Coronavirus har påträffats i avloppsvatten i flera städer i augusti
20.8.2020 14:30:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Veckouppföljningens senaste prover samlades in 16–17.8. Coronavirus påträffades i avloppsvattenproverna från Viksbacka i Helsingfors och Kakolabacken i Åbo. I Tammerfors, Kuopio och Uleåborg konstaterades inget coronavirus i avloppsvattnet den här veckan.
I veckouppföljningens prov som samlades in en vecka tidigare, dvs. 9–10.8, påträffades coronavirus förutom i Helsingfors och Åbo även vid avloppsreningsverket i Viinikanlahti i Tammerfors.
Under den första veckan i augusti, 2–3.8, gjordes en månatlig uppföljning av 28 olika avloppsreningsverk, varvid coronavirus påträffades förutom i Helsingfors och Åbo, även i Esbo, Raumo och Vasa.
I juli, när läget för COVID-19-epidemin var lugnt, var observationerna i de flesta anläggningarna sporadiska eller låg under observationsgränsen för metoden. I juli påträffades coronaviruset i synnerhet i avloppsvattnet från Åbo. Även avloppsvattenproverna från Helsingfors och Esbo innehöll arvsmassa från coronaviruset.
Förekomsterna av coronavirus var något större i juni än i juli. Bland de veckovisa provtagningsobjekten var det proverna från avloppsreningsverken i Helsingfors och Åbo som innehöll coronavirus. Proverna från de månatliga uppföljningsobjekten innehöll coronavirus från avloppsvattnet i Esbo, Villmanstrand och Vichtis.
"Avloppsvattenundersökningen visar tydligt att coronavirus kan påvisas i avloppsvattnet på samma orter där man har konstaterat coronavirusinfektioner i individuella tester", säger Tarja Pitkänen, specialforskaren vid THL.
THL:s projekt undersöker förekomsten av coronavirus i avloppsvattnet genom att mäta mängden av coronavirusets RNA, dvs. virusets arvsmassa, i det orenade avloppsvattnet som kommer till avloppsreningsverken. Förekomsten av RNA i avloppsvattnet påvisar inte virusets smittsamhet, utan förekomsten av coronavirus i hushåll som är anslutna till avloppsnätet.
Ny testmetod upptäcker coronaviruset lättare
Det finns ännu inga etablerade metoder för uppföljning av coronavirus i avloppsvatten. I slutet av juli tog THL i bruk ett nytt test i undersökningen av avloppsvattnet, ett PRC-test som ska påvisa coronavirusets RNA.
Det nya testet grundar sig på testning av N2-genområdet. Testet har publicerats av CDC, USA:s smittskyddsinstitut, och används för uppföljning av coronaviruset i avloppsvatten i många europeiska länder samt i Australien.
De preliminära resultaten visar att N2-testet hittar mindre mängder coronavirus i avloppsvattnet jämfört med den metod som THL tidigare använt, testmetoden för E-genområdet. Resultaten bekräftas när projektet framskrider under de följande veckorna.
"När alla prover som tidigare samlats in i samband med undersökningen analyseras med det nya N2-testet kan även andra förekomster från olika orter framkomma", säger Pitkänen.
Testets noggrannhet utvecklas
Nästa steg för THL: s forskningsgrupp är att utveckla noggrannheten i uppföljningsresultaten och rapporteringen av coronavirusförekomsterna i avloppsvattnet. Genom att till exempel jämföra förekomsten av coronavirus i avloppsvatten med antalet ortsspecifika, konstaterade coronavirusinfektioner under provtagningsperioden får man en noggrannare bild av hur effektiv uppföljningen av avloppsvattnet är.
Miljöfaktorer, såsom avloppsvattnets temperatur, andelen ämnen i avloppsreningsverkets avloppsvatten som stör enzymerna i PCR-testet, samt dröjsmålet mellan provtagningen och analysen, kan påverka tillförlitligheten i uppgifterna om antalet coronavirus.
"Vi förväntar oss att de uppgifter som samlas in i uppföljningen av avloppsvattnet framöver har betydelse för coronaepidemins lägesbild, i synnerhet på de orter där smitta inte har konstaterats på flera veckor. Om till exempel antalet coronatester på ett visst område i Finland minskar kan en uppföljning av avloppsvattnet, som omfattar hela befolkningen på orten, ge värdefull information om virusets förekomst", konstaterar Pitkänen.
THL:s enhet för mikrobiologisk expertis och dess laboratorium för vattenmikrobiologi i Kuopio följer upp förekomsten av RNA i SARS-CoV-2 coronaviruset i proverna från avloppsreningsverken, veckovis på fem orter och månadsvis från sammanlagt 28 olika avloppsreningsverk.
Insamlingen av prover inleddes i mitten av april och kommer att fortsätta till slutet av 2020.
Mer information
Meddelande om uppföljning i juni
Tarja Pitkänen
specialforskare
THL
tfn 029 524 6315
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum