Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Coronapaketet för kommunekonomin otillräckligt, fler åtgärder behövs för att klara den långvariga krisen

2.6.2020 21:46:12 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela
Kommunförbundet bedömer att det stödpaket till kommunerna som regeringen fattat beslut om fortfarande är otillräckligt med tanke på behoven. Positivt är att stödpaketet på minst en miljard euro som det fattades beslut om vid ramförhandlingarna i april trots allt blev större till följd av de preciserade uppgifterna och dialogen med kommunerna.

– Glappet ser ut att vara särskilt stort i fråga om kompensationerna för bortfallet i kommunalskatterna. Ett tillräckligt stöd som riktas rätt vid rätt tidpunkt skulle göra det möjligt att trygga fungerande basservice för kommuninvånarna under coronatiden och motverka drastiska anpassningsåtgärder efter krisen, sade Kommunförbundets vice vd Timo Reina som kommentar till regeringens förhandlingsresultat den 2 juni.

Under hela våren har Kommunförbundet och Finansministeriet haft en likartad uppfattning om storleksklassen på coronakrisens konsekvenser för kommunekonomin: 1,6–2,0 miljarder euro år 2020.

Reina påpekar att de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin tyvärr inte slutar år 2020. Den eftersatta vården och andra stödåtgärder som kommuninvånarna behöver kommer under de närmaste åren att öka kommunernas kostnader rentav mer än under coronakrisen.

Kommunförbundet ser det som en nödvändig åtgärd att regeringen förbundit sig till att vid budgetmanglingen i augusti göra en ny bedömning av coronakrisens konsekvenser för kommunerna och i beredningen av budgeten för 2021 vid behov komplettera helheten av åtgärder som riktas till kommunerna. I samband med bedömningen av coronastödpaketet ska regeringen också bedöma utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin och bland annat kommunernas uppgifter och skyldigheter som helhet.

– Det krävs både hållbara stimulansåtgärder och bättre sysselsättning för att vi ska kunna ta oss ur coronakrisen. Vad stimulansåtgärderna beträffar har kommunsektorn en viktig roll bland annat i att främja reparationsbyggande, förnybar energi, hållbara trafiklösningar och kollektivtrafiken, som drabbats hårt av krisen. Det är bra att det görs insatser också för dessa, men det behövs fler åtgärder i fortsättningen. Positivt är att det äntligen gjorts framsteg med avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora städerna och därmed också med projekt för boende och trafik, säger Timo Reina.

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K

Tuoreet luvut: Perusopetuksen kustannukset kasvoivat oppilasmäärän vähentyessä – kuntien välillä suuria eroja10.9.2026 00:01:00 EEST | Tiedote

Perusopetuksen oppilasmäärä on lähtenyt laskuun, mutta kustannukset eivät ole pienentyneet. Pienenevät ikäluokat eivät merkitse automaattisia säästöjä. Väestömurros haastaakin kuntia arvioimaan palvelujen järjestämisen tapoja tulevina vuosina. Kuntaliiton kokoamien kuntakohtaisten tietojen mukaan kuntien välillä on suurta vaihtelua siinä, kuinka paljon varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen järjestäminen maksaa lasta kohden. Korkea tai matala oppilaskohtainen kustannus ei kuitenkaan suoraan kerro perusopetuksen saavutettavuudesta ja laadusta kuten oppimistuloksista. ”Perusopetuksen järjestäminen edellyttää kouluissa opetushenkilöstöä, koulutiloja sekä muita perusresursseja, vaikka oppilaita olisi aiempaa vähemmän. Oppilasmäärän pienentyessä kustannukset voivat ainakin alkuvaiheessa jopa kasvaa oppilasta kohden, jos kouluverkko pysyy ennallaan”, Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström sanoo.

Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande

Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye