Ekonomiska kriser har breddat urvalet av penningpolitiska instrument

En normalt fungerande ekonomi förutsätter en smidig finansförmedling. Under ekonomiska kriser riskerar dock penningrörelserna att sina på grund av den rådande osäkerheten, vilket ökar centralbankens betydelse för att säkerställa finansförmedlingen. Centralbankerna i euroområdet gjorde förändringar i sin verksamhet redan under finanskrisen och den europeiska statsskuldkrisen genom att utöka den penningpolitiska verktygslådan. Långfristig och riktad finansiering till bankerna infördes, omfattande värdepappersköp inleddes och vägledning om styrräntorna togs i bruk. ”I krissituationer framhävs fördelarna med samarbete. Som en del av Eurosystemet har de finländska bankerna och finansmarknaden i Finland tillgång till samma upplåningskanaler på lika villkor som övriga aktörer i euroområdet”, säger direktionsmedlem Tuomas Välimäki.
Efter coronapandemins utbrott våren 2020 har Eurosystemet, och Finlands Bank som en del av Eurosystemet, fortsatt att införa nya penningpolitiska åtgärder för att förebygga en störtdykning i ekonomin och instabilitet på marknaden. ”I ekonomiska kriser handlar centralbanken kraftfullt för att säkerställa prisstabilitet och hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning”, betonar Tuomas Välimäki.
Med hjälp av värdepappersköp ökar Eurosystemet likviditetstillförseln till det finansiella systemet och sänker räntorna på obligationsmarknaden. Detta innebär lägre finansieringskostnader för företag, banker, stater och i sista hand också hushåll, vilket är nödvändigt mot bakgrund av de svaga konjunktur- och inflationsutsikterna. Finlands Banks värdepappersinnehav inom ramen för de penningpolitiska köpprogrammen uppgår till något under 57 miljarder euro, varav nästan 30 miljarder euro hänför sig till köpprogrammet för offentliga värdepapper. Till detta kommer ett innehav på drygt 7 miljarder euro i obligationer förvärvade inom pandemiköpprogrammet. Merparten av köpen inom bägge programmen har gällt finska statsobligationer. Varje nationell centralbank köper via dessa program endast landets egna statsobligationer och bär riskerna med dem.
De lättare finansieringsvillkoren återspeglas också i ökad finansiering till bankerna i Finland. På grund av coronapandemin sänkte Eurosystemet räntorna på de riktade refinansieringstransaktionerna ytterligare under våren. ”Genom att tillhandahålla exceptionellt förmånlig centralbanksfinansiering stöder vi de finländska bankernas möjlighet att finansiera företagsverksamheten i Finland och finländska hushåll i coronavirusläget. Bankerna har utnyttjat centralbanksfinansiering mer än någonsin tidigare”, förtydligar Tuomas Välimäki.
Centralbankens säkerhetskrav är ägnade att stödja de penningpolitiska målen, en välfungerande marknad och finansiell stabilitet. Under coronapandemin har Eurosystemet lättat på säkerhetskraven för att säkerställa bankernas utlåningsförmåga till den reala ekonomin. ”Tillfredsställande säkerheter gör det möjligt för bankerna att fullt ut delta i Eurosystemets långfristiga refinansieringstransaktioner till låg ränta. Utöver de gemensamma åtgärderna inför Finlands Bank från och med september 2020 ett nationellt ramverk för lånefordringar som stöder bankernas fortsatta utlåning framför allt till företag som drabbats hårt av pandemin”, berättar Tuomas Välimäki.
I början av coronapandemin stödde Finlands Bank finansförmedlingen också genom sin investeringsverksamhet. Genom att köpa företagscertifikat kunde centralbanken stabilisera verksamheten på marknaden i Finland i ett läge där andra investerare hade dragit sig tillbaka. ”Förvärvet av företagscertifikat bidrog till att stabilisera verksamheten på marknaden och lätta trycket på bankernas finansiering av företag”, konstaterar Tuomas Välimäki.
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum