Effekterna av coronaviruset varierar tydligt områdesvis – läkarbesök har flyttats mest i Nyland, minst i Norra Österbotten
Av resultaten från FinSote-enkäten som samlats under hösten framgår att effekterna av coronaepidemin och relaterade begränsningar på befolkningens välmående och tjänster varierar tydligt runt om i Finland. Det finns tydliga skillnader mellan välfärdsområdena i fråga om hur vårdbesök har förflyttats eller ställts in, hur epidemin har försämrat befolkningens ekonomiska och sociala situation och hur epidemin har påverkat levnadsvanorna.
Effekterna på läkarbesök och vardagsliv betonas i Nyland, där coronaepidemin har varit allvarligast. I Östra Nyland har vart tredje vårdbesök hos läkare eller sjukskötare inte förverkligats som planerat sedan början av mars 2020, när det motsvarande antalet i hela landet är 22 procent. Inställda eller flyttade besök rapporteras också av var fjärde person som fyllt 55 år i Helsingfors, Vanda-Kervo och Västra Nyland. Minst ändringar i planerade vårdbesök rapporterades i Norra Österbotten, där antalet i genomsnitt är 15 procent.
”Inställda eller flyttade besök orsakar oro, eftersom hopande av servicebehov och uppskjutande av vård kan orsaka förvärrade hälsoproblem och ökat behov av hjälp på lång sikt”, berättar Anna-Mari Aalto, ledande sakkunig på Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Under hösten lades till THL:s omfattande FinSote-enkätundersökning en del, där man utredde coronaepidemins effekter på vardagsliv och användning av tjänster. Personerna som svarar på enkäten är 20 år fyllda och fast bosatta i Finland. Det finns ingen övre åldersgräns. Datainsamlingen började den 15 september och fortsätter ännu. De resultat som nu publicerats grundar sig på de 16 600 svar som erhållits fram till slutet av november.
Ensamheten har ökat i hela landet
Enligt resultaten upplever var femte 20−74-åring att coronaepidemin har försämrat den ekonomiska situationen åtminstone i någon mån. De ekonomiska effekterna begränsas inte endast till det värsta epidemiområdet i huvudstadsregionen, utan även i Egentliga Finland och Lappland är försämringen av den ekonomiska situationen något vanligare än i landet i genomsnitt.
Det minskade sociala umgänget och den ökade upplevelsen av ensamhet syns överallt i Finland. Allra mest har ensamheten dock ökat i Helsingfors, där i genomsnitt 44 procent av de som svarat på enkäten upplever att ensamheten har ökat, vilket är en klart större andel än i hela landet (32 %).
På motsvarande sätt finns det stora regionala variationer i ökningen av distansarbete: av helsingforsbor har i genomsnitt 74 procent ökat på sitt distansarbete under coronaepidemin, medan motsvarande andel i hela landet är 48 procent.
Motionen minskat särskilt hos personer över 80 år
Bland äldre personer har särskilt personer över 80 år minskat på sin dagliga motion på grund av coronaepidemin. Trots att de sociala begränsningarna också gällde 70−80-åringar, kunde dessa personer sannolikt fortsätta att vistas utomhus som vanligt.
”Dessa observationer är oroväckande, eftersom till och med korta pauser i motionen kan försämra funktionsförmågan, försvåra vardagen och öka behovet av hjälp. Å andra sidan motionerar cirka 10 procent av över 80-åringar till och med mer än tidigare, vilket säger att en del av de äldre har haft resurser att reagera på den förändrade situationen”, konstaterar Katja Ilmarinen, THL:s specialforskare.
Dessutom
- berättade 42 procent av personer som fyllt 80 år att ensamheten hade ökat, medan motsvarande andel 20–69-åringar var 31 procent.
- Var femte 80-åring berättade att deras sömnsvårigheter och mardrömmar hade ökat.
- Över 70-åringar rapporterade ändringar i planerade vårdbesök i samma mängd som enkätdeltagarna i genomsnitt, en dryg femtedel.
Särskilt funktionshindrade personers välbefinnande har försämrats
Många välfärdsrelaterade problem är vanligare hos personer med funktionshinder jämfört med den övriga befolkningen. Coronaepidemin och dess begränsningsåtgärder har ytterligare försämrat dessa personers situation.
- Flera personer med funktionshinder (29 %) än resten av befolkningen (22 %) berättade att ett vårdbesök hade flyttats eller ställts in sedan början av mars 2020.
- Flera personer med funktionshinder (46 %) än resten av befolkningen (30 %) upplevde att coronaepidemin hade ökat känslan av ensamhet.
- Av 20−74-åriga personer med funktionshinder uppskattade flera (33 %) än resten av befolkningen i samma åldersgrupp (20 %) att coronaepidemin hade försämrat deras ekonomiska situation åtminstone i någon mån.
Kontrollera situationen i ditt eget välfärdsområde här (på finska)
Mer information
FinSote-undersökningen:
Suvi Parikka
ansvarig forskare, utvecklingschef
tfn 029 524 7959
Äldre personer:
Katja Ilmarinen
specialforskare
tfn 029 524 6788
Personer med funktionshinder:
Päivi Sainio
utvecklingschef
tfn 029 524 8767
Användning av tjänster:
Anna-Mari Aalto
ledande expert
tfn 029 524 7252
e-postadressmall fornamn.efternamn(at)thl.fi
Nyckelord
Om

Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum