​​Data erbjuder besparingar på flera hundra miljoner i social- och hälsovårdsutgifter – Sitras rekommendationer för effektivare social- och hälsovård​

Den offentliga sektorns skuldsättning, den ökande bristen på arbetskraft och den åldrande befolkningen skapar tryck även på social- och hälsovårdens finansiering. En lösning för att garantera vård av hög kvalitet, förbättra produktiviteten och tygla kostnaderna är att utnyttja de data som uppstår inom social- och hälsovården på ett effektivare sätt än i dag, konstaterar Sitras nya utredning. Med data som uppstår inom social- och hälsovården avses hälsouppgifter såsom bland annat patientuppgifter, uppgifter om medicinering, vårdåtgärder och information förknippad med socialtjänster.

Genomförandet av rekommendationerna som anges i utredningen har uppskattats medföra årliga kostnadsbesparingar på 770 miljoner euro inom social- och hälsovården. Detta skulle kunna frigöra arbetsinsatser för 5 000 sjukskötare och 1 300 läkare som kan lägga mer kraft på vårdarbete och underlätta den växande bristen på yrkeskunnig vårdpersonal. Rekommendationerna skulle också göra det möjligt att producera social- och hälsovårdstjänsterna på ett bättre och mer effektivt sätt och att övergå mot en mer individuell hälsovård och förebyggande av sjukdomar.

”Den finländska social- och hälsovården står inför viktiga val under den nya regeringsperioden. Den första fasen av social- och hälsovårdsreformen genomfördes av förståeliga skäl med fokus på förvaltning och struktur. Reformens följande fas måste genomföras med data i fokus”, konstaterar Sitras temadirektör för rättvis dataekonomi Kristo Lehtonen.

Sitra rekommenderar bland annat att kvaliteten på data som uppstår inom social- och hälsovården ska förbättras, att människorna lättare ska komma åt sin personliga data samt att lagstiftningen ska möjliggöra och ålägga användningen av artificiell intelligens inom social- och hälsovårdsbranschen. Utredningen Kraft från data för social- och hälsovårdssystemet utfördes av HUS före detta informationsförvaltningsdirektör Antti Larsio. Ett tjugotal experter inom branschen intervjuades för utredningen.

Data fastnar i silor av många orsaker och bromsar vårdarbetet

Data som uppstår inom social- och hälsovården rör sig inom organisationer som producerar social- och hälsovårdstjänster och delvis mellan tillhandahållare av tjänster. Data delas också inom nationella informationssystemtjänster och via dem. Problemet är att data inte rör sig tillräckligt under vårdstigen. Om detta kan ändras skulle även vårdarbetet effektiviseras.

Det finns flera exempel på utmaningar förknippade med data: Patientens hälsouppgifter överförs för närvarande inte från hälsostationen till jouren i tillräckligt stor omfattning eller tillräckligt snabbt. Patientens vårduppgifter, såsom resultaten av EKG-mätningar eller EEG-undersökningar, förmedlas inte alltid vidare då vårdenheten byts till en annan. Klienten kan heller inte själv förmedla sina uppgifter elektroniskt till de informationssystem som andra vårdgivare använder.

Ofta när experter från olika branscher arbetar tillsammans byter man information muntligt och antecknar den manuellt i olika system. Inom sektorsövergripande samarbete finns det också utmaningar mellan social- och hälsovården och undervisningsväsendet. Samma information matas idag in i flera olika system, såsom socialvårdens klientuppgifter, hälso- och sjukvårdens patientuppgifter och elevvårdssystemet som upprätthålls av kommunerna.

Med hjälp av data och artificiell intelligens kan man effektivisera läkarnas, sjukskötarnas och de övriga yrkeskunnigas arbete och erbjuda mer individbaserad vård.

”Artificiell intelligens kan användas till exempel inom förebyggande vård, såsom i identifiering av personer som ingår i riskgrupper. Artificiell intelligens skulle också göra det möjligt att till exempel teckna ned vårdhändelser genom diktering. För närvarande tar det till och med mer tid för personalen att skriva journalerna än att undersöka patienten”, konstaterar Kristo Lehtonen från Sitra.

Man måste få social- och hälsodata att röra sig inom välfärdsområdet, vid behov mellan välfärdsområden och på lång sikt även från ett EU-land till ett annat. Lehtonen påpekar att delning av hälsouppgifter också har utvecklats på EU-nivå.

”EU:s målsättning är att hälsouppgifter överförs smidigt enligt behov även från ett land till ett annat och mellan olika patientdatasystem. Finland måste vara förberedd för denna utveckling.”

Besparingar kan uppnås snabbt

Den åldrande befolkningen och de låga födelsetalen kombinerade med den skuldsatta offentliga sektorn förutsätter från Finland både stabila reformer och beslutsfattarnas engagemang. Enligt Sitras projektledare Markus Kalliola kan de snabbaste välfärdsområdena utnyttja besparingspotentialen redan under denna mandatperiod.

”Våra rekommendationer kräver inte mer budgetpengar, utan det lönar sig för välfärdsområdena att prioritera utvecklingsåtgärder som följer rekommendationerna. Att göra saker på ett nytt sätt skulle frigöra utvecklingsinsatser och arbetskraft”, konstaterar Kalliola.

Sitras utredning Kraft från data för social- och hälsovårdssystemet publiceras den 8 maj 2023. Med sin utredning vill Sitra främja den nationella diskussionen kring bättre utnyttjande av social- och hälsodata, dess möjligheter och dess förutsättningar.

Sitra rekommenderar sju åtgärder för att reformera användningen av data som uppstår inom social- och hälsovården

Sitra föreslår följande åtgärder för att förbättra rörligheten av data som uppstår inom social- och hälsovården:

1. Individens tillgång till egen data i realtid måste underlättas. Människor ska lätt komma åt sina egna social- och hälsovårdsuppgifter och också ha tillgång till dem i maskinläsbar form så att de kan utnyttjas på ett mer omfattande sätt.
   
   
2. Principen ”samla och registrera smidigt en gång, använd ofta” ska tas i bruk. Informationssystemen ska byggas så att oföränderliga uppgifter som gäller individen samlas in och registreras endast en gång och finns alltid tillgängliga där de behövs.
   
   
3. Kvaliteten på data som uppstår inom social- och hälsovården ska förbättras. Data ska vara tillräckligt täckande och innehållsmässigt begriplig för användaren. Kvaliteten på informationen ska säkerställas från det att den uppstår och lagras till dess förmedling och mottagning. Det behövs gemensamma mekanismer för att säkerställa kvaliteten.
   
   
4. Individbaserade, internationella datamodeller ska tas i bruk. Enhetliga datamodeller behövs för både vård och forskning. En gemensam modell möjliggör överföring av social- och hälsodata direkt från en serviceproducent till en annan om användarrättigheterna tillåter det. Med en gemensam modell bygger man också en grund för datautbyte av hälsouppgifter i det framtida Europa.
   
   
5. Lagstiftningen ska möjliggöra användningen av artificiell intelligens och göra det förpliktande. Artificiell intelligens används redan till exempel i analys av röntgenbilder. Dess användning måste vara möjlig även inom förebyggande, identifiering av riskgrupper och analys av patientgrupper. Med användning av artificiell intelligens gör man den högkvalitativa vården smidigare och minskar kostnaderna, tryggar tillgången till personal och förbättrar människornas välbefinnande.
   
   
6. Den nationella styrmodellen måste reformeras. De nationella informationssystemtjänsternas styrstruktur och produktionsansvar ska klarläggas, välfärdsområdenas tjänster ska göras mer enhetliga och kostnadsnivån ska harmoniseras.
   
   
7. Finansiering ska styras till genomförande av rekommendationerna. SHM styr ordnandet och produktionen av social- och hälsovårdstjänster. Finansiering som SHM beviljar social- och hälsovårdsserviceproducenter och THL samt nationella informationssystemtjänster ska för sin del riktas till att förbättra kvaliteten på data och ta i bruk en gemensam datamodell. Dessutom ska finansieringen riktas till den tekniska infrastrukturen, vilket i sin tur säkerställer kompabiliteten och rörligheten av data. Välfärdsområdena ska utarbeta en färdplan för när och hur rekommendationerna tas i bruk.

​​Mer information:

Publikationen på finska (sammanfattning på svenska):
Datasta voimaa sote-järjestelmään – Sote-dataa hyödyntämällä parempaa hoitoa ja kustannussäästöjä

Kristo Lehtonen, Direktör, Rättvis dataekonomi, Sitra
kristo.lehtonen@sitra.fi, tel. +358 294 618 525

Markus Kalliola, Projektledare, Hälsodata 2030 -projekti, Sitra
markus.kalliola@sitra.fi, tel. +358 294 618 432

Johanna Kippo, Expert, Kommunikation, Sitra
johanna.kippo@sitra.fi, tel. +358 294 618 220