Coronapaketet för kommunekonomin otillräckligt, fler åtgärder behövs för att klara den långvariga krisen
2.6.2020 21:46:12 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
– Glappet ser ut att vara särskilt stort i fråga om kompensationerna för bortfallet i kommunalskatterna. Ett tillräckligt stöd som riktas rätt vid rätt tidpunkt skulle göra det möjligt att trygga fungerande basservice för kommuninvånarna under coronatiden och motverka drastiska anpassningsåtgärder efter krisen, sade Kommunförbundets vice vd Timo Reina som kommentar till regeringens förhandlingsresultat den 2 juni.
Under hela våren har Kommunförbundet och Finansministeriet haft en likartad uppfattning om storleksklassen på coronakrisens konsekvenser för kommunekonomin: 1,6–2,0 miljarder euro år 2020.
Reina påpekar att de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin tyvärr inte slutar år 2020. Den eftersatta vården och andra stödåtgärder som kommuninvånarna behöver kommer under de närmaste åren att öka kommunernas kostnader rentav mer än under coronakrisen.
Kommunförbundet ser det som en nödvändig åtgärd att regeringen förbundit sig till att vid budgetmanglingen i augusti göra en ny bedömning av coronakrisens konsekvenser för kommunerna och i beredningen av budgeten för 2021 vid behov komplettera helheten av åtgärder som riktas till kommunerna. I samband med bedömningen av coronastödpaketet ska regeringen också bedöma utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin och bland annat kommunernas uppgifter och skyldigheter som helhet.
– Det krävs både hållbara stimulansåtgärder och bättre sysselsättning för att vi ska kunna ta oss ur coronakrisen. Vad stimulansåtgärderna beträffar har kommunsektorn en viktig roll bland annat i att främja reparationsbyggande, förnybar energi, hållbara trafiklösningar och kollektivtrafiken, som drabbats hårt av krisen. Det är bra att det görs insatser också för dessa, men det behövs fler åtgärder i fortsättningen. Positivt är att det äntligen gjorts framsteg med avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora städerna och därmed också med projekt för boende och trafik, säger Timo Reina.
Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700
Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175
Kontakter
Hanna Kaukopuro-KlemettiViestinnän asiantuntija
Tel:+358 50 597 4918hanna.kaukopuro-klemetti@kuntaliitto.fiOm
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Finland har fått sex gånger fler vänorter i Ukraina under Rysslands anfallskrig24.2.2026 01:00:00 EET | Pressmeddelande
Under de senaste fyra åren har finländska kommuner flitigt etablerat nya vänortsrelationer med Ukraina. Vänorterna är nu 24, jämfört med fyra före år 2022. Finlands vänortssamarbete har varit på tillbakagång, men verksamheten tog ny fart i fråga om Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig.
Suomen Ukrainan-ystävyyskuntien määrä kuusinkertaistunut Venäjän hyökkäyssodan aikana24.2.2026 01:00:00 EET | Tiedote
Suomalaiset kunnat ovat solmineet ahkerasti uusia ystävyyskuntasuhteita Ukrainaan viimeisen neljän vuoden aikana. Suomen kunnilla on Ukrainassa nyt 24 ystävyyskuntaa, kun ennen vuotta 2022 niitä oli neljä. Ystävyyskuntatoiminta oli jäänyt Suomessa jo aika lailla historiaan, mutta toiminta elpyi Ukrainan osalta Venäjän hyökkäyssodan myötä.
Kuntaliitto: Peruskoulun visio tarvitsee rinnalleen konkreettiset uudistusaskeleet11.2.2026 14:29:18 EET | Tiedote
Kuntaliitto pitää opetus- ja kulttuuriministeriön Peruskoulu 2045 -vision tärkeänä pitkän aikavälin suuntana suomalaiselle peruskoululle ja koko yhteiskunnalle. Kuntaliitto korostaa, että vision käytännön toteutus tapahtuu kunnissa: teknologian hyödyntäminen, kuntien välinen yhteistyö ja lainsäädännön kokonaisvaltainen tarkastelu ovat keskeisiä keinoja varmistaa laadukas ja yhdenvertainen perusopetus kaikille. “On tärkeää tunnistaa perusopetuksen vahvuudet. Suomalainen, vahvasti kuntapohjainen perusopetus on osoittanut toimivuutensa, vaikka maailma ympärillä muuttuu”, erityisasiaintuntija Minna Lindberg Kuntaliitosta nostaa esille.
Kommunförbundet: Kommunerna motsätter sig inte konkurrensutsättning, men varnar för en okontrollerad upphandlingsreform5.2.2026 15:10:53 EET | Pressmeddelande
Regeringen överlämnade 5.2.2026 en proposition till riksdagen om en ändring av upphandlingslagen. Om förslaget går igenom skulle det ha stora konsekvenser för kommunernas servicestrukturer, organiseringen av tjänster och kommunernas gemensamma in house-bolag. Lagändringen skulle innebära omfattande strukturella arrangemang för många kommuner, bland annat inom måltids- och IKT-tjänster samt inom ekonomiförvaltningens och utvecklingsbolagens tjänster. Enligt Kommunförbundets bedömning ökar inte en mekanisk gräns på 10 procents ägande konkurrensen, utan hotar att splittra effektiva samarbetsstrukturer. "Kommunförbundet ställer sig positivt till målet att öka konkurrensen vid offentliga upphandlingar. Ur kommunernas perspektiv är den centrala frågan ändå hur konkurrensen kan ökas i områden där det i praktiken inte finns någon fungerande marknad”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Kuntaliitto: Kunnat eivät vastusta kilpailutusta, mutta varoittavat hallitsemattomasta hankintauudistuksesta5.2.2026 15:10:53 EET | Tiedote
Hallitus antoi 5.2.2026 eduskunnalle esityksen hankintalain uudistamisesta. Toteutuessaan esitys vaikuttaisi merkittävästi kuntien palvelurakenteisiin, palveluiden järjestämiseen sekä kuntien yhteisiin in house -yhtiöihin. Lakimuutos merkitsisi monille kunnille laajoja rakennejärjestelyjä muun muassa ateria- ja ICT-palveluissa sekä taloushallinnon ja kehitysyhtiöiden palveluissa. Kuntaliiton arvion mukaan mekaaninen 10 prosentin omistusraja ei lisää kilpailua, vaan uhkaa hajottaa tehokkaita yhteistyörakenteita. ”Kuntaliitto jakaa tavoitteen kilpailun lisäämisestä julkisissa hankinnoissa. Kuntien näkökulmasta keskeinen kysymys on kuitenkin se, miten kilpailua voidaan lisätä alueilla, joilla toimivia markkinoita ei käytännössä ole”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen sanoo.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum