Institutet för hälsa och välfärd THL

Effekterna av coronaviruset varierar tydligt områdesvis – läkarbesök har flyttats mest i Nyland, minst i Norra Österbotten

Dela

Av resultaten från FinSote-enkäten som samlats under hösten framgår att effekterna av coronaepidemin och relaterade begränsningar på befolkningens välmående och tjänster varierar tydligt runt om i Finland. Det finns tydliga skillnader mellan välfärdsområdena i fråga om hur vårdbesök har förflyttats eller ställts in, hur epidemin har försämrat befolkningens ekonomiska och sociala situation och hur epidemin har påverkat levnadsvanorna. 

Effekterna på läkarbesök och vardagsliv betonas i Nyland, där coronaepidemin har varit allvarligast. I Östra Nyland har vart tredje vårdbesök hos läkare eller sjukskötare inte förverkligats som planerat sedan början av mars 2020, när det motsvarande antalet i hela landet är 22 procent. Inställda eller flyttade besök rapporteras också av var fjärde person som fyllt 55 år i Helsingfors, Vanda-Kervo och Västra Nyland.  Minst ändringar i planerade vårdbesök rapporterades i Norra Österbotten, där antalet i genomsnitt är 15 procent.

”Inställda eller flyttade besök orsakar oro, eftersom hopande av servicebehov och uppskjutande av vård kan orsaka förvärrade hälsoproblem och ökat behov av hjälp på lång sikt”, berättar Anna-Mari Aalto, ledande sakkunig på Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Under hösten lades till THL:s omfattande FinSote-enkätundersökning en del, där man utredde coronaepidemins effekter på vardagsliv och användning av tjänster. Personerna som svarar på enkäten är 20 år fyllda och fast bosatta i Finland. Det finns ingen övre åldersgräns. Datainsamlingen började den 15 september och fortsätter ännu. De resultat som nu publicerats grundar sig på de 16 600 svar som erhållits fram till slutet av november. 

Ensamheten har ökat i hela landet

Enligt resultaten upplever var femte 20−74-åring att coronaepidemin har försämrat den ekonomiska situationen åtminstone i någon mån. De ekonomiska effekterna begränsas inte endast till det värsta epidemiområdet i huvudstadsregionen, utan även i Egentliga Finland och Lappland är försämringen av den ekonomiska situationen något vanligare än i landet i genomsnitt.

Det minskade sociala umgänget och den ökade upplevelsen av ensamhet syns överallt i Finland. Allra mest har ensamheten dock ökat i Helsingfors, där i genomsnitt 44 procent av de som svarat på enkäten upplever att ensamheten har ökat, vilket är en klart större andel än i hela landet (32 %).

På motsvarande sätt finns det stora regionala variationer i ökningen av distansarbete: av helsingforsbor har i genomsnitt 74 procent ökat på sitt distansarbete under coronaepidemin, medan motsvarande andel i hela landet är 48 procent.

Motionen minskat särskilt hos personer över 80 år

Bland äldre personer har särskilt personer över 80 år minskat på sin dagliga motion på grund av coronaepidemin. Trots att de sociala begränsningarna också gällde 70−80-åringar, kunde dessa personer sannolikt fortsätta att vistas utomhus som vanligt.

”Dessa observationer är oroväckande, eftersom till och med korta pauser i motionen kan försämra funktionsförmågan, försvåra vardagen och öka behovet av hjälp. Å andra sidan motionerar cirka 10 procent av över 80-åringar till och med mer än tidigare, vilket säger att en del av de äldre har haft resurser att reagera på den förändrade situationen”, konstaterar Katja Ilmarinen, THL:s specialforskare. 

Dessutom

  • berättade 42 procent av personer som fyllt 80 år att ensamheten hade ökat, medan motsvarande andel 20–69-åringar var 31 procent.
  • Var femte 80-åring berättade att deras sömnsvårigheter och mardrömmar hade ökat.
  • Över 70-åringar rapporterade ändringar i planerade vårdbesök i samma mängd som enkätdeltagarna i genomsnitt, en dryg femtedel.

Särskilt funktionshindrade personers välbefinnande har försämrats

Många välfärdsrelaterade problem är vanligare hos personer med funktionshinder jämfört med den övriga befolkningen. Coronaepidemin och dess begränsningsåtgärder har ytterligare försämrat dessa personers situation.

  • Flera personer med funktionshinder (29 %) än resten av befolkningen (22 %) berättade att ett vårdbesök hade flyttats eller ställts in sedan början av mars 2020.
  • Flera personer med funktionshinder (46 %) än resten av befolkningen (30 %) upplevde att coronaepidemin hade ökat känslan av ensamhet.
  • Av 20−74-åriga personer med funktionshinder uppskattade flera (33 %) än resten av befolkningen i samma åldersgrupp (20 %) att coronaepidemin hade försämrat deras ekonomiska situation åtminstone i någon mån.

Kontrollera situationen i ditt eget välfärdsområde här (på finska)

Mer information

FinSote-undersökningen:

Suvi Parikka
ansvarig forskare, utvecklingschef
tfn 029 524 7959

Äldre personer:

Katja Ilmarinen
specialforskare
tfn 029 524 6788

Personer med funktionshinder:

Päivi Sainio
utvecklingschef
tfn 029 524 8767

Användning av tjänster:

Anna-Mari Aalto
ledande expert
tfn 029 524 7252

e-postadressmall fornamn.efternamn(at)thl.fi

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

THL:s coronakarta och gränssnittet för coronakartans öppna data uppdateras inte lördagen den 17.4 på grund av ett avbrott i användningen till följd av underhållsarbete15.4.2021 13:30:00 EEST | Tiedote

Nödvändigt underhållsarbete i THL:s telekommunikationsmiljö görs under veckoslutet 17.– 18.4.2021. På grund av underhållet uppdateras följande av våra webbtjänster inte lördagen den 17.4.: Coronakarta https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv/statistik-och-data/material-och-tjanster/oppna-data/bekraftade-fall-av-corona-i-finland-covid-19- Bekräftade fall av corona i Finland (COVID-19) API för öppen data som beskrivs på webbsidan Uppföljning av COVID-19 vaccinationerna-webbsida Koronarokotusten edistymisen kuutio (på finska) API för öppen data som beskrivs på webbsidan Uppgifterna uppdateras igen som vanligt söndagen den 18.4. Avbrottet i användningen påverkar inte funktionen av THL:s övriga webbsidor. Mer information: THL:s kommunikationens mediatjänst (vardagar kl. 9-16) tfn 029 524 6161 info(at)thl.fi

Anställda inom hälso- och sjukvården hade samma mängd coronavirussmittor i proportion till andra i arbetsför ålder 202012.4.2021 07:50:00 EEST | Tiedote

I Finland konstaterades sammanlagt 36 650 coronavirussmittor under förra året. Av alla fall konstaterades 30 424 hos personer i arbetsför ålder och av dem 2 601 hos anställda inom hälso- och sjukvården. Således var andelen coronavirussmittor bland anställda inom hälso- och sjukvården av alla personer i arbetsför ålder 8,5 procent 2020.

Användning av specialrena inomhusutrymmen kan öka känslighet för symtom – personer med symtom ska stödas mångsidigt och baserat på kunskap30.3.2021 06:00:00 EEST | Tiedote

När en anställd eller skolelev uppvisar långvariga och mångformiga symtom i olika byggnader där man inte har konstaterat faktorer som orsakar symptom i inomhusluften, erbjuds som lösning allt oftare specialrena utrymmen både i skolorna och på arbetsplatserna. Det finns inga medicinska grunder för användningen av specialrena utrymmen och de bör inte användas förrän deras långsiktiga konsekvenser för hälsan och välbefinnandet har utretts. I stället för att använda specialrena utrymmen borde man på ett förebyggande och mångsidigt sätt stöda personer med symtom i inomhusmiljöer. Detta framgår av ställningstagandet från expertgruppen för hälso- och sjukvård inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. Ställningstagandet behandlade inte situationer där byggnadens alla användare, oberoende av symtom, tillfälligt flyttar till andra utrymmen, till exempel under tiden byggnaden repareras. Användningen av specialrena utrymmen medför risker I en situation där faktorer som orsakar symt

Det nationella vaccinationsprogrammet för fästingburen hjärninflammation utvidgas till begränsade områden i Kyrkslätt och Sibbo9.3.2021 09:30:00 EET | Tiedote

Vaccinationsprogrammet för fästingburen hjärninflammation utvidgas i år till Bobäcksområdet i Kyrkslätt och en del av Sibbo skärgårdsområde. Förekomsten av sjukdomen har ökat avsevärt i dessa områden under en uppföljningstid på fem år. Fast bosatta i området samt fritidsboende som har fyllt tre år har rätt till vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Varje kommun informerar om hur den ordnar vaccinationerna. Utöver dessa nya områden kommer man dessutom att fortsätta ge avgiftsfria TBE-vaccinationer på Åland, i Pargas, Simo, de södra stadsdelarna av Kemi, Kotka skärgård, stadsdelen Sammonlahti i Villmanstrand, ön Preiskari utanför Brahestad, i skärgårdsområdet i Lojo sjö samt på Gustavs. Fästingburen hjärninflammation förekommer särskilt i skärgården och vid kusten År 2020 anmäldes totalt 91 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar. Antalet rapporterade sjukdomsfall ökade något jämfört med tidigare år. År 2019 anmäldes 69 f

Tillgången på mentalvårdstjänster och hälsovårdstjänster för äldre haltar när efterfrågan ökar – THL utvärderar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna i Finland9.3.2021 02:00:00 EET | Tiedote

Behovet av mentalvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster för äldre har ökat snabbt i Finland de senaste åren, men social- och hälsovårdstjänsterna har bara delvis kunnat svara på den ökade efterfrågan. Detta framgår av den nationella utvärderingen av social- och hälsovårdstjänsterna i Finland som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerade i dag.

Utredning: Buller från vägtrafik och oväsen från de närmaste grannarna stör oftast i Finland8.3.2021 14:19:34 EET | Tiedote

Människors sömn och tillvaro störs oftast av buller från vägtrafiken och oväsen från de närmaste grannarna. Detta framgår av THL:s nya utredning, där man för första gången granskade hur störande människor upplever olika källor till miljöbuller i sin egen vardag. Enligt utredningen upplevde 4,8 procent av deltagarna att buller från vägtrafik och 4,5 procent att oväsen från de närmaste grannarna är mycket störande i vardagen. ”I samhället har man gradvis blivit medveten om de olägenheter vägtrafikbuller orsakar. I fortsättningen är det också skäl att beakta olägenheter som orsakas av oväsen från grannskapet som en viktig källa till miljöbuller”, säger specialforskare Anu Turunen vid THL. Andra källor till miljöbuller som ingick i undersökningen var järnvägs-, spårvagns- och flygtrafik, industri och hamnar samt utöver de närmaste grannarna även det övriga grannskapet. Cirka en femtedel klassificerar sig som bullerkänsliga Det är mycket individuellt hur störande man upplever buller. ”Upple

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum