Institutet för hälsa och välfärd THL

Coronapandemin har minskat konsumtionen av antibiotika i Finland - det finns dock avsevärda skillnader mellan sjukvårdsdistrikten

Dela

Coronapandemin har minskat konsumtionen av antibiotika i Finland. Motsvarande fenomen kan även observeras i flera andra europeiska länder. Åren 2019–2020 sjönk den totala konsumtionen av bakterieläkemedel i EU/EES-länderna med 16,6 procent och i Finland med 19,3 procent.

Detta framgår av färska uppföljningsrapporter om konsumtionen av antimikrobiella läkemedel som publicerades den 18 november på den europeiska antibiotikadagen.

"Under coronatiden har konsumtionen av antibiotika på sjukhusen påverkats bland annat av svårigheter i tillgången till primärvårdstjänster, inställda icke-brådskande operationer samt färre vårdperioder på sjukhus för patienter med kroniska sjukdomar", säger THL:s forskare Katja Koukkari.

Undvikande av sociala kontakter, främjande av handhygienen, hostetikett och resebegränsningarna har minskat förekomsten av alla luftvägsinfektioner och tarminfektioner. Det förklarar den minskade konsumtionen av antibiotika inom öppenvården.

Konsumtionen varierar i olika sjukvårdsdistrikt

En god nyhet är att den totala förbrukningen av antibiotika fortsätter att minska i alla sjukvårdsdistrikt i Finland. De regionala skillnaderna är dock stora. 

Skillnaderna syns särskilt i konsumtionen av piperasillin-tazobaktam och svampläkemedel. I de områden där piperasillin-tazobaktam används mest är mängderna till och med fyra gånger högre än i de områdena med lägst konsumtion. För svampläkemedlens del är skillnaderna i konsumtion som störst nästan dubbelt så stora.

Konsumtionen av antibiotika kontrolleras för att upptäcka eventuella problem samt för att identifiera och inleda åtgärder i syfte att minska konsumtionen.  

"Den regionala uppföljningen och rapporteringen av läkemedelskonsumtionen borde förbättras i Finland. Det är omöjligt att ingripa om sjukvårdsdistriktet inte vet hur antibiotika används till exempel på sjukhusen och inom öppenvården. Om man identifierar en hög konsumtion av antibiotika har man möjligheten att anpassa behandlingspraxisen. På så sätt kan man minska förbrukningen av i synnerhet antimikrobiella läkemedel med brett spektrum, dvs. antimikrobiella läkemedel som verkar på flera olika bakterier ", säger överläkare Emmi Sarvikivi vid THL. 

Skillnaden till de övriga nordiska länderna har minskat 

I de övriga nordiska länderna har konsumtionen av antibiotika traditionellt varit mindre än i Finland. Skillnaden har dock fortsatt att minska.

  • I Finland är konsumtionen av penicillin betydligt lägre än i Sverige och Norge, med undantag av kombinationspreparat (penicillin och betalaktamashämmare) samt konsumtionen av första och andra generationens kefalosporiner.
  • Konsumtionen av karbapenemer var klart högre i Finland än i de övriga nordiska länderna år 2019.
  • Konsumtionen av tredje generationens kefalosporiner var däremot lägre än i Sverige och Norge.

Uppföljningen av konsumtionen av antimikrobiella läkemedel är en viktig del av bekämpningen av resistensen mot antimikrobiella läkemedel. Resistens försämrar antibiotikans effekt, vilket gör det svårare att behandla även vanliga infektioner och behandlingarna blir längre och dyrare.

I Finland kontrolleras konsumtionen av antimikrobiella läkemedel både nationellt och som en del av det övervakningsnätverk som koordineras av Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Uppföljningen baserar sig på uppgifter ur register över läkemedelsförsäljning. År 2020 skickade alla 27 EU-länder och två EES-länder uppgifter om konsumtionen till uppföljningsnätverket.

Mer information

Konsumtion av antimikrobiella läkemedel i Finland 2013-2020 -rapport (på finska)
THL 

Konsumtion av antimikrobiella läkemedel i Europa -rapport
ECDC

Europeiska antibiotikadagen 18.11. (på finska)

Uppföljning av antimikrobiell resistens 

Katja Koukkari
forskare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi 

Emmi Sarvikivi
överläkare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi 

Bilder

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Forskning: Värmeböljor orsakar problem på sjukhusen i Finland - utrymmena borde kunna kylas ner bättre än i nuläget 17.5.2022 02:00:00 EEST | Tiedote

Många av sjukhusen i Finland har otillräcklig beredskap för värmeböljors skadeverkningar. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) enkätundersökning. Problemet är i synnerhet att temperaturen inomhus blir för hög vid värmebölja. På många sjukhus som svarade på enkäten har man under värmeböljor uppmätt inomhustemperaturer på 27–29 grader, på vissa upp till 30 grader eller mer. De utrymmen där temperaturen vanligen blir för hög är patientutrymmen på vårdavdelningar, pausrum för personalen samt vårdåtgärds- och undersökningsutrymmen. I en stor del av sjukhusen har såväl personalen som patienterna och de anhöriga på vårdavdelningarna klagat över värmen inomhus vid värmeböljor. "Hettan försämrar både patienternas och personalens välfärd på sjukhusen. Problem uppstår också till exempel med vårdåtgärderna och förvaringen av läkemedel”, berättar THL:s forskare Virpi Kollanus. Maskinell kylning är möjlig endast på vissa sjukhus Största delen av sjukhusen som svarade på enkäten v

Studie: Hemmets rumsväxter ökar mångfalden i mikrofloran inomhus30.3.2022 02:00:00 EEST | Tiedote

Rumsväxterna ökar mångfalden, det vill säga diversiteten i mikrofloran inne i hemmet. Detta framgår av en undersökning som publicerats i den vetenskapliga publikationen Indoor Air och som har gjorts i samarbete mellan Institutet för hälsa och välfärd (THL) och internationella partner. Tidigare studier har visat att mångfalden av mikrober som härstammar i synnerhet från naturen inne i barndomshemmet senare kan skydda mot astma och allergi. Hittills har det dock funnits få forskningsrön om rumsväxternas inverkan på mikrofloran i hemmet. "Enligt en färsk undersökning bearbetar rumsväxterna den mikroflora som vi exponeras för i hemmen. Vi behöver dock mer forskning om vilka typer av rumsväxters mikrober som berikar inomhusmiljön och om dessa mikrober har hälsofördelar ”, berättar THL:s ledande forskare Martin Täubel. Redan några rumsväxter räcker till för att ändra mikrofloran i hemmet I undersökningen var det intressant att det behövdes endast några växter i hemmet för att man skulle kunn

HPV-vaccineringen förlängs tillfälligt – vaccinationsserien kan inledas fram tills den unga fyller 18 år22.3.2022 06:45:00 EET | Tiedote

Tiden för att ge HPV-vaccin mot papillomvirus har förlängts. Vaccinationsserien kan inledas fram tills den unga har fyllt 18 år. Förlängningen är tillfällig och gäller till slutet av läsåret 2022–2023. "Under coronatiden har man i vissa kommuner inte kunnat genomföra alla hälsokontroller och vaccinationer. Med denna tillfälliga lösning vill vi säkerställa att alla barn och unga har en jämlik möjlighet att få vaccinationsskydd mot cancer orsakad av papillomvirus", säger Mia Kontio, ledande expert vid THL. "Även om vaccinationstiden förlängs på grund av coronaviruset, spelar det ingen roll varför det finns brister i den ungas HPV-skydd. Vaccinationsserien kan inledas utifrån individuell prövning även om orsaken till att den inte har inletts är en annan", säger Ulpu Elonsalo, överläkare vid THL. HPV-vaccinet skyddar mot flera cancerformer HPV, det vill säga humant papillomvirus, orsakar flera olika typer av cancer i huvud- och halsområdet samt i ändtarmsöppningen, penis, livmoderhalsen, s

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol - det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas i Kyrkslätt och Lojo1.3.2022 10:00:00 EET | Tiedote

År 2021 anmäldes 150 fall av fästingburen hjärninflammation till THL: s register över smittsamma sjukdomar, vilket är betydligt fler än under tidigare år. År 2020 anmäldes 91 fall av TBE till registret, år 2019 69 fall, år 2018 79 fall och år 2017 sammanlagt 85 fall. "Under coronapandemin har människor rört sig och sysslat mer utomhus, tillbringat mer tid i stugorna och rest mer än vanligt i hemlandet. Förra sommaren var väderleksmässigt också utmärkt med tanke på utomhusvistelse. Utöver dessa kan också klimatförändringen och människornas medvetenhet om fästingburna sjukdomar förklara ökningen av antalet fall under de senaste åren ”, säger Henna Mäkelä, forskare vid THL. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2017–2021 var incidensen av fästingburen hjärninflammation högst i Kustregionernas kommuner, i Pargas (47 fall per 100 000 invånare), landskapet Åland (41/100 000), Gustavs (37/100 000) och Simo (33/100 000). Nya områden med i vaccinationsprogrammet i Kyrkslätt och Lojo Det nationella

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum