Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Coronastöden en kortvarig lättnad och framtidsbuffert för kommunekonomin

Dela

Enligt bokslutsprognoserna för 2020 stärktes den kommunala ekonomin från en rekordlåg nivå till exceptionellt goda siffror. Kommunernas och samkommunernas sammanräknade resultat var 1,7 miljarder på plus. Årsbidraget stärktes i alla kommunstorleksgrupper, och kommunerna behövde knappast alls ta lån för löpande utgifter.

Uppsvinget i den kommunala ekonomin förklaras av de coronastöd av engångsnatur som staten beviljat och av kommunalskattens oväntat positiva utveckling. Vid sidan av den starka inkomstutvecklingen har utgifterna ökat måttligt, eftersom flera kommunala verksamheter hade stängt under våren och hösten på grund av coronaläget. Kommunerna har också genomfört rekordmånga permitteringar.

– Det vi nu ser i bokslutsprognoserna ger oss en återhämtningspaus, men det är bara toppen av isberget. I kommunerna är man väl medveten om att coronan medför ett stort utgiftstryck och att inkomstutvecklingen under de närmaste åren inte kommer att ge motsvarande tillväxt, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

Kommunerna och samkommunerna har fått statliga stöd på cirka tre miljarder euro för de ekonomiska svårigheter som coronan medför.

– Utan statens coronastöd skulle kommunernas nedåtgående spiral ha fortsatt. Enligt bokslutsprognoserna verkar coronastöden också har riktats bättre än väntat, eftersom många av Finlands största städer finns med bland de kommuner som uppvisar de bästa resultaten, fortsätter Karhunen.

Stora städer, goda resultat

År 2020 gjorde endast 27 fastlandskommuner negativt resultat, medan antalet föregående år var 223. För de kommuner som hade ett negativt resultat 2020 var siffrorna sammantaget några miljoner på minus.

De största städerna hade de bästa resultaten i euro. Listan över kommuner med det bästa resultatet toppas av Helsingfors (+ 497 mn €), Esbo (+ 140 mn €), Outokumpu (81 mn €), Tammerfors (+ 69 mn €) och Lahtis (+ 43 mn €).

Kommunernas och samkommunernas verksamhetskostnader ökade i fjol med 2,0 procent, skatteinkomsterna med 4,0 procent och statsandelarna med 27,2 procent. Kommunernas exceptionellt starka kommunalskatt förklaras bland annat av skattekortsreformen, som sköt upp cirka 350 miljoner euro av kommunalskatten från 2019 till 2020. Samfundsskatteintäkternas störtdykning uppvägs av att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 10 procentenheter.

Samkommunernas situation var som helhet svag. I vissa sjukvårdsdistrikt syntes de ekonomiska konsekvenserna av coronan tydligt, vilket redan inom kort väntas resultera i ett nytt coronarelaterat utgiftstryck för kommunerna.

– Nyckeltalen påverkas också av en mängd andra faktorer, såsom lagstadgade förändringar, de utvidgningar av kommunernas uppgifter som Sanna Marins regering har satt i gång samt förändringarna i befolkningens åldersstruktur, säger chefekonom Minna Punakallio.

Coronastöden en buffert för framtiden

Trots att kommunernas inkomster ökade snabbare än utgifterna, blev kommunerna och samkommunerna på grund av investeringar och det osäkra ekonomiska läget tvungna att också ta upp nya lån. Lån tecknades för olika investeringar, till exempel skol- och sjukhusbyggen, till ett sammanlagt belopp av 1,5 miljarder euro.

– På lång sikt kan kommunernas merkostnader och inkomstbortfall till följd av coronan mycket väl överskrida det stöd som staten beviljat. Det överskott som nu uppstått utgör en buffert för dessa konsekvenser. Coronakrisen pågår fortfarande och vi ser ännu inte slutet på den, säger vice verkställande direktör Timo Reina.

– Trots ett gott ekonomiår kommer befolkningens stigande ålder och migrationen inom landet att kräva omfattande anpassningsåtgärder av kommunerna i framtiden. Förändringarna i befolkningsstrukturen syns varje år allt tydligare i kommunernas ekonomiska siffror, säger utvecklingschef Mikko Mehtonen.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 09 771 2000, minna.karhunen(a)kommunforbundet.fi

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700, timo.reina(a)kommunforbundet.fi

Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175, minna.punakallio(a)kommunforbundet.fi

Mikko Mehtonen, utvecklingschef, tfn 040 751 5175, mikko.mehtonen(a)kommunforbundet.fi

Kontakter

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommundirektörernas arbetshälsa: Kommundirektörernas arbetsförmåga är god, men på väg att försämras5.3.2021 09:29:59 EETTiedote

Enligt en undersökning som Kommunförbundet utförde tillsammans med Keva och Finlands Kommundirektörer rf bedömer tre av fyra (76 %) kommundirektörer att den egna arbetsförmågan är relativt god eller mycket god när det gäller den psykiska belastningen i arbetet. Situationen har försämrats något, år 2018 bedömde 82 % av kommundirektörerna att arbetsförmågan var relativt god eller mycket god.

Undersökning: stort samarbetsbehov mellan social- och hälsovården och andra kommunala tjänster2.3.2021 10:05:27 EETTiedote

Utredningen om behovet av samarbete mellan social- och hälsovårdstjänsterna och kommunens anknytande uppgifter är klar. I undersökningen, som genomfördes i samarbete mellan Kommunförbundet och Tammerfors universitet, utreddes samarbetsbehoven och vikten av samarbete mellan social- och hälsovården och andra tjänster som kommunen tillhandahåller. – Hittills har kontakten mellan social- och hälsovårdstjänsterna och annan kommunal basservice beaktats endast i begränsad utsträckning i valet av strukturer och arbetsfördelning i vårdreformen. Undersökningen och den information den ger är alltså mer än välkommen, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio. Undersökningen visar att främjande av välfärd och hälsa är en central uppgift som förenar olika aktörer. Det samarbetas redan nu kring främjande av välfärd och hälsa, men det är också det område där behovet av samarbete upplevs vara störst. Det vore viktigt att de aktörer som ansvarar för främjandet av välfärd och hälsa kan följa hur målen

Tutkimus: sosiaali- ja terveyspalveluiden ja kuntien muiden tehtävien välillä voimakkaita yhteistyötarpeita2.3.2021 09:58:09 EETTiedote

Yhteistyötarpeita koskeva selvitys sosiaali- ja terveydenhuollon palveluista ja niihin liittyvistä kuntien tehtävistä on valmistunut. Kuntaliiton ja Tampereen yliopiston yhteistyössä toteuttamassa tutkimuksessa tarkasteltiin yhteistyötarpeita ja niiden painoarvoa sosiaali- ja terveyspalveluiden ja kunnan muiden tehtävien välillä. - Sosiaali- ja terveyspalveluiden ja muiden kunnallisten peruspalveluiden yhteyttä on toistaiseksi huomioitu vain rajallisilta osin sote-uudistuksen rakenne- ja työnjakoratkaisua valittaessa. Selvitys ja sen tuottama tieto on siis enemmän kuin tervetullutta, toteaa Kuntaliiton varatoimitusjohtaja Hanna Tainio Tutkimus osoitti, että hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen on keskeinen eri tahoja yhdistävä tehtävä. Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisessä yhteistyötä tehdään jo nykyisin, mutta siinä myös koetaan olevan eniten yhteistyön tarvetta. Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisestä vastuussa olevien toimijoiden olisi tärkeää pystyä seuraamaan, kuinka tavoitteet

Hot och våld ökar fortfarande inom prehospital akutsjukvård – räddningsverken oroade över ökat fysiskt våld vid uppdrag23.2.2021 09:26:36 EETTiedote

Den ökade förekomsten av hot och våld mot räddningsverkens personal samt fysiska angrepp vid utryckningar inom den prehospitala akutsjukvården oroar räddningsverken. Räddningsverkens partnerskapsnätverk som koordineras av Kommunförbundet har fört statistik över anmälningar om hot och våld mot räddningsverkens personal sedan år 2014. Från 2016 till 2020 har anmälningarna ökat med 67 procent.

Uhka- ja väkivaltatilanteet edelleen kasvussa ensihoidossa - pelastuslaitokset huolissaan fyysisen väkivallan lisääntymisestä tehtävillä23.2.2021 09:24:26 EETTiedote

Pelastuslaitosten henkilöstön kokemien uhka- ja väkivaltatilanteiden yleisyys ja fyysisen väkivallan lisääntyminen ensihoitotehtävillä huolestuttaa pelastuslaitoksia. Kuntaliiton koordinoima Pelastuslaitosten kumppanuusverkosto on tilastoinut pelastuslaitosten henkilöstön kokemia uhka- ja väkivaltatilanteita vuodesta 2014 lähtien. Vuodesta 2016 vuoteen 2020 ilmoitukset ovat lisääntyneen 67 prosenttia.

Kommunala beslutsfattarundersökningen: planläggning, bostadspolitik och samarbete med lokala företag viktiga för kommunens livskraft22.2.2021 10:47:10 EETTiedote

En stor del av de kommunala beslutsfattarna anser att planläggningen, markanvändningen, samarbetet med lokala företag och bostadspolitiken har stor betydelse när det gäller att bevara och förbättra kommunens livskraft och välfärd. - Planläggningen, bostadspolitiken och samarbetet med företag utgör i stor utsträckning lokala lösningar för att främja livskraften, säger Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi. Andra högt värderade metoder är att förebygga utslagning och marknadsföra kommunen. Planläggningen och markanvändningen har behållit sin ställning som viktiga åtgärder under en lång tid, eftersom de också under undersökningsåren 2015 och 2017 ansågs vara de viktigaste metoderna att bygga upp livskraften. Planläggningen och markanvändningen betraktas som viktigast i kommuner av alla storleksklasser. – De kommunala beslutsfattarna har en viktig roll i att främja kommunens livskraft. Undersökningen visar att kommunens livskraft och välfärd bygger på många slags åtgärder, som nästan alla

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum