Det utestående beloppet av företagslån fortsatte att minska på sommaren

Bankernas utlåning till icke-finansiella företag[1] minskade från juni och var 57,6 miljarder euro vid utgången av juli 2021. I juli var utlåningen till finländska företag mindre än vid utbrottet av coronapandemin, dvs. i mars 2020. I början av pandemin ökade utlåningen snabbt, för att därefter minska. Årstillväxten var som snabbast i maj 2020 (14 %). Det utestående beloppet av företagslån har minskat sedan april 2021 och i juli minskade utlåningen med –3,6 % på årsbasis.
De finländska företagen har lyft mindre nya lån än normalt efter de första månaderna av pandemin. Under de senaste tolv månaderna var utbetalningarna av företagslån 16,9 % mindre jämfört med föregående motsvarande period. Utbetalningarna av nya företagslån tog fart i juni (2,0 miljarder euro), medan utbetalningarna av lån i juli åter som vanligt var måttliga (1,0 miljarder euro). Genomsnittsräntan på nya utbetalda lån var 1,99 % i juli 2021. Enligt uppföljningsenkäten om bankernas kreditgivning (på finska) väntas efterfrågan på företagslån fortsätta att öka under det tredje kvartalet.
De finländska företagens oreglerade lån[2] har ökat under pandemin. Företagen hade oreglerade lån till ett värde av sammanlagt 1,3 miljarder euro vid utgången av juli 2021, vilket är 2,3 % av den totala utlåningen. Mätt i euro var andelen oreglerade lån störst i verksamheten inom fastighetsbranschen (340 miljoner euro och 3,3 % av lånestocken). Ökningen i det utestående beloppet av oreglerade lån har varit större exempelvis inom den coronadrabbade inkvarterings- och förplägnadsbranschen, där de oreglerade lånen uppgick till 60 miljoner euro, 7,1 % av utlåningen. Inkvarterings- och förplägnadsrörelsens andel av den totala utlåningen till företag i Finland är relativt liten.
Inlåningen från företag har knappast alls ökat under det senaste året. Jämfört med tiden före pandemiutbrottet uppvisar företagens inlåning emellertid en klar ökning. Vid utgången av juli 2021 uppgick företagens inlåning i banker med verksamhet i Finland till 44,0 miljarder euro. Genomsnittsräntan på inlåningen var –0,07 % i juli.
Utlåning
De finländska hushållen lyfte i juli 2021 nya bostadslån för 1,8 miljarder euro, vilket är 87 miljoner euro mer än vid motsvarande tid för ett år sedan. Av de nya bostadslånen var 8,7 % investeringsbostadslån. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av juli 2021 till 105,3 miljarder euro och årsökningen var 4,4 %. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 7,9 %. Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 16,6 miljarder euro av konsumtionskrediter och 17,8 miljarder euro av övriga lån vid utgången av juli.
Bostadsbolagen lyfte i juli nya lån[3] för 298 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya utbetalda bostadsbolagslån steg från juni och var 1,41 % i juli. Det utestående beloppet av lån till bostadsbolag uppgick vid slutet av juli till 38,3 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 108,4 miljarder euro vid slutet av juli 2021 och genomsnittsräntan var 0,03 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 98,8 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 2,8 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i juli nya tidsbundna inlåningsavtal för 39 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i juli 0,20 %.
Närmare upplysningar lämnas av
Ville Tolkki, telefon 09 183 2420, e-post: ville.tolkki(at)bof.fi,
Anu Karhu, telefon 09 183 2228, e-post: anu.karhu(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering 30.9.2021 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/monetara-finansinstituts-balansrakning-och-rantor/.
[1] Exkl. bostadsbolag.
[2]Lånet har förfallit för mer än 90 dagar sedan eller det finns anledning att anta att gäldenären inte kommer att fullgöra sin betalning. Det oreglerade beloppet utestående lån uppges netto med avdrag för nedskrivningar och kreditförluster.
[3] Exkl. konto- och kortkrediter.
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum