Suomen Pankki

ECB vidtar ytterligare åtgärder för att väga in klimatförändringar i penningpolitiken

Dela

ECB:s pressmeddelande 4 juli 2022

  • ECB ska beakta klimatförändringar vid köp av företagsobligationer, i ramverket för säkerheter samt i rapporteringskrav och riskhantering, i enlighet med sin handlingsplan för klimatet.
  • Dessa åtgärder syftar till att minska den finansiella risken kopplad till klimatförändringar i Eurosystemets balansräkning, främja transparens och stödja den gröna omställningen av ekonomin
  • Åtgärderna ska regelbundet ses över för att kontrollera att de är ändamålsenliga och i linje med Parisavtalets mål och EU:s mål för klimatneutralitet

ECB-rådet har beslutat vidta ytterligare åtgärder för att inkludera klimatförändringsöverväganden i Eurosystemets penningpolitiska styrsystem. Beslut har tagits om att justera innehaven av företagsobligationer i Eurosystemets penningpolitiska portföljer och ramverk för säkerheter i syfte att införa klimatrelaterade rapporteringskrav och stärka sin praxis för riskhantering.

Dessa åtgärder är helt i linje med Eurosystemets primära mål: att upprätthålla prisstabilitet. Syftet är att bättre väga in klimatrelaterad finansiell risk i Eurosystemets balansräkning, och med hänvisning till vårt sekundära mål, att stödja den gröna omställningen av ekonomin i enlighet med EU:s mål för klimatneutralitet. Våra åtgärder ger även incitament till företag och finansinstitut att vara mer transparenta om sina koldioxidutsläpp samt att sänka dem.

”Med dessa beslut omsätter vi vårt åtagande för att bekämpa klimatförändringar i verklig handling”, säger ECB:s ordförande Christine Lagarde. ”Vi vidtar ytterligare konkreta åtgärder, inom vårt mandat, för att väga in klimatförändringar i vår penningpolitik. Som del av vår klimatagenda som är under utveckling kommer det även att vidtas ytterligare åtgärder för att våra åtgärder ska vara i linje med Parisavtalets mål.”

Beslut har fattats om följande konkreta åtgärder:

  • Innehav av företagsobligationer: Eurosystemet strävar efter att gradvis minska koldioxidutsläppen från sina innehav av företagsobligationer enligt en bana som är i linje med Parisavtalets mål. För detta ändamål kommer Eurosystemet att fördela om sina innehav mot emittenter med bättre klimatresultat genom att återinvestera den omfattande inlösen som förväntas under kommande år. Bättre klimatresultat kommer att mätas på basis av lägre växthusgasutsläpp, ambitiösare koldioxidminskningsmål och bättre klimatrelaterad rapportering.
    En sådan förändring innebär att Eurosystemets balansräkning får en högre andel tillgångar emitterade av företag med bättre klimatresultat i förhållande till tillgångar emitterade av företag med sämre klimatresultat. Syftet med detta är att minska de klimatrelaterade finansiella riskerna i Eurosystemets balansräkning. Detta ger även incitament till emittenter att förbättra sin rapportering och minska sina koldioxidutsläpp framöver. ECB förväntar sig att åtgärderna kommer att tillämpas från och med oktober 2022, och mer information kommer strax dessförinnan. ECB kommer att börja publicera klimatrelaterad information om innehav av företagsobligationer regelbundet från och med det första kvartalet 2023. Köpvolymen för företagsobligationer kommer dock även fortsatt att fastställas enbart utifrån penningpolitiska överväganden och utifrån deras betydelse för att uppnå ECB:s inflationsmål.

  • Ramverk för säkerheter: Eurosystemet kommer att begränsa hur stor andel tillgångar emitterade av enheter med högt koldioxidavtryck som enskilda motparter kan lämna som säkerhet vid upplåning från Eurosystemet. De nya reglerna om begränsningar syftar till att minska klimatrelaterade finansiella risker i Eurosystemets kredittransaktioner. Eurosystemet kommer inledningsvis att tillämpa dessa begränsningar enbart på omsättbara skuldinstrument emitterade av företag utanför den finansiella sektorn (icke-finansiella företag). Efterhand som kvaliteten på klimatrelaterade data förbättras kan även ytterligare tillgångsklasser omfattas av de nya reglerna om begränsningar. Åtgärden förväntas vara tillämplig före utgången av 2024, förutsatt att de nödvändiga tekniska förutsättningarna är på plats. För att uppmuntra banker och andra motparter att förbereda sig i ett tidigt skede kommer Eurosystemet att testa de nya reglerna om begränsningar innan de faktiskt genomförs. Mer information om detta, inklusive tidsplan, följer senare. Från och med i år kommer Eurosystemet även att beakta klimatförändringsrisker vid sin bedömning av värderingsavdrag för företagsobligationer som används som säkerheter. Värderingsavdrag innebär att säkerhetens värde skrivs ned på grund av risknivån. Samtliga åtgärder kommer under alla omständigheter att säkerställa att det fortsatt finns gott om säkerheter så att penningpolitiken kan fortsätta att genomföras på ett effektivt sätt.

  • Klimatrelaterade rapporteringskrav för säkerheter: Som säkerhet i Eurosystemets kredittransaktioner kommer Eurosystemet endast att godta omsättbara tillgångar och kreditfordringar från företag och kredittagare som uppfyller kraven i direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) (när detta direktiv är fullt genomfört). Eftersom direktivets genomförande har blivit fördröjt beräknas de nya godtagbarhetskriterierna börja tillämpas från och med 2026. Detta krav kommer att gälla för samtliga företag som omfattas av direktivet om företags hållbarhetsrapportering. Detta kommer att bidra till att förbättra rapporteringen och generera bättre data för finansiella institut, investerare och det civila samhället. För att uppmuntra aktörer att följa de nya reglerna i ett tidigt skede kommer ECB att utföra tester ett år före det faktiska genomförandet.
    En betydande andel av de tillgångar som kan lämnas som säkerhet i Eurosystemets kredittransaktioner, t.ex. värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet och säkerställda obligationer, omfattas dock inte av direktivet om företags hållbarhetsrapportering. För att säkerställa en lämplig bedömning av klimatrelaterade finansiella risker även för dessa tillgångar stöder Eurosystemet en bättre och harmoniserad rapportering av klimatrelaterade data för sådana tillgångar och fungerar som katalysator i arbetet för att uppnå detta genom sitt nära samarbete med relevanta myndigheter.

  • Bedömning och hantering av risker: Eurosystemet kommer att ytterligare förbättra sina riskbedömningsverktyg och sin förmåga att bättre inkludera klimatrelaterade risker. ECB:s analys har t.ex. visat att kreditvärderingsinstituten visserligen har gjort framsteg, men att de nuvarande rapporteringsstandarderna ännu inte håller en tillfredsställande nivå. För att förbättra den externa bedömningen av klimatrelaterade risker kommer Eurosystemet att uppmana kreditvärderingsinstituten att vara mer transparenta när det gäller hur de integrerar klimatrisker i sina värderingar samt att vara mer ambitiösa vad gäller sina rapporteringskrav för klimatrisker. Eurosystemet för en nära dialog med relevanta myndigheter om denna fråga. Eurosystemet har även enats om en uppsättning gemensamma minimistandarder för hur nationella centralbankers interna kreditvärderingssystem bör inkludera klimatrelaterade risker i sina värderingar. Dessa standarder träder i kraft i slutet av 2024.

Framöver åtar sig ECB-rådet att regelbundet se över samtliga ovannämnda åtgärder. ECB-rådet kommer att bedöma effekterna samt vid behov anpassa åtgärderna för att 1) bekräfta att de fortsatt uppfyller sina penningpolitiska syften, 2) inom sitt mandat säkerställa att de relevanta åtgärderna fortsätter att stödja banan för lägre koldioxidutsläpp i syfte att uppnå Parisavtalets mål och EU:s mål för klimatneutralitet, 3) reagera på framtida förbättringar av klimatdata och klimatriskmodellering eller förändringar i regelverket och 4) ta itu med ytterligare miljörelaterade utmaningar som ligger inom prisstabilitetsmandatet.

Företag och regeringar behöver göra sin del för att bemöta klimatrisker genom att förbättra rapporteringen och följa upp sina åtaganden för att minska koldioxidutsläppen.

Ovannämnda beslut utgör en del av den handlingsplan för klimatet som tillkännagavs i juli 2021. ECB:s arbete fortskrider i enlighet med färdplanen för klimatet och kan behöva anpassas om och när tidsplanen i EU-lagstiftningen ändras.

ECB integrerar klimatförändringsöverväganden även utanför penningpolitikens område, däribland banktillsyn, finansiell stabilitet, ekonomisk analys, statistiska data och företags hållbarhet. Med detta åtagande eftersträvar vi att göra verklig skillnad på tre sätt: 1) genom att hantera och minska den finansiella risk som klimatförändringar innebär och bedöma de ekonomiska effekterna, 2) genom att främja hållbar finansiering för att stödja en ordnad övergång till en koldioxidsnål ekonomi och 3) genom att dela vår erfarenhet för att bidra till att främja mer omfattande förändringar i ekonomiskt beteende.

En översikt över pågående åtgärder finns i den ECB-omfattande klimatagendan (se bilaga).

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Inlåningen från hushållen har mattats av10.8.2022 10:00:00 EEST | Tiedote

Inlåningen från hushållen i Finland[1] var över 113 miljarder euro i juni 2022, dvs. drygt 5 miljarder euro mer jämfört med motsvarande tid för ett år sedan. I juni 2022 ökade inlåningen med nästan 900 miljoner euro. Årsökningen i inlåningen har emellertid mattats av betydligt. I juni 2022 var ökningstakten 4,8 %, när den ännu ett år tidigare var över 7 %. Ökningen har senast varit långsammare i september 2018. Av hushållens tillgångar på inlåningskonton var 92 % insättningar på transaktionskonton[2]. I juni var genomsnittsräntan på transaktionskonton nästan noll (0,02 %). Värdet på hushållens innehav i aktier och investeringsfonder fortsatte att minska i juni Sedan utgången av 2021 har värdet på hushållens börsnoterade aktieinnehav minskat med nästan 12 miljarder euro. Under motsvarande tid har hushållen investerat 1,2 miljarder euro netto mer i aktier. I juni 2022 uppgick värdet på hushållens börsnoterade aktieinnehav till 44,6 miljarder euro. Aktieinnehavens värde var som högst (56,

Growth of household deposit stock decelerated10.8.2022 10:00:00 EEST | Press release

The stock of Finnish households’ deposits[1] exceeded EUR 113 billion in June 2022, a good EUR 5 billion more than a year earlier. In June 2022, the deposit stock grew by almost EUR 900 million. However, the annual rate of growth of the deposit stock has slowed down significantly. In June 2022, the growth rate was 4.8%, as opposed to over 7% in the same period a year earlier. The growth rate has not been slower since September 2018. 92% of households’ assets on deposit accounts was held on transaction accounts[2]. In June, the average interest on transaction accounts was almost zero (0.02%). Households’ equity and fund share holdings continued to decrease in June The value of listed shares held by households has declined by almost EUR 12 billion since the end of 2021. During the same period, households have invested a further EUR 1.2 billion in net terms in shares. In June 2022, the value of listed shares held by households stood at EUR 44.6 billion. The value of the shareholdings peak

Kotitalouksien talletuskannan kasvuvauhti hidastunut10.8.2022 10:00:00 EEST | Tiedote

Suomalaisten kotitalouksien talletuskanta[1] oli yli 113 mrd. euroa kesäkuussa 2022 eli reilu 5 mrd. euroa enemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Kesäkuussa 2022 talletuskanta kasvoi lähes 900 milj. euroa. Talletuskannan vuosikasvuvauhti on kuitenkin hidastunut merkittävästi. Kesäkuussa 2022 kasvuvauhti oli 4,8 %, kun se vielä vuosi sitten vastaavana aikana oli yli 7 %. Viimeksi kasvuvauhti oli hitaampaa syyskuussa 2018. Kotitalouksien talletustileillä olevista varoista 92 % oli käyttötileillä[2]. Kesäkuussa käyttötilien keskikorko oli lähes nolla (0,02 %). Kotitalouksien osake- ja sijoitusrahasto-omistusten arvo laski edelleen kesäkuussa Vuoden 2021 lopusta kotitalouksien pörssinoteerattujen osakeomistusten arvo on laskenut lähes 12 mrd. euroa. Vastaavana aikana kotitaloudet ovat sijoittaneet nettomääräisesti 1,2 mrd. euroa lisää osakkeisiin. Kesäkuussa 2022 kotitalouksien pörssinoteerattujen osakeomistusten arvo oli 44,6 mrd. euroa. Suurimmillaan osakeomistusten arvo (56,1 mrd.

Efterfrågan på stuglån i juni mindre än ett år tidigare1.8.2022 10:00:00 EEST | Tiedote

De finländska hushållen lyfte i juni 2022 nya lån för fritidsbostäder (stuglån) för 126 miljoner euro, vilket är 16 % mindre än i juni för ett år sedan. Under 2020 och 2021 var efterfrågan på stuglån exceptionellt stor. Jämfört med tiden före pandemin var mängden utbetalda stuglån i juni 2022 35 % större än i juni 2019. Den genomsnittliga räntan på nya fritidsbostadslån steg i juni och var 1,71 %. Genomsnittsräntan steg med 0,50 procentenheter från maj och var 0,78 procentenheter högre än i juni 2021. De ökade euriborräntorna förklarar merparten av ökningen av genomsnittsräntan på nya fritidsbostadslån. Den genomsnittliga räntan på nya fritidsbostadslån var senast högre i mars 2015. Det utestående beloppet av fritidsbostadslån var 4,6 miljarder euro i slutet av juni. På grund av den minskade utlåningen avtog årsökningen av det utestående beloppet och var i juni 6,7 %. Genomsnittsräntan på utestående fritidsbostadslån steg från maj och var 1,14 %. Utlåning De finländska hushållen lyfte

June 2022 saw a decrease in holiday cottage loan drawdowns from the year earlier1.8.2022 10:00:00 EEST | Press release

In June 2022, Finnish households drew down new housing loans for the purchase of holiday homes (holiday cottage loans) to the value of EUR 126 million, which is 16% less than a year earlier in June. Holiday cottage loans were drawn down at an exceptionally high rate in 202o and 2021. Compared to the period before the pandemic, i.e. June 2019, drawdowns of holiday cottage loans were 35% higher in June 2022. The average interest rate on new housing loans for purchase of a holiday home rose in June, to stand at 1.71%. This was 0.050 percentage points higher than in May 2022 and 0.78 percentage points higher than in June 2021. The higher average interest rate on new loans for holiday cottages is explained mainly by the rise in Euribor rates. The average interest rate on these loans was last higher in March 2015. At the end of June, the stock of holiday cottage loans stood at EUR 4.6 billion. Due to the lower number of drawdowns, the annual growth rate of the stock slowed in June, to 6.7%.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum