Efterfrågan på ARA-bostäder till rimligt pris är större än utbudet i tillväxtcentrum – finansieringsinstrumenten bör utvecklas

Bostadsproduktionen som genomförs med räntestöds- och borgenslån, bidrag och stöd som beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) kompletterar den fritt finansierade bostadsproduktionen. Befolkningstillväxten, de förmånliga hyrorna samt den låga bostadsomsättningen driver efterfrågan på ARA-bostäder.
I stora städer är efterfrågan på hyresbostäder till rimligt pris som beviljas på sociala grunder större än utbudet. Enligt Statens revisionsverk är det svårt att lösa denna efterfrågan med marknadsbestämd bostadsproduktion.
Fullmakterna att godkänna räntestöds- och borgenslån har varit tillräckliga. Byggmängden begränsas av tillgången till tomter till rimligt pris samt ARA:s krav på projektens kostnads- och kvalitetsnivå.
Ägarboende kan främjas med förvaltningsmodeller av så kallad mellanform, som har drag av både hyres- och ägarboende. Dessa är andelslag och inlösen av hyresbostad. Modellerna är emellertid också problematiska bland annat på grund av bristen på lagstiftning.
Även riskhanteringsförfarandena bör utvecklas
Enligt revisionsverket svarar ARA:s finansieringsinstrument inte alltid mot byggherrarnas och finansiärernas behov. De som genomför byggprojekt får endast få anbud från finansieringsinstituten för långfristiga, dvs. 40-åriga, räntestödslån. I framtiden kan den enda ARA-långivaren vara Kommunfinans.
”En regleringsreform som gäller utvecklingen av en långfristig räntestödsmodell pågår, men alla problem kan inte åtgärdas med den. ARA och miljöministeriet bör utreda på vilket sätt långfristiga räntestödslån skulle kunna utvecklas så att kreditgivningen grundar sig på tillräcklig konkurrens", säger överinspektör Sanna Ollila vid Statens revisionsverk.
ARA-räntestödslån har inte just beviljats medelstora landskapscentrum med 50 000–100 000 invånare, där befolkningen inte ökar. Hyreshusbolagen i dessa städer har därför mycket begränsade möjligheter att finansiera investeringar i nybyggnad och ombyggnad. Enligt revisionsverket bör ARA och miljöministeriet utreda behovet av och möjligheterna att finansiera hyreshusbolag i medelstora landskapscentrum med ARA:s räntestödslån.
Statens revisionsverk konstaterar dessutom att Statskontoret bör medverka i att bedöma huruvida finansieringssökande med de största riskerna kan beviljas lån.
"Borgensansvarsriskerna bestäms i hög grad i det skede då kredit beviljas. Statskontoret kan inte påverka detta trots att Statskontoret har en central roll i riskhanteringen av ARA-bostadsbeståndet", säger Ollila.
Statens revisionsverk uppmanar ARA att vid beviljandet av finansiering uppmärksamma de risker som orsakas av att de bestående användnings- och föryttringsbegränsningarna för bostadsrättsbostäder samt den förutspådda migrationen samverkar.
Det finns sammanlagt cirka 400 000 ARA-bostäder. År 2021 omfattade ARA-produktionen nästan 8 900 bostäder och sammanlagt betalades nästan 142 miljoner euro i olika ARA-understöd. Räntestödsfullmakten användes till ett belopp av 1,75 miljarder euro, dvs. 97 procent av fullmakten. År 2022 omfattade fullmakterna för att godkänna räntestödslån sammanlagt 2,3 miljarder euro.
Statens revisionsverk granskade de bostadspolitiska målen som ställts upp för ARA samt finansieringsinstrumenten och finansieringsprocessen för bostadsproduktionen. Vid revisionen utvärderades dessutom hur ARA skött styr- och övervakningsuppgifterna samt ARA:s riskhanteringspolicy och riskhanteringsförfaranden.
Läs rapporten: Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) som verkställare av bostadspolitiken
Nyckelord
Kontakter
Matti Vedenkannas: bostadspolitiska mål, finansieringsinstrument
Johanna Salmi: styrning och tillsyn, riskhantering
Sanna OllilaYlitarkastaja, överrevisor
Tel:040 736 5748etunimi.sukunimi@vtv.fiJohanna SalmiYlitarkastaja, överrevisor
Tel:050 518 7025etunimi.sukunimi@vtv.fiMatti VedenkannasJohtava lainsäädäntöasiantuntija, ledande lagstiftningssakkunnig
Tel:040 486 0710etunimi.sukunimi@vtv.fiBilder

Länkar
Om
Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on eduskunnan yhteydessä toimiva ylin kansallinen tarkastusviranomainen, joka tarkastaa valtion taloudenhoitoa ja omaisuuden hallintaa sekä valvoo puolue- ja vaalirahoitusta. Tarkastustyöllä virasto varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan päättämiin kohteisiin lakia noudattaen ja järkevästi.
Statens revisionsverk (VTV) finns i anknytning till riksdagen och är den högsta externa revisorn, som reviderar skötseln av statsfinanser, övervakar finanspoltiken och utövar tillsyn över parti- och valfinansieringen. Med oberoende revisionsarbetet säkerställer verket att statens medel används för av riksdagen beslutade ändamål på ett lagenligt och ändamålsenligt sätt och att finanspolitiken utövas på ett hållbart sätt.
Följ VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Stora överföringsposter i statsbudgeten och silotänkande inom förvaltningen kan försvåra genomförandet av besparingar10.9.2025 14:00:00 EEST | Pressmeddelande
Statens revisionsverk uppmärksammar på basis av granskningar och revisioner strukturella fenomen som kan försvåra uppnåendet av förvaltningsområdenas sparmål. Revisionsverket har lämnat sin årsberättelse, dvs. en sammanställning av resultaten av sin gransknings- och tillsynsverksamhet, till riksdagen.
Valtion budjetin suuret siirtyvät erät ja hallinnon siiloutuminen saattavat vaikeuttaa hallinnon säästöjen toteuttamista10.9.2025 14:00:00 EEST | Tiedote
Valtiontalouden tarkastusvirasto kiinnittää tarkastusten perusteella huomiota rakenteellisiin ilmiöihin, jotka saattavat vaikeuttaa hallinnonaloille osoitettujen säästötavoitteiden toteuttamista. VTV on antanut eduskunnalle vuosikertomuksensa eli koosteen tarkastus- ja valvontatoimintansa tuloksista.
Användningen av öppenhetsregistret blir allt mer etablerad – 150 anmälningar saknades under den tredje anmälningsperioden1.9.2025 09:33:23 EEST | Pressmeddelande
Till öppenhetsregistret gjordes sammanlagt 1044 anmälningar om lobbning som bedrivits under det första halvåret 2025. 150 det vill säga 13 % av de registrerade, gjorde inte anmälan om sin påverkanskommunikation i tid. Statens revisionsverk uppmanar de registrerade att göra anmälan.
Avoimuusrekisterin käyttö vakiintuu – kolmannella ilmoituskaudella 150 ilmoitusta jäi puuttumaan1.9.2025 09:33:23 EEST | Tiedote
Avoimuusrekisteriin ilmoitettiin vuoden 2025 ensimmäisellä puoliskolla tehdystä lobbauksesta yhteensä 1044 ilmoituksella. 150 eli noin 13 % rekisteröityneistä ei ilmoittanut vaikuttamistoiminnastaan ajoissa. Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) kehottaa toimijoita tekemään ilmoituksen.
Understödet till civilsamhällesorganisationer följer de utvecklingspolitiska riktlinjerna – villkoren för understödet gynnar stora organisationer28.8.2025 06:45:00 EEST | Pressmeddelande
Stödet för civilsamhällesorganisationernas arbete utgör en ökande andel av utvecklingssamarbetet. Förvaltningen av understödet fungerar väl, men stödvillkoren och de administrativa kraven gynnar stora etablerade organisationer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum