Coronapandemin har minskat konsumtionen av antibiotika i Finland - det finns dock avsevärda skillnader mellan sjukvårdsdistrikten

18.11.2021 10:17:11 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL

Dela

Coronapandemin har minskat konsumtionen av antibiotika i Finland. Motsvarande fenomen kan även observeras i flera andra europeiska länder. Åren 2019–2020 sjönk den totala konsumtionen av bakterieläkemedel i EU/EES-länderna med 16,6 procent och i Finland med 19,3 procent.

Detta framgår av färska uppföljningsrapporter om konsumtionen av antimikrobiella läkemedel som publicerades den 18 november på den europeiska antibiotikadagen.

"Under coronatiden har konsumtionen av antibiotika på sjukhusen påverkats bland annat av svårigheter i tillgången till primärvårdstjänster, inställda icke-brådskande operationer samt färre vårdperioder på sjukhus för patienter med kroniska sjukdomar", säger THL:s forskare Katja Koukkari.

Undvikande av sociala kontakter, främjande av handhygienen, hostetikett och resebegränsningarna har minskat förekomsten av alla luftvägsinfektioner och tarminfektioner. Det förklarar den minskade konsumtionen av antibiotika inom öppenvården.

Konsumtionen varierar i olika sjukvårdsdistrikt

En god nyhet är att den totala förbrukningen av antibiotika fortsätter att minska i alla sjukvårdsdistrikt i Finland. De regionala skillnaderna är dock stora.

Skillnaderna syns särskilt i konsumtionen av piperasillin-tazobaktam och svampläkemedel. I de områden där piperasillin-tazobaktam används mest är mängderna till och med fyra gånger högre än i de områdena med lägst konsumtion. För svampläkemedlens del är skillnaderna i konsumtion som störst nästan dubbelt så stora.

Konsumtionen av antibiotika kontrolleras för att upptäcka eventuella problem samt för att identifiera och inleda åtgärder i syfte att minska konsumtionen.

"Den regionala uppföljningen och rapporteringen av läkemedelskonsumtionen borde förbättras i Finland. Det är omöjligt att ingripa om sjukvårdsdistriktet inte vet hur antibiotika används till exempel på sjukhusen och inom öppenvården. Om man identifierar en hög konsumtion av antibiotika har man möjligheten att anpassa behandlingspraxisen. På så sätt kan man minska förbrukningen av i synnerhet antimikrobiella läkemedel med brett spektrum, dvs. antimikrobiella läkemedel som verkar på flera olika bakterier ", säger överläkare Emmi Sarvikivi vid THL.

Skillnaden till de övriga nordiska länderna har minskat

I de övriga nordiska länderna har konsumtionen av antibiotika traditionellt varit mindre än i Finland. Skillnaden har dock fortsatt att minska.

I Finland är konsumtionen av penicillin betydligt lägre än i Sverige och Norge, med undantag av kombinationspreparat (penicillin och betalaktamashämmare) samt konsumtionen av första och andra generationens kefalosporiner.
Konsumtionen av karbapenemer var klart högre i Finland än i de övriga nordiska länderna år 2019.
Konsumtionen av tredje generationens kefalosporiner var däremot lägre än i Sverige och Norge.

Uppföljningen av konsumtionen av antimikrobiella läkemedel är en viktig del av bekämpningen av resistensen mot antimikrobiella läkemedel. Resistens försämrar antibiotikans effekt, vilket gör det svårare att behandla även vanliga infektioner och behandlingarna blir längre och dyrare.

I Finland kontrolleras konsumtionen av antimikrobiella läkemedel både nationellt och som en del av det övervakningsnätverk som koordineras av Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Uppföljningen baserar sig på uppgifter ur register över läkemedelsförsäljning. År 2020 skickade alla 27 EU-länder och två EES-länder uppgifter om konsumtionen till uppföljningsnätverket.

Mer information

Konsumtion av antimikrobiella läkemedel i Finland 2013-2020 -rapport (på finska)
THL

Konsumtion av antimikrobiella läkemedel i Europa -rapport
ECDC

Europeiska antibiotikadagen 18.11. (på finska)

Uppföljning av antimikrobiell resistens

Katja Koukkari
forskare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi

Emmi Sarvikivi
överläkare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi

Bilder

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote

Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum