Det lönar sig att identifiera symtom på blodpropp i tid
En fjärdedel av alla möjliga dödsorsaker beror på blodproppar i artärer eller vener. I Finland får cirka 5500–11.000 personer en blodpropp i venerna varje år. Blodpropparna försvårar förloppet och behandlingen av bakomliggande sjukdomar, till exempel en coronainfektion.
En blodpropp i venerna kan uppstå bland annat i hjärnan, hjärtat, lungorna samt i de nedre och övre extremiteterna. Ett första symtom kan vara plötslig död.
Symtomen på blodproppar i extremiteterna är smärta, svullnad och rodnad. Blodproppar i hjärtat och lungorna medför en nedsatt prestationsförmåga, andnöd, hosta, bröstsmärta, snabbare puls och feber. Symtomen på en blodpropp i tarmarna och levern är buksmärta, illamående, kräkningar och kraftig svullnad i buken och diarré. Blodproppar i hjärnans blodkärl medför i sin tur huvudvärk, ensidiga symtom, synstörningar och försvagade muskelkrafter.
Uppkomsten av blodproppar kan förebyggas
70 % av patienterna som får en blodpropp i venerna är överviktiga. Blodproppar förekommer efter stora operationer, graviditet och förlossning samt i samband med hormonbehandling, såsom användning av p-piller.
"Risken att få en blodpropp ökar efter 60 års ålder och 2−3 gånger mer för varje tio år. I bakgrunden kan finnas ärftlig benägenhet för blodpropp och det finns vanligtvis flera riskfaktorer vid samma tidpunkt ", berättar avdelningsöverläkare Riitta Lassila vid enheten för koagulationsstörningar.
Var och en kan förebygga blodproppar genom att sköta om god vätsketillförsel, motionera, följa en hälsosam, regelbunden och fettsnål kost, sluta röka samt följa läkarens anvisningar och medicineringar.
Lassila påminner dessutom om att man alltid ska berätta om en tidigare blodpropp om man får sjukhus- eller operationsvård.
Det lönar sig att behandla blodproppar i tid
Om de ovan beskrivna symtomen förekommer ska man besöka en läkarmottagning. Vid kraftiga symtom ska patienten uppsöka akuten omedelbart.
Blodpropparna konstateras vanligen vid ultraljudsundersökning av extremitet, bukområde eller hjärta eller vid datortomografiundersökning samt blodprov.
"Blodproppar behandlas med antikoagulationsmedel som hjälper kroppen att lösa upp koagelet och förhindrar att en ny blodpropp bildas. Blodcirkulationen förbättras med stödstrumpor och -ärmar. Behandlingen kan vara tillfällig eller bestående beroende på riskfaktorer ", säger Lassila.
Mera information för media:
Kontakter
Mera information för media:
Riitta Lassila, avdelningsöverläkare, professor
Enheten för koagulationsstörningar, HUS Diagnostikcentrum
tfn 040 517 5547, riitta.lassila@hus.fi
Bilder
Länkar
Om
På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.
HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum