Coronastöden en kortvarig lättnad och framtidsbuffert för kommunekonomin

Uppsvinget i den kommunala ekonomin förklaras av de coronastöd av engångsnatur som staten beviljat och av kommunalskattens oväntat positiva utveckling. Vid sidan av den starka inkomstutvecklingen har utgifterna ökat måttligt, eftersom flera kommunala verksamheter hade stängt under våren och hösten på grund av coronaläget. Kommunerna har också genomfört rekordmånga permitteringar.

– Det vi nu ser i bokslutsprognoserna ger oss en återhämtningspaus, men det är bara toppen av isberget. I kommunerna är man väl medveten om att coronan medför ett stort utgiftstryck och att inkomstutvecklingen under de närmaste åren inte kommer att ge motsvarande tillväxt, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

Kommunerna och samkommunerna har fått statliga stöd på cirka tre miljarder euro för de ekonomiska svårigheter som coronan medför.

– Utan statens coronastöd skulle kommunernas nedåtgående spiral ha fortsatt. Enligt bokslutsprognoserna verkar coronastöden också har riktats bättre än väntat, eftersom många av Finlands största städer finns med bland de kommuner som uppvisar de bästa resultaten, fortsätter Karhunen.

Stora städer, goda resultat

År 2020 gjorde endast 27 fastlandskommuner negativt resultat, medan antalet föregående år var 223. För de kommuner som hade ett negativt resultat 2020 var siffrorna sammantaget några miljoner på minus.

De största städerna hade de bästa resultaten i euro. Listan över kommuner med det bästa resultatet toppas av Helsingfors (+ 497 mn €), Esbo (+ 140 mn €), Outokumpu (81 mn €), Tammerfors (+ 69 mn €) och Lahtis (+ 43 mn €).

Kommunernas och samkommunernas verksamhetskostnader ökade i fjol med 2,0 procent, skatteinkomsterna med 4,0 procent och statsandelarna med 27,2 procent. Kommunernas exceptionellt starka kommunalskatt förklaras bland annat av skattekortsreformen, som sköt upp cirka 350 miljoner euro av kommunalskatten från 2019 till 2020. Samfundsskatteintäkternas störtdykning uppvägs av att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 10 procentenheter.

Samkommunernas situation var som helhet svag. I vissa sjukvårdsdistrikt syntes de ekonomiska konsekvenserna av coronan tydligt, vilket redan inom kort väntas resultera i ett nytt coronarelaterat utgiftstryck för kommunerna.

– Nyckeltalen påverkas också av en mängd andra faktorer, såsom lagstadgade förändringar, de utvidgningar av kommunernas uppgifter som Sanna Marins regering har satt i gång samt förändringarna i befolkningens åldersstruktur, säger chefekonom Minna Punakallio.

Coronastöden en buffert för framtiden

Trots att kommunernas inkomster ökade snabbare än utgifterna, blev kommunerna och samkommunerna på grund av investeringar och det osäkra ekonomiska läget tvungna att också ta upp nya lån. Lån tecknades för olika investeringar, till exempel skol- och sjukhusbyggen, till ett sammanlagt belopp av 1,5 miljarder euro.

– På lång sikt kan kommunernas merkostnader och inkomstbortfall till följd av coronan mycket väl överskrida det stöd som staten beviljat. Det överskott som nu uppstått utgör en buffert för dessa konsekvenser. Coronakrisen pågår fortfarande och vi ser ännu inte slutet på den, säger vice verkställande direktör Timo Reina.

– Trots ett gott ekonomiår kommer befolkningens stigande ålder och migrationen inom landet att kräva omfattande anpassningsåtgärder av kommunerna i framtiden. Förändringarna i befolkningsstrukturen syns varje år allt tydligare i kommunernas ekonomiska siffror, säger utvecklingschef Mikko Mehtonen.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 09 771 2000, minna.karhunen(a)kommunforbundet.fi

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700, timo.reina(a)kommunforbundet.fi

Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175, minna.punakallio(a)kommunforbundet.fi

Mikko Mehtonen, utvecklingschef, tfn 040 751 5175, mikko.mehtonen(a)kommunforbundet.fi