Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Coronastöd löser inte problemen i kommunekonomin: Balans i de offentliga finanserna möjlig bara om kommunerna inte ges fler uppgifter

Dela

I dessa osäkra tider är det särskilt viktigt att staten har en stabil och förutsägbar kommunpolitik och håller fast vid sina utfästelser, för de nya fullmäktigena behöver kunna slå fast de åtgärder som krävs för att kommunerna ska ha en hållbar framtid.

Regeringen bör vid sina ramförhandlingar och i sin halvtidsöversyn ha siktet inställt på tiden efter coronakrisen. Kommunerna måste ges förutsättningar att sköta sina uppgifter och främja livskraften genom en starkare inkomstbas och mindre tryck på utgiftsökningar. En eventuell växande arbetslöshet och konkursvåg skapar redan i sig osäkerhet i inkomstbasen.

Kommunerna har hittills klarat sig bra trots den svåra situationen. En bidragande faktor har varit den buffert som staten genom förebyggande åtgärder byggt upp för att dämpa de negativa konsekvenserna av coronan i kommunernas ekonomi. Till exempel har kommunerna inte behövt höja sina skattesatser i någon högre grad och de har inte heller i större utsträckning behövt omorganisera verksamheter på ett sätt som skulle ha ökat arbetslösheten. Investeringsnivån har också hållits hög.

Coronakrisen pågår och ingen känner till dess slutnota. Kommunernas utgiftstryck och investeringsbehov håller för tillfället på att öka kraftigt på grund av befolkningens stigande ålder och kommunernas eftersatta reparationer. Dessutom blir kommunerna under de kommande åren tvungna att åtgärda den service- och vårdskuld som uppstått under coronakrisen. I de kommande återhämtningsprogrammen bör också kommunernas egna investeringar och åtgärdernas regionala dimension samordnas bättre än för närvarande.

Strukturella problem i den kommunala ekonomin löses inte med coronastöd av engångsnatur. Det är viktigt att komma ihåg detta när den nya fullmäktigeperioden börjar.

Våra förslag till riktlinjer för ramförhandlingarna:

  • Kommunerna och sjukvårdsdistrikten bör få ersättning för de direkta kostnaderna för coronan, bl.a. för kostnaderna för test och vaccinationer. Riktat stöd behövs också för kollektivtrafiken.
  • Kommunernas andel av samfundsskatten bör fortsätta vara förhöjd ända till mitten av ramperioden, dvs. till slutet av 2023.
  • I genomförandet av den riksomfattande trafiksystemplanen bör kommunerna inte påföras finansieringsansvar för statens trafikinfrastruktur, eftersom kommunerna också har egen infrastruktur att finansiera.
  • Kommunerna får inte ges fler uppgifter under ramperioden. Kostnader för eventuella nya uppgifter bör ersättas i sin helhet och tillräckligt med tid reserveras för ikraftträdandet. Bestående utvidgningar av uppgifter bör inte finansieras med återhämtningsstöd av engångsnatur.
  • Regeringen kompenserar för innevarande år den statsandelsminskning på cirka 250 miljoner euro som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet genom en statsandelshöjning av engångsnatur. Under ramperioden bör denna kalkylerade statsandelsminskning, som gjorts med hänvisning till förlängningen av den årliga arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet, slopas permanent.
  • En bestående höjning bör göras i finansieringen enligt pris per enhet för gymnasieutbildningen och i basfinansieringen för yrkesutbildningen. Den utvidgade läroplikten framhäver ytterligare betydelsen av tillräcklig finansiering.
  • Regeringen bör fatta ett klart beslut om att överföra organiseringen av arbets- och näringstjänsterna för arbetstagare och arbetsgivare på kommunernas ansvar.
  • Med tanke på återhämtningen från coronakrisen är det ur kommunernas och städernas synvinkel viktigt att genomföra investeringar som stöder energiomställningen, klimatåtgärderna, tillgängligheten och digitaliseringen. Lösningar måste hittas bland annat för de kommunägda energiverkens investeringsbehov när man avstår från förbränning av energitorv samt för främjande av bredband och byggande av interoperabla informationssystem.
  • Förutsättningar för bättre produktivitet och kostnadseffektivitet bör skapas som en del av färdplanen för hållbarheten i de offentliga finanserna.
  • Vårdreformens konsekvenser bör beaktas i kommunernas ekonomi. Staten bör förbinda sig till att ge kommunerna full ersättning för kostnader som kommunerna inte själva kan påverka. Också de bestående verkningar som coronan har på överföringskalkylerna för social- och hälsovården bör i mån av möjlighet elimineras och beaktas i rambeslutet.
  • De lagstadgade statsandelarna för ungdomsarbete, idrott och konst- och kulturinstitutioner som finansieras med avkastningen på penningspel bör tryggas också under ramperioden.
  • Nedskärningar bör inte göras i kommunernas inkomstbas. Justeringen av kostnadsfördelningen och indexhöjningarna av statsandelarna bör göras på det sätt som lagen förutsätter. Kommunernas eventuella förluster på grund av ändrade skatte- och avgiftsgrunder bör kompenseras.

Kontakter

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Barnens val 2021: vi låter barnen få sina röster hörda!6.4.2021 08:43:45 EEST | Tiedote

I samband med kommunalvalet våren 2021 ordnas också det riksomfattande valet Barnens val. Kommunförbundet, Finlands Juniorhandelskamrar rf och Björneborgs stad är huvudarrangörer för valet. Det viktigaste målet med Barnens val är att stödja och utvidga barnens fostran i demokrati. I vår kampanj låter vi barnen rösta och få sina röster hörda. Barnens val är fullständigt partipolitiskt obundet. Kandidaterna i valet är tecknade figurer som gjorts av finländska illustratörer och som beskrivs i inspirerande och positiva ordalag. Man kan bekanta sig med kandidaterna på webbplatsen för Barnens val. När de vuxna sätter sig in i kommunalvalet får också barnen bekanta sig med olika sätt att påverka samhället. Vid Barnens val har det vanligtvis funnits ett eget valställe för barn i närheten av det officiella röstningsstället för vuxna, där barnen har kunnat rösta under handledning av en vuxen som de haft med sig. På grund av det snabbt föränderliga coronaläget genomförs omröstningen den här gånge

Lasten vaalit 2021: päästämme lapset ääneen!6.4.2021 08:30:00 EEST | Tiedote

Kevään 2021 kuntavaalien yhteydessä järjestetään valtakunnalliset Lasten vaalit. Kuntaliitto, Suomen Nuorkauppakamarit ry ja Porin kaupunki toimivat vaalien pääjärjestäjinä. Lasten vaalien tärkeimpänä tavoitteena on tukea ja laajentaa lasten demokratiakasvatusta. Kampanjassamme päästämme lapset sekä ääneen että äänestämään. Lasten vaalit ovat puoluepoliittisesti täysin sitoutumattomat. Vaalien ehdokkaina toimivat suomalaisten kuvittajien tekemät piirroshahmot, joita kuvaillaan ehdokkaiden esittelyissä innostavin ja positiivisin sanakääntein. Ehdokkaisiin on mahdollista tutustua Lasten vaalien verkkosivuilla. Aikuisten orientoituessa kuntavaaleihin, myös lapset pääsevät tutustumaan yhteiskunnallisen vaikuttamisen tapoihin. Perinteisesti Lasten vaaleissa aikuisten virallisen äänestyspaikan lähellä on ollut lasten omatoiminen vaalipiste, jossa lapset ovat voineet äänestää mukanaan olevan aikuisen opastuksella. Tällä kertaa nopeasti muuttuvan koronatilanteen johdosta äänestys toteutetaan p

Brådska berättigar inte avsteg från målen för vårdreformen9.3.2021 08:31:00 EET | Tiedote

Det råder brett samförstånd i vårt samhälle om målen för vårdreformen. Reformen ska förbättra kvaliteten på och tillgången till servicen och samtidigt trygga systemets hållbarhet på lång sikt. Detta förutsätter bland annat att regionala särdrag beaktas och att det finns en flexibel arbetsfördelning mellan vårdområdena och kommunerna och vittgående möjlighet att anlita olika aktörers expertis som en del av serviceproduktionen. Till exempel har företagen en stor betydelse som producenter av social- och hälsovårdstjänster. De som för närvarande sköter social- och hälsovårdstjänsterna har mestadels fått stå på åskådarplats i beredningen av reformen. De olika aktörernas möjlighet att påverka fel och brister i reformen har varit mycket begränsade. Vi oroar oss för att man gör avkall på reformens mål på grund av brådskan som tidsplanen medför. Det är nödvändigt att reformen uppnår de mål som ställts på den och att de brister som identifierats i lagstiftningen åtgärdas. En av de viktigaste änd

Yhteiskannanotto: kiire ei saa ohittaa sote-uudistukselle asetettuja tavoitteita9.3.2021 08:30:00 EET | Tiedote

Sote-uudistuksen tavoitteista vallitsee yhteiskunnassa laaja yhteisymmärrys. Uudistuksella tulisi pystyä parantamaan niin palveluiden saatavuutta ja laatua kuin varmistamaan järjestelmän kestävyys pitkällä aikavälillä. Tämä edellyttää muun muassa alueellisten erityispiirteiden huomioimista, hyvinvointialueiden ja kuntien joustavaa työnjakoa ja laajaa mahdollisuutta eri toimijoiden vahvuuksien hyödyntämiseen osana palvelutuotantoa. Esimerkiksi yritysten merkitys sosiaali- ja terveyspalvelujen tuottajana on huomattava. Uudistusta on valmisteltu tavalla, jossa sosiaali- ja terveyspalveluista tällä hetkellä vastaaville on jäänyt lähinnä sivusta seuraajien rooli. Eri toimijoiden mahdollisuudet vaikuttaa uudistukseen liittyvien valuvikojen korjaamiseksi ovat jääneet hyvin rajallisiksi. Kannamme huolta siitä, että uudistuksen tavoitteet ovat väistymässä aikataulutavoitteesta aiheutuvan kiireen tieltä. On välttämätöntä varmistaa, että uudistus johtaa sille asetettujen tavoitteiden saavuttamise

Kommundirektörernas arbetshälsa: Kommundirektörernas arbetsförmåga är god, men på väg att försämras5.3.2021 09:29:59 EET | Tiedote

Enligt en undersökning som Kommunförbundet utförde tillsammans med Keva och Finlands Kommundirektörer rf bedömer tre av fyra (76 %) kommundirektörer att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet. Situationen har försämrats något, år 2018 bedömde 82 % av kommundirektörerna att arbetsförmågan var relativt god eller mycket god.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum