Coronapandemin har minskat konsumtionen av antibiotika i Finland - det finns dock avsevärda skillnader mellan sjukvårdsdistrikten

Coronapandemin har minskat konsumtionen av antibiotika i Finland. Motsvarande fenomen kan även observeras i flera andra europeiska länder. Åren 2019–2020 sjönk den totala konsumtionen av bakterieläkemedel i EU/EES-länderna med 16,6 procent och i Finland med 19,3 procent.

Detta framgår av färska uppföljningsrapporter om konsumtionen av antimikrobiella läkemedel som publicerades den 18 november på den europeiska antibiotikadagen.

"Under coronatiden har konsumtionen av antibiotika på sjukhusen påverkats bland annat av svårigheter i tillgången till primärvårdstjänster, inställda icke-brådskande operationer samt färre vårdperioder på sjukhus för patienter med kroniska sjukdomar", säger THL:s forskare Katja Koukkari.

Undvikande av sociala kontakter, främjande av handhygienen, hostetikett och resebegränsningarna har minskat förekomsten av alla luftvägsinfektioner och tarminfektioner. Det förklarar den minskade konsumtionen av antibiotika inom öppenvården.

Konsumtionen varierar i olika sjukvårdsdistrikt

En god nyhet är att den totala förbrukningen av antibiotika fortsätter att minska i alla sjukvårdsdistrikt i Finland. De regionala skillnaderna är dock stora. 

Skillnaderna syns särskilt i konsumtionen av piperasillin-tazobaktam och svampläkemedel. I de områden där piperasillin-tazobaktam används mest är mängderna till och med fyra gånger högre än i de områdena med lägst konsumtion. För svampläkemedlens del är skillnaderna i konsumtion som störst nästan dubbelt så stora.

Konsumtionen av antibiotika kontrolleras för att upptäcka eventuella problem samt för att identifiera och inleda åtgärder i syfte att minska konsumtionen.  

"Den regionala uppföljningen och rapporteringen av läkemedelskonsumtionen borde förbättras i Finland. Det är omöjligt att ingripa om sjukvårdsdistriktet inte vet hur antibiotika används till exempel på sjukhusen och inom öppenvården. Om man identifierar en hög konsumtion av antibiotika har man möjligheten att anpassa behandlingspraxisen. På så sätt kan man minska förbrukningen av i synnerhet antimikrobiella läkemedel med brett spektrum, dvs. antimikrobiella läkemedel som verkar på flera olika bakterier ", säger överläkare Emmi Sarvikivi vid THL. 

Skillnaden till de övriga nordiska länderna har minskat 

I de övriga nordiska länderna har konsumtionen av antibiotika traditionellt varit mindre än i Finland. Skillnaden har dock fortsatt att minska.

• I Finland är konsumtionen av penicillin betydligt lägre än i Sverige och Norge, med undantag av kombinationspreparat (penicillin och betalaktamashämmare) samt konsumtionen av första och andra generationens kefalosporiner.
• Konsumtionen av karbapenemer var klart högre i Finland än i de övriga nordiska länderna år 2019.
• Konsumtionen av tredje generationens kefalosporiner var däremot lägre än i Sverige och Norge.

Uppföljningen av konsumtionen av antimikrobiella läkemedel är en viktig del av bekämpningen av resistensen mot antimikrobiella läkemedel. Resistens försämrar antibiotikans effekt, vilket gör det svårare att behandla även vanliga infektioner och behandlingarna blir längre och dyrare.

I Finland kontrolleras konsumtionen av antimikrobiella läkemedel både nationellt och som en del av det övervakningsnätverk som koordineras av Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Uppföljningen baserar sig på uppgifter ur register över läkemedelsförsäljning. År 2020 skickade alla 27 EU-länder och två EES-länder uppgifter om konsumtionen till uppföljningsnätverket.

Mer information

Konsumtion av antimikrobiella läkemedel i Finland 2013-2020 -rapport (på finska)
THL 

Konsumtion av antimikrobiella läkemedel i Europa -rapport
ECDC

Europeiska antibiotikadagen 18.11. (på finska)

Uppföljning av antimikrobiell resistens 

Katja Koukkari
forskare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi 

Emmi Sarvikivi
överläkare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi