Den 30 år långa positiva utvecklingen av familjevåld som barn upplever har avstannat
25.10.2022 10:04:45 EEST | Tampereen yliopisto | Pressmeddelande

Barnofferundersökningen, som grundade sig på ett nationellt representativt urval, genomfördes för fjärde gången i Finland i maj 2022. På enkäten svarade 6 825 elever i sjätte och nionde klass. Undersökningen genomfördes vid Tammerfors universitet och den är en av de 30 åtgärderna i den nationella barnstrategin.
– Det har gått tio år sedan den senaste barnofferundersökningen och det har hänt mycket i vårt samhälle under den tiden. Det är möjligt att till exempel coronapandemin och utmaningarna den medfört för familjer syns i resultaten av den här undersökningen. Nu är det oerhört viktigt att stanna upp och fundera över hur vi kommer tillbaka till den positiva utvecklingsvägen som pågick länge”, säger forskare Laura Mielityinen.
Barn och unga upplever mer psykiskt våld i familjen än tidigare
I synnerhet barns och ungas upplevelser av psykiskt våld i hemmet har ökat på ett betydande sätt. Ökningen syns mest i den yngre åldersgruppen i undersökningen.
Medan var fjärde (25 %) sjätteklassare rapporterade att de upplevt psykiskt våld från sina föräldrar 2013, rapporterade var tredje (32 %) detta nu (2022). Av niondeklassare uppgav 48 procent att de upplevt psykiskt våld, medan motsvarande andel 2013 var 44 procent.
Enligt barnofferundersökningen är just psykiskt våld den vanligaste formen av våld mot barn och unga i hemmet. Psykiskt våld inkluderar bland annat att skälla och pika, vägra tala, och kasta, slå eller sparka föremål.
Utvecklingen av aga förblev positiv
Upplevelserna av kroppsaga har för sin del minskat mellan 2013 och 2022 för både sexorna och niorna. Aga avser mildare former av fysiskt våld, såsom att lugga.
Användningen av aga har minskat på ett betydande sätt i Finland under de senaste 30 åren, ända sedan den kriminaliserades i början av 1980-talet.
– Minskningen av aga som barn upplever och ökningen av annat våld i familjen återspeglar att bakgrunden till våldet idag generellt sett härstammar från något annat än fostran, konstaterar forskningsprojektets chef Noora Ellonen.
I synnerhet grova fysiska våldshandlingar är fortfarande sällsynta
Om man jämför barnofferundersökningarna 1988, 2008 och 2013 har upplevelserna av grovt fysiskt våld i hemmet klart minskat. De är också i princip sällsynta upplevelser.
Med grovt våld avses här att sparka, slå med knytnävarna eller att använda något slags föremål att slå med.
Enligt undersökningen 2022 är gärningarna fortfarande sällsynta, men den positiva utvecklingen har avstannat och nivån av upplevelser av grovt våld har generellt stannat på samma nivå som 2013. Det har till och med skett en liten ökning av enskilda gärningssätt. Att slå med ett föremål har ökat mest och ökningen är två procentenheter för niondeklassare och en (1) procentenhet för sjätteklassare. Det är oroväckande att även enligt Statistikcentralens statistik över brott och tvångsmedel har de fall av familjevåld mot minderåriga som kommit till myndigheternas kännedom ökat med 6,7 procent.
Liksom tidigare år fortsätter niondeklassare även enligt undersökningen 2022 att uppleva mer av alla former av våld i hemmet än sjätteklassare. Könsskillnader syns fortfarande i upplevelserna så att flickor rapporterade alla former av våld mer än pojkar.
Med barnofferundersökningen 2022 har barns och ungas upplevelser av våld inom olika livsområden och livsmiljöer utretts på ett omfattande sätt. En mer detaljerad rapport med resultatet om våld som upplevs utanför hemmet publiceras i januari 2023.
Nyckelord
Kontakter
Mer information
Laura Mielityinen, forskare
Tammerfors universitet
050 5968229
laura.mielityinen@tuni.fi
Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin
Statsrådets kansli
050 338 7576
Bilder
Länkar
Om
Tampereen yliopisto kytkee yhteen tekniikan, terveyden ja yhteiskunnan tutkimuksen ja koulutuksen. Teemme kumppaniemme kanssa yhteistyötä, joka perustuu vahvuusalueillemme sekä uudenlaisille tieteenalojen yhdistelmille ja niiden soveltamisosaamiselle. Luomme ratkaisuja ilmastonmuutokseen, luontoympäristön turvaamiseen sekä yhteiskuntien hyvinvoinnin ja kestävyyden rakentamiseen. Yliopistossa on 22 000 opiskelijaa ja henkilöstöä yli 4 000. Rakennamme yhdessä kestävää maailmaa.
Följ Tampereen yliopisto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Tampereen yliopisto
Luottamus tekoälyn kehittäjiin rakentuu myönteisistä kokemuksista17.2.2026 10:14:32 EET | Tiedote
Tekoälyn sulautuessa osaksi arkea ja julkisia instituutioita kasvaa tarve pohtia luottamusta tekoälyä kehittäviin yrityksiin. Tampereen yliopiston tutkijoiden johtama kansainvälinen tutkimus osoittaa, että ihmisten luottamus tekoälyjärjestelmiin ja niitä kehittäviin suuryrityksiin ei synny ensi sijassa teknologian tehokkuudesta. Luottamus pohjaa pikemmin yhteenkuuluvuuden tunteeseen ja myönteiseen vuorovaikutukseen teknologian kanssa.
Lyhytjänteinen ja autokeskeinen liikennepolitiikka jarruttaa suomalaiskaupunkien kehitystä10.2.2026 14:12:43 EET | Tiedote
Tempoileva ja autokeskeinen liikennepolitiikka estää pyöräliikenteen kehittämistä Suomessa. Tampereen yliopiston FinnCycle-tutkimuksen mukaan suomalaista päätöksentekoa ohjaavat yhä autoliikenteen sujuvuus ja vaalikausittain vaihtuvat strategiat. Toisin on pyöräilyn eurooppalaisissa mallimaissa, joissa kaupunkien liikennettä kehitetään pitkäjänteisesti yli vaalikausien.
Pitäisikö robotteja kouluttaa kuin lapsia?6.2.2026 11:10:26 EET | Tiedote
Tuoreessa väitöstutkimuksessaan Quentin Houbre tarkastelee, kuinka robotit voivat tunnistaa ja oppia uusia taitoja itsenäisesti mallintamalla ihmisen kognitiivisia toimintoja, erityisesti uteliaisuutta. Houbre sai inspiraation työhönsä lasten tavasta oppia. Tutkimus osoittaa, että kun havainnointiin, tarkkaavaisuuteen, muistamiseen ja oppimiseen liittyvät kognitiiviset mekanismit integroidaan robottijärjestelmiin, robotit kykenevät laajentamaan osaamistaan jatkuvasti.
Tutkimuksen mukaan joustavasti hybridityötä tekevät akateemiset ympäristöt ovat tuottavimpia5.2.2026 14:00:00 EET | Tiedote
Viime aikoina moni organisaatio on kiristänyt etätyökäytäntöjään ja huolestuttanut työntekijöitään läsnätyön vaatimuksilla. Tuoreen Tampereen ja Turun yliopistojen tekemän tutkimuksen mukaan tuottavimmat akateemiset työympäristöt rakentuvat hybridityölle. Tilojen käyttäjät on otettava aidosti mukaan muutosprosessiin ja järjestettävä tilaratkaisut työtehtävien mukaan, muuten tilat eivät toimi henkilöstön arjessa.
Muistisairauteen sairastuneet toivovat oikea-aikaista ja koordinoitua kuntoutusta3.2.2026 14:18:59 EET | Tiedote
Muistisairautta sairastavien ihmisten kuntoutus on oleellinen keino ylläpitää arjen toimintakykyä ja hyvinvointia. Tampereen yliopistossa toteutettu tutkimus havaitsi, että muistisairaat ihmiset kokevat haasteita kuntoutukseen pääsyssä, ja tie palveluihin on monelle sattumanvarainen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

