Suomen Pankki

ECB vidtar ytterligare åtgärder för att väga in klimatförändringar i penningpolitiken

Dela

ECB:s pressmeddelande 4 juli 2022

  • ECB ska beakta klimatförändringar vid köp av företagsobligationer, i ramverket för säkerheter samt i rapporteringskrav och riskhantering, i enlighet med sin handlingsplan för klimatet.
  • Dessa åtgärder syftar till att minska den finansiella risken kopplad till klimatförändringar i Eurosystemets balansräkning, främja transparens och stödja den gröna omställningen av ekonomin
  • Åtgärderna ska regelbundet ses över för att kontrollera att de är ändamålsenliga och i linje med Parisavtalets mål och EU:s mål för klimatneutralitet

ECB-rådet har beslutat vidta ytterligare åtgärder för att inkludera klimatförändringsöverväganden i Eurosystemets penningpolitiska styrsystem. Beslut har tagits om att justera innehaven av företagsobligationer i Eurosystemets penningpolitiska portföljer och ramverk för säkerheter i syfte att införa klimatrelaterade rapporteringskrav och stärka sin praxis för riskhantering.

Dessa åtgärder är helt i linje med Eurosystemets primära mål: att upprätthålla prisstabilitet. Syftet är att bättre väga in klimatrelaterad finansiell risk i Eurosystemets balansräkning, och med hänvisning till vårt sekundära mål, att stödja den gröna omställningen av ekonomin i enlighet med EU:s mål för klimatneutralitet. Våra åtgärder ger även incitament till företag och finansinstitut att vara mer transparenta om sina koldioxidutsläpp samt att sänka dem.

”Med dessa beslut omsätter vi vårt åtagande för att bekämpa klimatförändringar i verklig handling”, säger ECB:s ordförande Christine Lagarde. ”Vi vidtar ytterligare konkreta åtgärder, inom vårt mandat, för att väga in klimatförändringar i vår penningpolitik. Som del av vår klimatagenda som är under utveckling kommer det även att vidtas ytterligare åtgärder för att våra åtgärder ska vara i linje med Parisavtalets mål.”

Beslut har fattats om följande konkreta åtgärder:

  • Innehav av företagsobligationer: Eurosystemet strävar efter att gradvis minska koldioxidutsläppen från sina innehav av företagsobligationer enligt en bana som är i linje med Parisavtalets mål. För detta ändamål kommer Eurosystemet att fördela om sina innehav mot emittenter med bättre klimatresultat genom att återinvestera den omfattande inlösen som förväntas under kommande år. Bättre klimatresultat kommer att mätas på basis av lägre växthusgasutsläpp, ambitiösare koldioxidminskningsmål och bättre klimatrelaterad rapportering.
    En sådan förändring innebär att Eurosystemets balansräkning får en högre andel tillgångar emitterade av företag med bättre klimatresultat i förhållande till tillgångar emitterade av företag med sämre klimatresultat. Syftet med detta är att minska de klimatrelaterade finansiella riskerna i Eurosystemets balansräkning. Detta ger även incitament till emittenter att förbättra sin rapportering och minska sina koldioxidutsläpp framöver. ECB förväntar sig att åtgärderna kommer att tillämpas från och med oktober 2022, och mer information kommer strax dessförinnan. ECB kommer att börja publicera klimatrelaterad information om innehav av företagsobligationer regelbundet från och med det första kvartalet 2023. Köpvolymen för företagsobligationer kommer dock även fortsatt att fastställas enbart utifrån penningpolitiska överväganden och utifrån deras betydelse för att uppnå ECB:s inflationsmål.

  • Ramverk för säkerheter: Eurosystemet kommer att begränsa hur stor andel tillgångar emitterade av enheter med högt koldioxidavtryck som enskilda motparter kan lämna som säkerhet vid upplåning från Eurosystemet. De nya reglerna om begränsningar syftar till att minska klimatrelaterade finansiella risker i Eurosystemets kredittransaktioner. Eurosystemet kommer inledningsvis att tillämpa dessa begränsningar enbart på omsättbara skuldinstrument emitterade av företag utanför den finansiella sektorn (icke-finansiella företag). Efterhand som kvaliteten på klimatrelaterade data förbättras kan även ytterligare tillgångsklasser omfattas av de nya reglerna om begränsningar. Åtgärden förväntas vara tillämplig före utgången av 2024, förutsatt att de nödvändiga tekniska förutsättningarna är på plats. För att uppmuntra banker och andra motparter att förbereda sig i ett tidigt skede kommer Eurosystemet att testa de nya reglerna om begränsningar innan de faktiskt genomförs. Mer information om detta, inklusive tidsplan, följer senare. Från och med i år kommer Eurosystemet även att beakta klimatförändringsrisker vid sin bedömning av värderingsavdrag för företagsobligationer som används som säkerheter. Värderingsavdrag innebär att säkerhetens värde skrivs ned på grund av risknivån. Samtliga åtgärder kommer under alla omständigheter att säkerställa att det fortsatt finns gott om säkerheter så att penningpolitiken kan fortsätta att genomföras på ett effektivt sätt.

  • Klimatrelaterade rapporteringskrav för säkerheter: Som säkerhet i Eurosystemets kredittransaktioner kommer Eurosystemet endast att godta omsättbara tillgångar och kreditfordringar från företag och kredittagare som uppfyller kraven i direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) (när detta direktiv är fullt genomfört). Eftersom direktivets genomförande har blivit fördröjt beräknas de nya godtagbarhetskriterierna börja tillämpas från och med 2026. Detta krav kommer att gälla för samtliga företag som omfattas av direktivet om företags hållbarhetsrapportering. Detta kommer att bidra till att förbättra rapporteringen och generera bättre data för finansiella institut, investerare och det civila samhället. För att uppmuntra aktörer att följa de nya reglerna i ett tidigt skede kommer ECB att utföra tester ett år före det faktiska genomförandet.
    En betydande andel av de tillgångar som kan lämnas som säkerhet i Eurosystemets kredittransaktioner, t.ex. värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet och säkerställda obligationer, omfattas dock inte av direktivet om företags hållbarhetsrapportering. För att säkerställa en lämplig bedömning av klimatrelaterade finansiella risker även för dessa tillgångar stöder Eurosystemet en bättre och harmoniserad rapportering av klimatrelaterade data för sådana tillgångar och fungerar som katalysator i arbetet för att uppnå detta genom sitt nära samarbete med relevanta myndigheter.

  • Bedömning och hantering av risker: Eurosystemet kommer att ytterligare förbättra sina riskbedömningsverktyg och sin förmåga att bättre inkludera klimatrelaterade risker. ECB:s analys har t.ex. visat att kreditvärderingsinstituten visserligen har gjort framsteg, men att de nuvarande rapporteringsstandarderna ännu inte håller en tillfredsställande nivå. För att förbättra den externa bedömningen av klimatrelaterade risker kommer Eurosystemet att uppmana kreditvärderingsinstituten att vara mer transparenta när det gäller hur de integrerar klimatrisker i sina värderingar samt att vara mer ambitiösa vad gäller sina rapporteringskrav för klimatrisker. Eurosystemet för en nära dialog med relevanta myndigheter om denna fråga. Eurosystemet har även enats om en uppsättning gemensamma minimistandarder för hur nationella centralbankers interna kreditvärderingssystem bör inkludera klimatrelaterade risker i sina värderingar. Dessa standarder träder i kraft i slutet av 2024.

Framöver åtar sig ECB-rådet att regelbundet se över samtliga ovannämnda åtgärder. ECB-rådet kommer att bedöma effekterna samt vid behov anpassa åtgärderna för att 1) bekräfta att de fortsatt uppfyller sina penningpolitiska syften, 2) inom sitt mandat säkerställa att de relevanta åtgärderna fortsätter att stödja banan för lägre koldioxidutsläpp i syfte att uppnå Parisavtalets mål och EU:s mål för klimatneutralitet, 3) reagera på framtida förbättringar av klimatdata och klimatriskmodellering eller förändringar i regelverket och 4) ta itu med ytterligare miljörelaterade utmaningar som ligger inom prisstabilitetsmandatet.

Företag och regeringar behöver göra sin del för att bemöta klimatrisker genom att förbättra rapporteringen och följa upp sina åtaganden för att minska koldioxidutsläppen.

Ovannämnda beslut utgör en del av den handlingsplan för klimatet som tillkännagavs i juli 2021. ECB:s arbete fortskrider i enlighet med färdplanen för klimatet och kan behöva anpassas om och när tidsplanen i EU-lagstiftningen ändras.

ECB integrerar klimatförändringsöverväganden även utanför penningpolitikens område, däribland banktillsyn, finansiell stabilitet, ekonomisk analys, statistiska data och företags hållbarhet. Med detta åtagande eftersträvar vi att göra verklig skillnad på tre sätt: 1) genom att hantera och minska den finansiella risk som klimatförändringar innebär och bedöma de ekonomiska effekterna, 2) genom att främja hållbar finansiering för att stödja en ordnad övergång till en koldioxidsnål ekonomi och 3) genom att dela vår erfarenhet för att bidra till att främja mer omfattande förändringar i ekonomiskt beteende.

En översikt över pågående åtgärder finns i den ECB-omfattande klimatagendan (se bilaga).

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Bank of Finland’s interim forecast: Sticky recovery in Finland’s economy16.9.2024 11:01:00 EEST | Press release

According to the Bank of Finland’s interim forecast, published today, the Finnish economy will contract by 0.5% for the full year 2024, and the recovery will be slow. The economy will then grow by 1.1% in 2025. Growth will gather pace somewhat in 2026, rising to 1.8%. In the early part of this year, growth in the Finnish economy was subdued. Private consumption and private investment have been weak, and the fragile economic growth has relied on exports and public demand. The labour market has felt the effects of the sluggish economy, and inflation has slowed considerably. The recovery of the Finnish economy in the immediate years ahead will be underpinned by various factors. Purchasing power will be supported by an improvement in employment, a moderate inflation rate and a rise in earnings. In addition, the export outlook will benefit from a strengthening of the euro area economy. Household and business confidence is expected to be restored gradually, and the financial markets are anti

Finlands Banks interimsprognos: Ekonomin repar sig långsamt16.9.2024 11:01:00 EEST | Tiedote

Enligt Finlands Banks interimsprognos, som publicerats idag, krymper den finländska ekonomin med 0,5 % under 2024 och återhämtningen går långsamt. År 2025 växer ekonomin med 1,1 %. Under 2026 stärks tillväxten något, till 1,8 %. Den ekonomiska tillväxten i Finland har varit dämpad under början av året. Den privata konsumtionen och de privata investeringarna har utvecklats svagt, och den sköra tillväxten har vilat på exporten och den offentliga efterfrågan. Arbetsmarknaden har drabbats av den svaga konjunkturen och inflationen har bromsat in betydligt. Olika faktorer stöder återhämtningen i den finländska ekonomin under de närmaste åren. Stigande sysselsättning, måttlig inflation och ökade inkomster stärker köpkraften. Dessutom förbättras exportutsikterna av den ekonomiska uppgången i euroområdet. Hushållens och företagens förtroende uppskattas sakta återhämta sig och finansmarknaden väntar sig att räntorna gradvis sjunker. Inflation och arbetslöshet Uppgången i konsumentpriserna har ma

Suomen Pankin väliennuste: Talouden toipuminen on tahmeaa16.9.2024 11:01:00 EEST | Tiedote

Suomen Pankin tänään julkaiseman väliennusteen mukaan Suomen talous supistuu 0,5 prosenttia vuonna 2024 ja elpyminen on hidasta. Vuonna 2025 talous kasvaa 1,1 prosenttia. Kasvu voimistuu hieman vuonna 2026, 1,8 prosenttiin. Suomen talous on kasvanut alkuvuonna vaimeasti. Yksityinen kulutus ja yksityiset investoinnit ovat kehittyneet heikosti, ja vienti sekä julkinen kysyntä ovat kannatelleet haurasta kasvua. Työmarkkinat ovat kärsineet heikosta suhdanteesta, ja inflaatio on hidastunut merkittävästi. Eri tekijät tukevat Suomen talouden toipumista lähivuosina. Työllisyyden koheneminen, maltillinen inflaatio ja ansioiden nousu kasvattavat ostovoimaa. Lisäksi vientinäkymiä parantaa euroalueen talouden vahvistuminen. Kotitalouksien ja yritysten luottamuksen arvioidaan elpyvän vähitellen, ja rahoitusmarkkinoilla odotetaan korkojen laskevan asteittain. Inflaatio ja työttömyys Kuluttajahintojen nousu on hidastunut Suomessa laaja-alaisesti vuonna 2024. Suomen Pankin inflaatioennuste kuluvalle v

Eurosystemets penningpolitiska beslut12.9.2024 15:21:00 EEST | Uutinen

ECB:s pressmeddelande 12 september 2024 ECB-rådet beslutade idag att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta med vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter. Baserat på ECB-rådets uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen är det nu lämpligt att ta ett nytt steg för att lätta på graden av penningpolitiska restriktioner. Nya inflationsdata har inkommit i stort sett som förväntat och de senaste prognoserna från ECB:s experter bekräftar de tidigare inflationsutsikterna. Inflationen ses nu i genomsnitt ligga på 2,5 % 2024, 2,2 % 2025 och 1,9 % 2026, precis som i prognoserna från juni. Inflationen väntas öka igen under senare delen av detta år, delvis på grund av att kraftiga nedgångar i energipriser väntas försvinna från årstakten. Inflationen bör därefter sjunka mot vårt mål under det andra halvåret nästa år. Vad gäller kärninflationen har prognoserna för 2024 och 2025 re

EKP:n rahapoliittisia päätöksiä12.9.2024 15:21:00 EEST | Uutinen

EKP:n lehdistötiedote 12.9.2024 EKP:n neuvosto päätti tänään laskea talletuskorkoa, jolla se säätelee rahapolitiikan mitoitusta. Korkoa lasketaan 0,25 prosenttiyksikköä. EKP:n neuvosto katsoi inflaationäkymiä koskevan päivitetyn arvionsa, pohjainflaation kehityksen ja rahapolitiikan tehokkaan välittymisen perusteella, että rahapolitiikan rajoittavuutta on nyt aiheellista lieventää entisestään. Viimeisimmät inflaatiotiedot ovat suurin piirtein odotusten mukaiset, ja EKP:n tuoreet asiantuntija-arviot osoittavat inflaationäkymien pysyneen ennallaan. Kuten jo kesäkuun arvioissa, kokonaisinflaation arvioidaan olevan keskimäärin 2,5 % vuonna 2024 ja 2,2 % vuonna 2025 sekä 1,9 % vuonna 2026. Inflaation odotetaan nopeutuvan jälleen vuoden loppupuolella osittain siksi, että energian aiemmat jyrkät hinnanlaskut jäävät pois vuotuisista inflaatioluvuista. Sen jälkeen inflaation odotetaan hidastuvan ja lähestyvän tavoitettaan ensi vuoden jälkipuoliskolla. Energian ja elintarvikkeiden hinnoista puhd

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye