Den tunga trafikens rastplatser är fulla till bredden

Antalet användare av rastplatser för tung trafik har under de två senaste åren ökat med 14 % dagtid och hela 7 % nattetid. Detta trots att utnyttjandegraden nattetid redan vid förra granskningen var över 100 % i de populäraste områdena. De redan fulla ytorna fylls därmed på ännu mer nattetid, och då tvingas chaufförerna parkera, inte bara utanför de officiella parkeringsplatserna, utan även utanför gårdsområdet. Det framgår av de användarberäkningar för tunga transporter som gjorts under hösten.

Mängden tung trafik ökade särskilt på huvudlederna i Helsingforsregionen, vilket påverkas befolkningstillväxten och att logistiken är koncentrerad till Nyland. Särskilt Vandaregionen och Mellersta Nyland har profilerat sig som riksomfattande logistikregioner. Samtidigt har de stora volymerna av godstrafik inte återspeglat sig i antalet rastplatser för den tunga trafiken eller i utplaceringen av dem. 

”Det dåliga läget har därför försämrats ytterligare.  Det är ingen överraskande utveckling för aktörerna i branschen, utan ett bekant fenomen, tyvärr”, konstaterar Janne Kojo, utvecklingschef för ansvarsområdet för trafik och infrastruktur vid NTM-centralen i Nyland.  

Användarberäkningar har gjorts vartannat år sedan 2015. Sedan 2017 har tidpunkten för räkningen varit i september, så att resultaten ska vara jämförbara. 

Behov finns både dagtid och nattetid i områdena där tjänsterna finns tillgängliga, t.ex. ett öppet café så att chauffören kan ta en paus för att äta, gå på toaletten och tvätta sig.  

”Dessa områden är också säkrare. Finland har länge varit en fristad jämfört med till exempel grannlandet Sverige, där brott som rån av chaufförer och gods är betydligt vanligare”, berättar Kojo. 

På grund av att det inte finns tillräckligt med rastplatser har utnyttjandegraden för rastplatser för tungtrafik varit över 100 % i de mest trafikerade områdena. I praktiken kan det till exempel på ett område avsett för 20 bilar finnas 30 bilar parkerade på natten med chaufförer som stannar över natten. Detta kan leda till onödig körning och utsläpp när chauffören letar efter en rastplats för lastbilen. Det är fortfarande svårt att hitta viljan och effektiva medel för att förbättra arbetsvillkoren inom den tunga trafiken så att de motsvarar arbetstagarnas villkor inom andra sektorer.   

Coronapandemin har bidragit till att förvärra problemet: medan behovet av godstransporter inte har minskat har många aktörer som tillhandahåller tjänster längs vägarna stängt sina dörrar eller varit tvungna att minska sina öppettider. 

 

En lösning sökes på bred front  

 

Enligt Kojo är en av de centrala utmaningarna att det inte är någon ensam aktör som bär ansvaret. Samtidigt understryker han att ingen enskild part kan lösa problemet heller. Att producera tjänster som restaurangtjänster och distribution av olika drivmedel är ett jobb för privata marknadsaktörer.  

Planering av markanvändning är å sin sida kommunernas och städernas ansvar – endast kommunerna har monopol på planläggningen. Att placera ut lastbilsparkeringar även i utkanten av städerna vinner dock inte stöd. Staten och NTM-centralerna upprätthåller och utvecklar transportinfrastrukturen och vägnätet. 

”Det behövs ett nära samarbete mellan många olika aktörer, samt en viljestyrka.  Det har man i Helsingforsområdet eftersökt genom det regionala MAL-avtalsförfarandet. I det nuvarande MAL-avtalet, undertecknat av staten och 14 kommuner i regionen, ingår förverkligandet av två nya trafikstationer som motsvarar behoven för den tunga trafiken; ändå framskrider saken långsamt, konstaterar Kojo. 

Som en snabbare tillfällig lösning söker man nu genom konkurrensutsättning efter ett enkelt parkeringsområde särskilt för att möta behovet av övernattningsparkering i Helsingforsregionen.

Raskaan liikenteen taukopaikkojen käyttäjälaskennat, syksy 2021