Suomen Pankki

Economy’s robust growth being slowed by COVID-19 in Finland


The Finnish economy has recovered swiftly from the deep recession caused by the COVID-19 crisis. ‘Consumption by households and a surge in investment by businesses will be the key drivers of growth. But the recovery is still uneven. The new virus variant in particular has quickly brought uncertainty to the economic outlook,’ says Bank of Finland Head of Forecasting Meri Obstbaum.

The Bank of Finland has published its economic forecast for the period 2021–2024. The Finnish economy will grow by 3.5% in 2021 and by 2.6% in 2022. Global disruptions in supply chains and in component availability, combined with high raw material prices, are blunting growth in the economy and driving inflation in Finland, as elsewhere. Growth will slow to 1.3% by 2024, reflecting the muted longer-term growth potential associated with an ageing population.

Inflation has gathered pace during 2021. In Finland and around the world, prices have been pushed up by the strong recovery in demand and the concurrent supply chain bottlenecks. The rise in energy prices has also been widespread and substantial. ‘The high crude oil price has fed through to consumers at the petrol pumps, and the rise in wholesale electricity prices has to a certain extent been passed on to consumer prices.Inflation will nevertheless slow during 2022, as energy prices are expected to start falling and supply bottlenecks to ease,’ says Obstbaum. Even so, the inflation outlook continues to be surrounded by significant uncertainty.

Although the economic situation remains strong, structural aspects of the economy will limit potential growth. The rapid uplift in employment will level off after the most rapid phase of growth in the economy has passed. ‘A shortage of suitable labour, making it hard to fill vacancies, is also holding back employment growth. Unemployment is still higher than before the pandemic, and for many it has become protracted. If the mismatch problems on the labour market become worse, an increase in job vacancies will not lead to a significant fall in unemployment,’ says Obstbaum.

The COVID-19 crisis has given rise to an expanded level of debt in Finland’s public finances. The recovery in the economy will help to remedy the deficit, but the public finances will nevertheless still be in deficit at the end of the forecast period. The ratio of general government debt to GDP in 2024 will be distinctly higher than its pre-pandemic level. The amount of debt will also be swelled by defence procurement expenditure, among other things.

Growth in the economy will be affected by many unforeseeable factors. Growth could therefore be lower than forecast, particularly in the immediate years ahead. The biggest risks relate to a renewed deterioration in the pandemic. Significant new virus variants could emerge in the future, too. In addition, continued supply disruptions will bring further economic uncertainty and could have a considerable impact on the economy.

On the other hand, the economy might perform better than expected. As the caution due to the pandemic subsides, households could begin to spend the savings they have accrued during the pandemic to purchase goods and services. Corporate investment could also increase to a greater extent than anticipated.




About Suomen Pankki

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160

09 1831

The Bank of Finland is the national monetary authority and central bank of Finland. At the same time, it is also a part of the Eurosystem, which is responsible for monetary policy and other central bank tasks in the euro area and administers use of the world’s second largest currency – the euro.

Subscribe to releases from Suomen Pankki

Subscribe to all the latest releases from Suomen Pankki by registering your e-mail address below. You can unsubscribe at any time.

Latest releases from Suomen Pankki

Bolånemarknaden fortsatt livlig i november 20213.1.2022 10:00:00 EET | Tiedote

I november 2021 utbetalades nya bostadslån för 1,9 miljarder euro, vilket är 3,1 % mer än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Av de nya bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 180 miljoner euro. Under de 11 första månaderna av innevarande år har totalt sammanlagt 12 % mer bostadslån betalats ut jämfört med motsvarande period 2020. På grund av den stora mängden nya lån var årsökningen i det utestående beloppet av bostadslån fortfarande snabb (4,2 %) vid utgången av november 2021. Tillväxttakten har emellertid mattats av något efter juli 2021. Vid utgången av november 2021 hade de finländska hushållen bostadslån för sammanlagt 106,7 miljarder euro, varav investeringsbostadslånen utgjorde 8,6 miljarder euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån var 0,76 % i november 2021. Genomsnittsräntan har varit nästan oförändrad under flera år, men de senaste månaderna har den stigit något. Föregående gång var genomsnittsräntan högre i maj 2019. Genomsnittsräntan har stigit för både ägarb

Housing loan market remained brisk in November 20213.1.2022 10:00:00 EET | Press release

Finnish households’ drawdowns of new housing loans in November 2021 amounted to EUR 1.9 bn, an increase of 3.1% on the same month last year. Buy-to-let mortgages accounted for EUR 180 million of the new housing loans. In the first 11 months of 2021, drawdowns of housing loans have increased by 12% in comparison to the same period in 2020. Due to the high level of drawdowns, the annual growth rate of the housing loan stock remained high (4.2%) at the end of November 2021. However, the growth rate has slowed slightly since July 2021. At the end of November 2021, the stock of housing loans to Finnish households amounted to EUR 106.7 bn, of which buy-to-let mortgages accounted for EUR 8.6 bn. The average interest rate on new housing loans was 0.76% in November 2021. The average interest rate has remained almost unchanged for several years, but has seen a slight increase in the last few months. It has not been above its current level since May 2019. The average interest rate rose on both ow

Asuntolainamarkkinoilla yhä vilkasta marraskuussa 20213.1.2022 10:00:00 EET | Tiedote

Marraskuussa 2021 uusia asuntolainoja nostettiin 1,9 mrd. euron edestä, mikä on 3,1 % enemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Uusista asuntolainoista sijoitusasuntolainoja oli 180 milj. euroa. Kuluvan vuoden 11 ensimmäisen kuukauden aikana asuntolainoja on kokonaisuudessaan nostettu yhteensä 12 % enemmän kuin vastaavaan aikaan vuonna 2020. Runsaiden nostomäärien vuoksi asuntolainakannan vuosikasvuvauhti oli edelleen nopeaa (4,2 %) marraskuun 2021 lopussa. Kasvuvauhti on kuitenkin hieman hidastunut heinäkuun 2021 jälkeen. Marraskuun 2021 lopussa suomalaisilla kotitalouksilla oli asuntolainoja yhteensä 106,7 mrd. euroa, josta sijoitusasuntolainoja oli 8,6 mrd. euroa. Uusien asuntolainojen keskikorko oli 0,76 % marraskuussa 2021. Keskikorko on pysynyt lähes samana usean vuoden ajan, mutta viime kuukausina se on noussut hieman. Edellisen kerran keskikorko oli korkeampi toukokuussa 2019. Keskikorko on noussut sekä omistus- että sijoitusasuntolainoissa. Uusien omistusasuntolainojen kesk

Reference rate and penalty interest rates for 1 January – 30 June 202228.12.2021 13:15:00 EET | Press release

In accordance with the Interest Rates Act (633/1982), the reference rate for the period 1 January – 30 June 2022 is 0.0%. The penalty interest rate for the same period is thus 7.0% pa (under section 4 of the Act, the reference rate plus seven percentage points). The penalty interest rate applicable to commercial contracts is 8.0% pa (under section 4a of the Act, the reference rate plus eight percentage points). The higher penalty interest rate referred to in section 4a of the Act is applied to payments made by enterprises to other enterprises or by authorities to enterprises. Under the section 12 of Interest Rates Act, the reference rate used in defining the penalty rate is the interest rate that was applied by the European Central Bank to the last main refinancing operation prior to the first calendar day of the half-year in question and rounded up to the nearest one-half percentage point. Such reference rate is effective for the following six-month period.

Referensränta och dröjsmålsräntor enligt räntelagen för tiden 1.1.–30.6.202228.12.2021 13:15:00 EET | Tiedote

Referensräntan enligt räntelagen (633/1982) är 0,0 % för tiden 1.1.–30.6.2022. Dröjsmåls-räntan för denna period är därmed 7,0 % per år (referensräntan med tillägg för sju procen-tenheter enligt 4 § i räntelagen). Den dröjsmålsränta som tillämpas i kommersiella avtal är 8,0 % per år (referensräntan med tillägg för åtta procentenheter enligt 4 a § i räntelagen). Den högre dröjsmålsräntan enligt 4 a § tillämpas på betalningar från ett företag till ett annat eller från en myndighet till ett företag. Enligt 12 § i räntelagen är den referensränta som dröjsmålsräntan ska beräknas på den rän-ta som Europeiska centralbanken tillämpat vid den sista huvudsakliga refinansieringstransak-tionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följan-de halva procentenhet. Denna referensränta ska tillämpas under de följande sex månaderna.

Korkolain mukainen viitekorko ja viivästyskorot 1.1.–30.6.202228.12.2021 13:15:00 EET | Tiedote

Korkolain (633/1982) mukainen viitekorko ajanjaksona 1.1.–30.6.2022 on 0,0 %. Viivästyskorko tänä ajanjaksona on 7,0 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 §:n mukaisella 7 prosenttiyksikön lisäkorolla) ja kaupallisiin sopimuksiin sovellettavaksi tarkoitettu viivästyskorko on 8,0 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 a §:n mukaisella 8 prosenttiyksikön lisäkorolla). Korkolain 4a §:ssä tarkoitettua korkeampaa viivästyskorkoa sovelletaan yritykseltä toiselle tai viranomaiselta yritykselle suoritettaviin maksuihin. Viivästyskoron määrittämisessä käytettävä viitekorko on korkolain 12 §:n mukaan korko, jota Euroopan keskuspankki on soveltanut viimeisimpään perusrahoitusoperaatioon ennen kunkin puolivuotiskauden ensimmäistä kalenteripäivää ja joka on pyöristetty ylöspäin lähimpään puoleen prosenttiyksikköön. Tätä viitekorkoa sovelletaan seuraavan kuuden kuukauden ajan.

Finlands Bank har ställt upp etappmål för sin egen investeringsportfölj för att uppnå koldioxidneutralitet - investeringar i fossila bränslen begränsas från och med 202221.12.2021 09:00:00 EET | Tiedote

Finlands Bank har fattat beslut om etappmål för sin egen investeringsverksamhet för att uppnå koldioxidneutralitet. Målet är att uppnå nettonollutsläpp i investeringsverksamheten senast 2050 och de nu uppställda kortfristiga målen säkerställer att målet uppnås. ”Vi måste redan nu arbeta för att uppnå nettonollutsläpp, fastän tidtabellen för det huvudsakliga målet ligger längre fram i tiden. Med hjälp av etappmålen minskar vi övergångs- och svansriskerna och samlar värdefulla erfarenheter av effekterna av etappmålen”, berättar direktionsmedlem Tuomas Välimäki, som svarar för bankens investeringsverksamhet. Etappmålen har uppställts med hänsyn till deras effektivitet med tanke på klimatriskerna och med beaktande av tillgångsspecifika särdrag, tillgången på information och effekterna på målen för investeringsverksamheten. För varje tillgångsslag ställdes ett kvalitativt eller kvantitativt mål. Syftet är att ställa fler kvantitativa mål när mer information finns att tillgå om resultaten oc

In our pressroom you can read all our latest releases, find our press contacts, images, documents and other relevant information about us.

Visit our pressroom