Institutet för hälsa och välfärd THL

Coronapandemin har minskat konsumtionen av antibiotika i Finland - det finns dock avsevärda skillnader mellan sjukvårdsdistrikten

Dela

Coronapandemin har minskat konsumtionen av antibiotika i Finland. Motsvarande fenomen kan även observeras i flera andra europeiska länder. Åren 2019–2020 sjönk den totala konsumtionen av bakterieläkemedel i EU/EES-länderna med 16,6 procent och i Finland med 19,3 procent.

Detta framgår av färska uppföljningsrapporter om konsumtionen av antimikrobiella läkemedel som publicerades den 18 november på den europeiska antibiotikadagen.

"Under coronatiden har konsumtionen av antibiotika på sjukhusen påverkats bland annat av svårigheter i tillgången till primärvårdstjänster, inställda icke-brådskande operationer samt färre vårdperioder på sjukhus för patienter med kroniska sjukdomar", säger THL:s forskare Katja Koukkari.

Undvikande av sociala kontakter, främjande av handhygienen, hostetikett och resebegränsningarna har minskat förekomsten av alla luftvägsinfektioner och tarminfektioner. Det förklarar den minskade konsumtionen av antibiotika inom öppenvården.

Konsumtionen varierar i olika sjukvårdsdistrikt

En god nyhet är att den totala förbrukningen av antibiotika fortsätter att minska i alla sjukvårdsdistrikt i Finland. De regionala skillnaderna är dock stora. 

Skillnaderna syns särskilt i konsumtionen av piperasillin-tazobaktam och svampläkemedel. I de områden där piperasillin-tazobaktam används mest är mängderna till och med fyra gånger högre än i de områdena med lägst konsumtion. För svampläkemedlens del är skillnaderna i konsumtion som störst nästan dubbelt så stora.

Konsumtionen av antibiotika kontrolleras för att upptäcka eventuella problem samt för att identifiera och inleda åtgärder i syfte att minska konsumtionen.  

"Den regionala uppföljningen och rapporteringen av läkemedelskonsumtionen borde förbättras i Finland. Det är omöjligt att ingripa om sjukvårdsdistriktet inte vet hur antibiotika används till exempel på sjukhusen och inom öppenvården. Om man identifierar en hög konsumtion av antibiotika har man möjligheten att anpassa behandlingspraxisen. På så sätt kan man minska förbrukningen av i synnerhet antimikrobiella läkemedel med brett spektrum, dvs. antimikrobiella läkemedel som verkar på flera olika bakterier ", säger överläkare Emmi Sarvikivi vid THL. 

Skillnaden till de övriga nordiska länderna har minskat 

I de övriga nordiska länderna har konsumtionen av antibiotika traditionellt varit mindre än i Finland. Skillnaden har dock fortsatt att minska.

  • I Finland är konsumtionen av penicillin betydligt lägre än i Sverige och Norge, med undantag av kombinationspreparat (penicillin och betalaktamashämmare) samt konsumtionen av första och andra generationens kefalosporiner.
  • Konsumtionen av karbapenemer var klart högre i Finland än i de övriga nordiska länderna år 2019.
  • Konsumtionen av tredje generationens kefalosporiner var däremot lägre än i Sverige och Norge.

Uppföljningen av konsumtionen av antimikrobiella läkemedel är en viktig del av bekämpningen av resistensen mot antimikrobiella läkemedel. Resistens försämrar antibiotikans effekt, vilket gör det svårare att behandla även vanliga infektioner och behandlingarna blir längre och dyrare.

I Finland kontrolleras konsumtionen av antimikrobiella läkemedel både nationellt och som en del av det övervakningsnätverk som koordineras av Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Uppföljningen baserar sig på uppgifter ur register över läkemedelsförsäljning. År 2020 skickade alla 27 EU-länder och två EES-länder uppgifter om konsumtionen till uppföljningsnätverket.

Mer information

Konsumtion av antimikrobiella läkemedel i Finland 2013-2020 -rapport (på finska)
THL 

Konsumtion av antimikrobiella läkemedel i Europa -rapport
ECDC

Europeiska antibiotikadagen 18.11. (på finska)

Uppföljning av antimikrobiell resistens 

Katja Koukkari
forskare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi 

Emmi Sarvikivi
överläkare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi 

Bilder

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Rapport: Hetta kan orsaka en stor mängd allvarliga hälsorisker inom en kort tid – i Finland bör beredskap för värmeböljor utvecklas24.11.2021 05:00:00 EET | Tiedote

I Finland bör man förebygga hälsoriskerna av hetta bättre än man gör nu samt öka samhällets metoder för förberedelse inför värmeböljor. Detta framkommer i en rapport som Institutet för hälsa och välfärd (THL) just har publicerat, där effekterna av hetta och nuläget för beredskapen granskas samt rekommendationer ges angående hur beredskapen kan förbättras. Enligt rapporten är det centrala problemet att den nationella styrningen av den regionala och lokala beredskapen är splittrad och ganska knapp samt att de varningar om värmebölja som Meteorologiska institutet publicerar inte leder till i förväg planerade myndighetsåtgärder. En värmebölja kan orsaka flera hundra dödsfall i Finland Enligt en undersökning som THL publicerat tidigare ökar dödligheten bland befolkningen i Finland med i genomsnitt 10 procent under värmeböljor som varar fyra dygn eller längre. Behovet av sjukhusvård ökar också. En utdragen värmebölja som varar några veckor kan orsaka flera hundra dödsfall i Finland. Risken f

Nästan 80 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna som påbörjar sjunde klassen har fått HPV-vaccin16.11.2021 10:00:00 EET | Tiedote

HPV, dvs. papillomvirus, orsakar flera olika cancerformer och det bästa sättet att skydda sig mot smitta är HPV-vaccin. Nästan 80 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna som föddes år 2008 har fått HPV-vaccin. Detta framgår av uppgifterna i det riksomfattande vaccinationsregistret. "Flickor har fått HPV-vaccin gratis som en del av vaccinationsprogrammet från och med hösten 2013 och pojkar sedan hösten 2020. Trots coronapandemin har vaccinationstäckningen för flickor som påbörjar de högre klasserna i den grundläggande utbildningen förbättrats under de senaste två åren. Även pojkarnas vaccinationer har kommit igång bra", säger THL:s sakkunnigläkare Anna Scherleitner. Eftersom vaccinationerna av pojkar har inletts först i fjol har alla pojkar i årskurs 5–9 för närvarande rätt till HPV-vaccinationer. Vaccinationsserien består av två doser och från och med hösten 2022 erbjuds de i allmänhet både flickor och pojkar i femte och sjätte klass. Det är dock möjligt att få vaccinet även i

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum