Tampereen yliopisto

Digitaliseringen i grundskolan avancerar med små steg

Jaa
Införandet av digital apparatur i skolor har ibland fått skulden för att kompetensresultaten blivit sämre. Undersökningen visar dock att digitala enheter inte förklarar nedgången i inlärningsresultat, utan teknologin i skolorna används främst som ett medel för differentiering av undervisningen.
Foto: Jonne Renvall/Tammerfors universitet
Foto: Jonne Renvall/Tammerfors universitet

I DigiVOO-undersökningen Digitaliseringens inverkan på inlärningssituationer, inlärning samt inlärningsresultat, som genomförts i samarbete av Tammerfors universitet och Helsingfors universitet, utreddes digitaliseringens inverkan på inlärning, inlärningssituationer och -resultat.

För undersökningen insamlades nationstäckande longitudinellt material från elever på klasserna 7–9 från 83 skolor runtom i Finland under åren 2021 och 2022. Dessutom användes enkätmaterial samt observations- och intervjumaterial, och insamlat material från tidigare forskning.

Speciellt elever som presterar svagare säger sig använda mycket digital teknologi

Som orsak till försämringen av kompetensresultat bland finska ungdomar har man tidvis misstänkt vara den digitala apparaturens ankomst till skolorna. Användningen av digitala enheter har enligt undersökningen dock inte försvagat elevernas inlärningsresultat i problemlösningsuppgifter eller uppgifter inom matematiskt tänkande. I stället gäller det riktandet av den digitala teknologin till elever som upplever utmaningar i sitt lärande.

Elever som för stöd för lärande och skolgång, elever av utländskt ursprung och elever med svagare studieframgång berättade att de använder digital teknologi i skolan oftare än andra elever.

– Utifrån resultaten kan man tänka sig att digitaliseringen utnyttjas i differentieringen av undervisningen för elever som får stöd och för elever som inte talar skolans undervisningsspråk hemma, säger professor Mari-Pauliina Vainikainen från Tammerfors universitet.

Digital teknologi användes sällan i skolorna

Lärarna berättade att de i sin undervisning använder väldigt lite av digital teknologi i sin undervisning. Digital teknologi som förutsätter grundläggande färdigheter – till exempel lärande spel – nyttjades i undervisningen endast cirka en gång i månaden.

Lektioner som genomförts med digitala medel var oftast färdigt planerade av läraren, och lärandet fokuserat främst på repetition av kunskap. Eleverna var sällan aktiva aktörer i nyttjandet av digitala apparater på lektioner.

– Att kunna slutföra "digisprånget" skulle kräva stödjande av lärarnas egna digitala färdigheter och mer forskning om möjligheterna för ibruktagandet av digital teknologi och dess användning, konstaterar professor Risto Hotulainen från Helsingfors universitet.

Det digitala kan öka motivationen

På basen av lektionsobservationerna skiljde sig inlärningssituationer där digitala apparater och miljöer användes inte märkbart från situationer där digitala enheter inte utnyttjades.

Genomdrivandet av en lektion digitalt verkade dock huvudsakligen positivt på lektionens gruppdynamik och elevernas motivation på lektionen.

Det digitala på lektionen ökade intresset för lektionen i läroämnet matematik. I läroämnet modersmål ökade lektionens digitala på elevernas insatser.

– Att till exempel stödja utvecklingen av det matematiska tänkandet är möjligt genom att utveckla uppgiftsmiljöer som anpassar sig till elevens färdigheter. Sådana där eleven kan följa sina framsteg och kontrollera uppgifter som eleven har gjort. Ju oftare elever kontrollerade sina egna lösningar, desto starkare utvecklades det matematiska tänkandet under läsåret, berättar universitetslektor Sanna Oinas från Åbo universitet.

– Digitaliseringen möjliggör differentiering av lärande på ett nytt sätt. I framtiden skulle det vara viktigt att fokusera på utvecklingen av digitala miljöer som stöder tänkande, så att de erbjuder lämpliga utmaningar för elever som lär sig i olika takt.

– Med det digitala kan man också öka det positiva samarbetet mellan elever och känslan av tillhörighet. Därför är det viktigt att utveckla elevernas baskunskaper i digital teknologi och att förstå den kunskapens betydelse som förstärkare av elevernas sociala inkludering, då man diskuterar hurdana digitala färdigheter eleverna behöver nu och i framtiden.

Projektets rapport om första resultaten publiceras 6.2.2023 klo 12.00-14.00 i Athena-byggnadens sal 107 vid Helsingfors universitet, Brobergsterrasssen 3A. Rapporten finns att läsa 6.2. kl. 12 bakom följande länk: https://trepo.tuni.fi/handle/10024/145615

Själva forskningsrapporten kommer senare efter peer review-granskning.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Sanna Oinas, universitetslektor, Åbo universitet
sanna.oinas@utu.fi
+358 50 340 5573


Mari-Pauliina Vainikainen, professor, Tammerfors universitet
mari-pauliina.vainikainen@tuni.fi
+358 50 437 7303


Risto Hotulainen, professor, Helsingfors universitet
risto.hotulainen@helsinki.fi
+358 50 520 1664

Kuvat

Foto: Jonne Renvall/Tammerfors universitet
Foto: Jonne Renvall/Tammerfors universitet
Lataa

Tietoja julkaisijasta

Tampereen yliopisto
Tampereen yliopisto
Kalevantie 4
33014 TAMPEREEN YLIOPISTO

p. 0294 5211https://www.tuni.fi

Tampereen yliopisto kytkee yhteen tekniikan, terveyden ja yhteiskunnan tutkimuksen ja koulutuksen. Teemme kumppaniemme kanssa yhteistyötä, joka perustuu vahvuusalueillemme sekä uudenlaisille tieteenalojen yhdistelmille ja niiden soveltamisosaamiselle. Luomme ratkaisuja ilmastonmuutokseen, luontoympäristön turvaamiseen sekä yhteiskuntien hyvinvoinnin ja kestävyyden rakentamiseen. Yliopistossa on 21 000 opiskelijaa ja henkilöstöä lähes 4 000.
Rakennamme yhdessä kestävää maailmaa. 

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Tampereen yliopisto

Tutkimuksessa annetaan toimintasuosituksia kuntayhtiöiden omistajaohjaukseen, arviointiin ja tarkastukseen27.3.2024 10:03:14 EET | Tiedote

Suomessa on noin 2 100 kuntayhtiötä, joiden joukossa on muun muassa energia-, kiinteistö- ja palvelutuotantoyhtiöitä. Kuntayhtiöiden keskimääräinen liikevaihto on noin 16 miljoonaa euroa. Yhtiöittämisten myötä päätöksenteko on kuitenkin ajautunut yhä kauemmas kuntien demokraattisesti valittujen henkilöiden päätäntävallasta. Tampereen yliopiston johtamisen ja talouden tiedekunnassa on laadittu tutkimus kuntayhtiöiden tarkastuksen ja arvioinnin organisoinnista ja läpinäkyvyydestä.

Väitös: Teemu Salo: 3D-tulostamalla voidaan valmistaa seuraavan sukupolven puettavaa elektroniikkaa22.3.2024 13:02:18 EET | Tiedote

Venyvän elektroniikan avulla on mahdollista valmistaa esimerkiksi älyvaatteita. Yksi alan suurista haasteista on löytää uusia, venyvän elektroniikan valmistukseen soveltuvia materiaaleja ja menetelmiä. Diplomi-insinööri Teemu Salon väitöstutkimus osoittaa, että 3D-tulostaminen soveltuu monipuolisesti venyvän elektroniikan erilaisiin valmistusmenetelmiin.

Väitös: Videopelien esityksellinen vastaanpelaaminen vastarinnan muotona22.3.2024 12:40:26 EET | Tiedote

Vastaanpelaaminen tarkoittaa sellaisia pelaamisen tapoja, joita videopelin kehittäjät eivät ole alun perin peliä suunnitellessaan tarkoittaneet. Esimerkiksi pelin sisäisestä väkivallasta kieltäytyminen tai erityisen hitaasti tai nopeasti pelissä eteneminen ovat vastaanpelaamisen muotoja. Väitöstutkimuksessaan filosofian maisteri Marleena Huuhka kehittää uusia vastaanpelaamisen tapoja teatterin- ja esitystutkimuksen pohjalta.

CARE-hanke pyrkii muuttamaan kotitalouksia kiertotalouden mukaisiksi22.3.2024 09:35:31 EET | Tiedote

Yksi kiertotalouden päätavoitteista on vähentää kulutuksen ympäristöjalanjälkeä. Kiertotaloussiirtymän nykyiset kansalliset ja kansainväliset tavoitteet ovat haasteellisia saavuttaa, jos kotitalouksia ei sitouteta mukaan toimintaan. Euroopan unioni on tunnustanut tarpeen kehittää kuluttajia osallistavia lähestymistapoja, jotka tukevat tehokkaammin kiertotaloustavoitteita. Vuoden 2024 alussa käynnistetty nelivuotinen CARE-hanke pyrkii edistämään EU:n kiertotaloustavoitteita etenkin kotitalouksien ruokahävikin ja tekstiilijätteen vähentämisen osalta

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye