Suomen Pankki

ECB vidtar ytterligare åtgärder för att väga in klimatförändringar i penningpolitiken

Dela

ECB:s pressmeddelande 4 juli 2022

  • ECB ska beakta klimatförändringar vid köp av företagsobligationer, i ramverket för säkerheter samt i rapporteringskrav och riskhantering, i enlighet med sin handlingsplan för klimatet.
  • Dessa åtgärder syftar till att minska den finansiella risken kopplad till klimatförändringar i Eurosystemets balansräkning, främja transparens och stödja den gröna omställningen av ekonomin
  • Åtgärderna ska regelbundet ses över för att kontrollera att de är ändamålsenliga och i linje med Parisavtalets mål och EU:s mål för klimatneutralitet

ECB-rådet har beslutat vidta ytterligare åtgärder för att inkludera klimatförändringsöverväganden i Eurosystemets penningpolitiska styrsystem. Beslut har tagits om att justera innehaven av företagsobligationer i Eurosystemets penningpolitiska portföljer och ramverk för säkerheter i syfte att införa klimatrelaterade rapporteringskrav och stärka sin praxis för riskhantering.

Dessa åtgärder är helt i linje med Eurosystemets primära mål: att upprätthålla prisstabilitet. Syftet är att bättre väga in klimatrelaterad finansiell risk i Eurosystemets balansräkning, och med hänvisning till vårt sekundära mål, att stödja den gröna omställningen av ekonomin i enlighet med EU:s mål för klimatneutralitet. Våra åtgärder ger även incitament till företag och finansinstitut att vara mer transparenta om sina koldioxidutsläpp samt att sänka dem.

”Med dessa beslut omsätter vi vårt åtagande för att bekämpa klimatförändringar i verklig handling”, säger ECB:s ordförande Christine Lagarde. ”Vi vidtar ytterligare konkreta åtgärder, inom vårt mandat, för att väga in klimatförändringar i vår penningpolitik. Som del av vår klimatagenda som är under utveckling kommer det även att vidtas ytterligare åtgärder för att våra åtgärder ska vara i linje med Parisavtalets mål.”

Beslut har fattats om följande konkreta åtgärder:

  • Innehav av företagsobligationer: Eurosystemet strävar efter att gradvis minska koldioxidutsläppen från sina innehav av företagsobligationer enligt en bana som är i linje med Parisavtalets mål. För detta ändamål kommer Eurosystemet att fördela om sina innehav mot emittenter med bättre klimatresultat genom att återinvestera den omfattande inlösen som förväntas under kommande år. Bättre klimatresultat kommer att mätas på basis av lägre växthusgasutsläpp, ambitiösare koldioxidminskningsmål och bättre klimatrelaterad rapportering.
    En sådan förändring innebär att Eurosystemets balansräkning får en högre andel tillgångar emitterade av företag med bättre klimatresultat i förhållande till tillgångar emitterade av företag med sämre klimatresultat. Syftet med detta är att minska de klimatrelaterade finansiella riskerna i Eurosystemets balansräkning. Detta ger även incitament till emittenter att förbättra sin rapportering och minska sina koldioxidutsläpp framöver. ECB förväntar sig att åtgärderna kommer att tillämpas från och med oktober 2022, och mer information kommer strax dessförinnan. ECB kommer att börja publicera klimatrelaterad information om innehav av företagsobligationer regelbundet från och med det första kvartalet 2023. Köpvolymen för företagsobligationer kommer dock även fortsatt att fastställas enbart utifrån penningpolitiska överväganden och utifrån deras betydelse för att uppnå ECB:s inflationsmål.

  • Ramverk för säkerheter: Eurosystemet kommer att begränsa hur stor andel tillgångar emitterade av enheter med högt koldioxidavtryck som enskilda motparter kan lämna som säkerhet vid upplåning från Eurosystemet. De nya reglerna om begränsningar syftar till att minska klimatrelaterade finansiella risker i Eurosystemets kredittransaktioner. Eurosystemet kommer inledningsvis att tillämpa dessa begränsningar enbart på omsättbara skuldinstrument emitterade av företag utanför den finansiella sektorn (icke-finansiella företag). Efterhand som kvaliteten på klimatrelaterade data förbättras kan även ytterligare tillgångsklasser omfattas av de nya reglerna om begränsningar. Åtgärden förväntas vara tillämplig före utgången av 2024, förutsatt att de nödvändiga tekniska förutsättningarna är på plats. För att uppmuntra banker och andra motparter att förbereda sig i ett tidigt skede kommer Eurosystemet att testa de nya reglerna om begränsningar innan de faktiskt genomförs. Mer information om detta, inklusive tidsplan, följer senare. Från och med i år kommer Eurosystemet även att beakta klimatförändringsrisker vid sin bedömning av värderingsavdrag för företagsobligationer som används som säkerheter. Värderingsavdrag innebär att säkerhetens värde skrivs ned på grund av risknivån. Samtliga åtgärder kommer under alla omständigheter att säkerställa att det fortsatt finns gott om säkerheter så att penningpolitiken kan fortsätta att genomföras på ett effektivt sätt.

  • Klimatrelaterade rapporteringskrav för säkerheter: Som säkerhet i Eurosystemets kredittransaktioner kommer Eurosystemet endast att godta omsättbara tillgångar och kreditfordringar från företag och kredittagare som uppfyller kraven i direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) (när detta direktiv är fullt genomfört). Eftersom direktivets genomförande har blivit fördröjt beräknas de nya godtagbarhetskriterierna börja tillämpas från och med 2026. Detta krav kommer att gälla för samtliga företag som omfattas av direktivet om företags hållbarhetsrapportering. Detta kommer att bidra till att förbättra rapporteringen och generera bättre data för finansiella institut, investerare och det civila samhället. För att uppmuntra aktörer att följa de nya reglerna i ett tidigt skede kommer ECB att utföra tester ett år före det faktiska genomförandet.
    En betydande andel av de tillgångar som kan lämnas som säkerhet i Eurosystemets kredittransaktioner, t.ex. värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet och säkerställda obligationer, omfattas dock inte av direktivet om företags hållbarhetsrapportering. För att säkerställa en lämplig bedömning av klimatrelaterade finansiella risker även för dessa tillgångar stöder Eurosystemet en bättre och harmoniserad rapportering av klimatrelaterade data för sådana tillgångar och fungerar som katalysator i arbetet för att uppnå detta genom sitt nära samarbete med relevanta myndigheter.

  • Bedömning och hantering av risker: Eurosystemet kommer att ytterligare förbättra sina riskbedömningsverktyg och sin förmåga att bättre inkludera klimatrelaterade risker. ECB:s analys har t.ex. visat att kreditvärderingsinstituten visserligen har gjort framsteg, men att de nuvarande rapporteringsstandarderna ännu inte håller en tillfredsställande nivå. För att förbättra den externa bedömningen av klimatrelaterade risker kommer Eurosystemet att uppmana kreditvärderingsinstituten att vara mer transparenta när det gäller hur de integrerar klimatrisker i sina värderingar samt att vara mer ambitiösa vad gäller sina rapporteringskrav för klimatrisker. Eurosystemet för en nära dialog med relevanta myndigheter om denna fråga. Eurosystemet har även enats om en uppsättning gemensamma minimistandarder för hur nationella centralbankers interna kreditvärderingssystem bör inkludera klimatrelaterade risker i sina värderingar. Dessa standarder träder i kraft i slutet av 2024.

Framöver åtar sig ECB-rådet att regelbundet se över samtliga ovannämnda åtgärder. ECB-rådet kommer att bedöma effekterna samt vid behov anpassa åtgärderna för att 1) bekräfta att de fortsatt uppfyller sina penningpolitiska syften, 2) inom sitt mandat säkerställa att de relevanta åtgärderna fortsätter att stödja banan för lägre koldioxidutsläpp i syfte att uppnå Parisavtalets mål och EU:s mål för klimatneutralitet, 3) reagera på framtida förbättringar av klimatdata och klimatriskmodellering eller förändringar i regelverket och 4) ta itu med ytterligare miljörelaterade utmaningar som ligger inom prisstabilitetsmandatet.

Företag och regeringar behöver göra sin del för att bemöta klimatrisker genom att förbättra rapporteringen och följa upp sina åtaganden för att minska koldioxidutsläppen.

Ovannämnda beslut utgör en del av den handlingsplan för klimatet som tillkännagavs i juli 2021. ECB:s arbete fortskrider i enlighet med färdplanen för klimatet och kan behöva anpassas om och när tidsplanen i EU-lagstiftningen ändras.

ECB integrerar klimatförändringsöverväganden även utanför penningpolitikens område, däribland banktillsyn, finansiell stabilitet, ekonomisk analys, statistiska data och företags hållbarhet. Med detta åtagande eftersträvar vi att göra verklig skillnad på tre sätt: 1) genom att hantera och minska den finansiella risk som klimatförändringar innebär och bedöma de ekonomiska effekterna, 2) genom att främja hållbar finansiering för att stödja en ordnad övergång till en koldioxidsnål ekonomi och 3) genom att dela vår erfarenhet för att bidra till att främja mer omfattande förändringar i ekonomiskt beteende.

En översikt över pågående åtgärder finns i den ECB-omfattande klimatagendan (se bilaga).

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Foreign equities have outperformed Finnish equities in the past year8.5.2024 10:00:00 EEST | Press release

At the end of March 2024, Finnish households owned listed equities worth EUR 46.3 billion, as opposed to EUR 47.3 billion a year earlier. Most (86%) of Finns’ listed shareholdings consist of Finnish companies’ equities, although the proportion of foreign companies’ equities has recently increased. In March 2024, 13.6% of listed shareholdings consisted of foreign companies’ equities, as opposed to 11.2% a year earlier. The increase in the proportion of foreign equities reflects the appreciation of foreign equities and the depreciation of domestic equities. Furthermore, in relative terms, households have invested more in foreign equities during the past year. The return1 on domestic equities held by households amounted to -4.6% in the past 12 months, i.e. from April 2023 to the end of March 2023. In the same period, the return on foreign equities was 17.1%. In the past 12 months, the value of domestic equities held by households declined by EUR 3.6 billion, while the value of foreign equ

Utländska aktier har det senaste året avkastat bättre än finländska aktier8.5.2024 10:00:00 EEST | Tiedote

Vid utgången av mars 2024 ägde de finländska hushållen börsnoterade aktier till ett värde av 46,3 miljarder euro, då innehavens värde vid samma tid ett år tidigare uppgick till 47,3 miljarder euro. Merparten (86 %) av finländarnas börsnoterade aktieinnehav är aktier i finländska företag, även om andelen för utländska företags aktier har ökat under den senaste tiden. I mars 2024 bestod 13,6 % av de börsnoterade aktieinnehaven av utländska företags aktier, då andelen ännu ett år tidigare var 11,2 %. De utländska aktiernas andel har ökat i och med att priset på utländska aktier stigit samtidigt som priset på inhemska aktier sjunkit. Hushållen har också det senaste året gjort relativt sett mer investeringar i utländska aktier. Avkastningen1 på hushållens aktieinnehav i inhemska företag var –4,6 % för de senaste 12 månaderna, dvs. från april 2023 till utgången av mars 2024. Under motsvarande tid var avkastningen på utländska företags aktier 17,1 %. De senaste 12 månaderna sjönk värdet på hu

Ulkomaiset osakkeet ovat tuottaneet suomalaisia paremmin viimeisen vuoden aikana8.5.2024 10:00:00 EEST | Tiedote

Maaliskuun 2024 lopussa suomalaiset kotitaloudet omistivat pörssinoteerattuja osakkeita 46,3 mrd. euron edestä, kun samaan aikaan vuotta aiemmin omistusten arvo oli 47,3 mrd. euroa. Valtaosa (86 %) suomalaisten pörssinoteeratuista osakeomistuksista on suomalaisten yritysten osakkeita, vaikka viime aikoina ulkomaisten yritysten osakkeiden osuus on kasvanut. Maaliskuussa 2024 pörssinoteeratuista osakeomistuksista 13,6 % oli ulkomaisten yritysten osakkeita, kun vielä vuotta aiemmin vastaava osuus oli 11,2 %. Ulkomaisten osakkeiden osuus on kasvanut ulkomaisten osakkeiden hintojen nousun ja kotimaisten osakkeiden hintojen laskun myötä. Kotitaloudet ovat myös tehneet viimeisen vuoden aikana suhteellisesti enemmän sijoituksia ulkomaisiin osakkeisiin. Kotitalouksien omistamien kotimaisten yritysten osakkeiden tuotto1 oli –4,6 % viimeisten 12 kuukauden aikana eli vuoden 2023 huhtikuun ja 2024 maaliskuun lopun välisenä aikana. Vastaavana aikana ulkomaisten yritysten osakkeiden tuotto oli 17,1 %

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye