Under coronapandemin ökade förekomsten av typ 1-diabetes i världen. Forskare vid Helsingfors universitet har undersökt fenomenet och orsakerna till det hos barn i Finland.

– Mekanismerna bakom den ökade förekomsten av diabetes har varit oklara och det har förts diskussioner om huruvida ökningen är en direkt följd av SARS-CoV-2-infektion eller av andra miljöfaktorer som förändrats samtidigt, säger forskningsledaren, professor Mikael Knip vid Helsingfors universitet.

I Finland ökade förekomsten av typ 1-diabetes hos barn med 16 procent under de 18 första månaderna av pandemin. Väldigt få, under en procent, av de finländska barnen och unga som insjuknade i typ 1-diabetes uppvisade emellertid antikroppar mot coronaviruset som ett tecken på att de haft infektionen.

Enligt forskarna orsakades ökningen av typ 1-diabetes i pandemins början sannolikt inte av coronaviruset direkt. I stället bedömer forskarna att ökningen har att göra med nedstängningen av samhället under pandemin och den sociala isolering som följde. 

– Enligt den så kallade biodiversitetshypotesen kan autoimmuna sjukdomar, som diabetes typ 1 tillhör, förebyggas av mångsidig exponering för mikrober samt infektioner i den tidiga barndomen. De minskade kontakterna när samhället stängdes ned minskade drastiskt de akuta infektionerna hos barn, vilket eventuellt ökade risken för att insjukna i diabetes, säger Knip.

I studien jämförde forskarna förekomsten av typ 1-diabetes hos barn under 15 år under coronapandemins första 18 månader med tre föregående perioder av motsvarande längd. Även förekomsten av antikroppar mot coronaviruset analyserades hos de barn som insjuknat i typ 1-diabetes. Resultatet var att endast fem av de barn som insjuknade i diabetes typ 1 under pandemiperioden, det vill säga under en procent av 785 barn, hade antikroppar mot coronaviruset till följd av en infektion.

Resultaten av studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet Diabetes & Endocrinology.