Kommunförbundets vice vd Timo Reina som kommentar till regeringens förhandlingsresultat den 2 juni.

Under hela våren har Kommunförbundet och Finansministeriet haft en likartad uppfattning om storleksklassen på coronakrisens konsekvenser för kommunekonomin: 1,6–2,0 miljarder euro år 2020.

Reina påpekar att de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin tyvärr inte slutar år 2020. Den eftersatta vården och andra stödåtgärder som kommuninvånarna behöver kommer under de närmaste åren att öka kommunernas kostnader rentav mer än under coronakrisen.

Kommunförbundet ser det som en nödvändig åtgärd att regeringen förbundit sig till att vid budgetmanglingen i augusti göra en ny bedömning av coronakrisens konsekvenser för kommunerna och i beredningen av budgeten för 2021 vid behov komplettera helheten av åtgärder som riktas till kommunerna. I samband med bedömningen av coronastödpaketet ska regeringen också bedöma utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin och bland annat kommunernas uppgifter och skyldigheter som helhet.

– Det krävs både hållbara stimulansåtgärder och bättre sysselsättning för att vi ska kunna ta oss ur coronakrisen. Vad stimulansåtgärderna beträffar har kommunsektorn en viktig roll bland annat i att främja reparationsbyggande, förnybar energi, hållbara trafiklösningar och kollektivtrafiken, som drabbats hårt av krisen. Det är bra att det görs insatser också för dessa, men det behövs fler åtgärder i fortsättningen. Positivt är att det äntligen gjorts framsteg med avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora städerna och därmed också med projekt för boende och trafik, säger Timo Reina.

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye