Effekterna av coronaviruset varierar tydligt områdesvis – läkarbesök har flyttats mest i Nyland, minst i Norra Österbotten
16.12.2020 02:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Av resultaten från FinSote-enkäten som samlats under hösten framgår att effekterna av coronaepidemin och relaterade begränsningar på befolkningens välmående och tjänster varierar tydligt runt om i Finland. Det finns tydliga skillnader mellan välfärdsområdena i fråga om hur vårdbesök har förflyttats eller ställts in, hur epidemin har försämrat befolkningens ekonomiska och sociala situation och hur epidemin har påverkat levnadsvanorna.
Effekterna på läkarbesök och vardagsliv betonas i Nyland, där coronaepidemin har varit allvarligast. I Östra Nyland har vart tredje vårdbesök hos läkare eller sjukskötare inte förverkligats som planerat sedan början av mars 2020, när det motsvarande antalet i hela landet är 22 procent. Inställda eller flyttade besök rapporteras också av var fjärde person som fyllt 55 år i Helsingfors, Vanda-Kervo och Västra Nyland. Minst ändringar i planerade vårdbesök rapporterades i Norra Österbotten, där antalet i genomsnitt är 15 procent.
”Inställda eller flyttade besök orsakar oro, eftersom hopande av servicebehov och uppskjutande av vård kan orsaka förvärrade hälsoproblem och ökat behov av hjälp på lång sikt”, berättar Anna-Mari Aalto, ledande sakkunig på Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Under hösten lades till THL:s omfattande FinSote-enkätundersökning en del, där man utredde coronaepidemins effekter på vardagsliv och användning av tjänster. Personerna som svarar på enkäten är 20 år fyllda och fast bosatta i Finland. Det finns ingen övre åldersgräns. Datainsamlingen började den 15 september och fortsätter ännu. De resultat som nu publicerats grundar sig på de 16 600 svar som erhållits fram till slutet av november.
Ensamheten har ökat i hela landet
Enligt resultaten upplever var femte 20−74-åring att coronaepidemin har försämrat den ekonomiska situationen åtminstone i någon mån. De ekonomiska effekterna begränsas inte endast till det värsta epidemiområdet i huvudstadsregionen, utan även i Egentliga Finland och Lappland är försämringen av den ekonomiska situationen något vanligare än i landet i genomsnitt.
Det minskade sociala umgänget och den ökade upplevelsen av ensamhet syns överallt i Finland. Allra mest har ensamheten dock ökat i Helsingfors, där i genomsnitt 44 procent av de som svarat på enkäten upplever att ensamheten har ökat, vilket är en klart större andel än i hela landet (32 %).
På motsvarande sätt finns det stora regionala variationer i ökningen av distansarbete: av helsingforsbor har i genomsnitt 74 procent ökat på sitt distansarbete under coronaepidemin, medan motsvarande andel i hela landet är 48 procent.
Motionen minskat särskilt hos personer över 80 år
Bland äldre personer har särskilt personer över 80 år minskat på sin dagliga motion på grund av coronaepidemin. Trots att de sociala begränsningarna också gällde 70−80-åringar, kunde dessa personer sannolikt fortsätta att vistas utomhus som vanligt.
”Dessa observationer är oroväckande, eftersom till och med korta pauser i motionen kan försämra funktionsförmågan, försvåra vardagen och öka behovet av hjälp. Å andra sidan motionerar cirka 10 procent av över 80-åringar till och med mer än tidigare, vilket säger att en del av de äldre har haft resurser att reagera på den förändrade situationen”, konstaterar Katja Ilmarinen, THL:s specialforskare.
Dessutom
- berättade 42 procent av personer som fyllt 80 år att ensamheten hade ökat, medan motsvarande andel 20–69-åringar var 31 procent.
- Var femte 80-åring berättade att deras sömnsvårigheter och mardrömmar hade ökat.
- Över 70-åringar rapporterade ändringar i planerade vårdbesök i samma mängd som enkätdeltagarna i genomsnitt, en dryg femtedel.
Särskilt funktionshindrade personers välbefinnande har försämrats
Många välfärdsrelaterade problem är vanligare hos personer med funktionshinder jämfört med den övriga befolkningen. Coronaepidemin och dess begränsningsåtgärder har ytterligare försämrat dessa personers situation.
- Flera personer med funktionshinder (29 %) än resten av befolkningen (22 %) berättade att ett vårdbesök hade flyttats eller ställts in sedan början av mars 2020.
- Flera personer med funktionshinder (46 %) än resten av befolkningen (30 %) upplevde att coronaepidemin hade ökat känslan av ensamhet.
- Av 20−74-åriga personer med funktionshinder uppskattade flera (33 %) än resten av befolkningen i samma åldersgrupp (20 %) att coronaepidemin hade försämrat deras ekonomiska situation åtminstone i någon mån.
Kontrollera situationen i ditt eget välfärdsområde här (på finska)
Mer information
FinSote-undersökningen:
Suvi Parikka
ansvarig forskare, utvecklingschef
tfn 029 524 7959
Äldre personer:
Katja Ilmarinen
specialforskare
tfn 029 524 6788
Personer med funktionshinder:
Päivi Sainio
utvecklingschef
tfn 029 524 8767
Användning av tjänster:
Anna-Mari Aalto
ledande expert
tfn 029 524 7252
e-postadressmall fornamn.efternamn(at)thl.fi
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum