Institutet för hälsa och välfärd THL

Coronapandemin har minskat konsumtionen av antibiotika i Finland - det finns dock avsevärda skillnader mellan sjukvårdsdistrikten

Dela

Coronapandemin har minskat konsumtionen av antibiotika i Finland. Motsvarande fenomen kan även observeras i flera andra europeiska länder. Åren 2019–2020 sjönk den totala konsumtionen av bakterieläkemedel i EU/EES-länderna med 16,6 procent och i Finland med 19,3 procent.

Detta framgår av färska uppföljningsrapporter om konsumtionen av antimikrobiella läkemedel som publicerades den 18 november på den europeiska antibiotikadagen.

"Under coronatiden har konsumtionen av antibiotika på sjukhusen påverkats bland annat av svårigheter i tillgången till primärvårdstjänster, inställda icke-brådskande operationer samt färre vårdperioder på sjukhus för patienter med kroniska sjukdomar", säger THL:s forskare Katja Koukkari.

Undvikande av sociala kontakter, främjande av handhygienen, hostetikett och resebegränsningarna har minskat förekomsten av alla luftvägsinfektioner och tarminfektioner. Det förklarar den minskade konsumtionen av antibiotika inom öppenvården.

Konsumtionen varierar i olika sjukvårdsdistrikt

En god nyhet är att den totala förbrukningen av antibiotika fortsätter att minska i alla sjukvårdsdistrikt i Finland. De regionala skillnaderna är dock stora. 

Skillnaderna syns särskilt i konsumtionen av piperasillin-tazobaktam och svampläkemedel. I de områden där piperasillin-tazobaktam används mest är mängderna till och med fyra gånger högre än i de områdena med lägst konsumtion. För svampläkemedlens del är skillnaderna i konsumtion som störst nästan dubbelt så stora.

Konsumtionen av antibiotika kontrolleras för att upptäcka eventuella problem samt för att identifiera och inleda åtgärder i syfte att minska konsumtionen.  

"Den regionala uppföljningen och rapporteringen av läkemedelskonsumtionen borde förbättras i Finland. Det är omöjligt att ingripa om sjukvårdsdistriktet inte vet hur antibiotika används till exempel på sjukhusen och inom öppenvården. Om man identifierar en hög konsumtion av antibiotika har man möjligheten att anpassa behandlingspraxisen. På så sätt kan man minska förbrukningen av i synnerhet antimikrobiella läkemedel med brett spektrum, dvs. antimikrobiella läkemedel som verkar på flera olika bakterier ", säger överläkare Emmi Sarvikivi vid THL. 

Skillnaden till de övriga nordiska länderna har minskat 

I de övriga nordiska länderna har konsumtionen av antibiotika traditionellt varit mindre än i Finland. Skillnaden har dock fortsatt att minska.

  • I Finland är konsumtionen av penicillin betydligt lägre än i Sverige och Norge, med undantag av kombinationspreparat (penicillin och betalaktamashämmare) samt konsumtionen av första och andra generationens kefalosporiner.
  • Konsumtionen av karbapenemer var klart högre i Finland än i de övriga nordiska länderna år 2019.
  • Konsumtionen av tredje generationens kefalosporiner var däremot lägre än i Sverige och Norge.

Uppföljningen av konsumtionen av antimikrobiella läkemedel är en viktig del av bekämpningen av resistensen mot antimikrobiella läkemedel. Resistens försämrar antibiotikans effekt, vilket gör det svårare att behandla även vanliga infektioner och behandlingarna blir längre och dyrare.

I Finland kontrolleras konsumtionen av antimikrobiella läkemedel både nationellt och som en del av det övervakningsnätverk som koordineras av Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Uppföljningen baserar sig på uppgifter ur register över läkemedelsförsäljning. År 2020 skickade alla 27 EU-länder och två EES-länder uppgifter om konsumtionen till uppföljningsnätverket.

Mer information

Konsumtion av antimikrobiella läkemedel i Finland 2013-2020 -rapport (på finska)
THL 

Konsumtion av antimikrobiella läkemedel i Europa -rapport
ECDC

Europeiska antibiotikadagen 18.11. (på finska)

Uppföljning av antimikrobiell resistens 

Katja Koukkari
forskare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi 

Emmi Sarvikivi
överläkare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi 

Bilder

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är

Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye