Ekonomiska kriser har breddat urvalet av penningpolitiska instrument

En normalt fungerande ekonomi förutsätter en smidig finansförmedling. Under ekonomiska kriser riskerar dock penningrörelserna att sina på grund av den rådande osäkerheten, vilket ökar centralbankens betydelse för att säkerställa finansförmedlingen. Centralbankerna i euroområdet gjorde förändringar i sin verksamhet redan under finanskrisen och den europeiska statsskuldkrisen genom att utöka den penningpolitiska verktygslådan. Långfristig och riktad finansiering till bankerna infördes, omfattande värdepappersköp inleddes och vägledning om styrräntorna togs i bruk. ”I krissituationer framhävs fördelarna med samarbete. Som en del av Eurosystemet har de finländska bankerna och finansmarknaden i Finland tillgång till samma upplåningskanaler på lika villkor som övriga aktörer i euroområdet”, säger direktionsmedlem Tuomas Välimäki.
Efter coronapandemins utbrott våren 2020 har Eurosystemet, och Finlands Bank som en del av Eurosystemet, fortsatt att införa nya penningpolitiska åtgärder för att förebygga en störtdykning i ekonomin och instabilitet på marknaden. ”I ekonomiska kriser handlar centralbanken kraftfullt för att säkerställa prisstabilitet och hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning”, betonar Tuomas Välimäki.
Med hjälp av värdepappersköp ökar Eurosystemet likviditetstillförseln till det finansiella systemet och sänker räntorna på obligationsmarknaden. Detta innebär lägre finansieringskostnader för företag, banker, stater och i sista hand också hushåll, vilket är nödvändigt mot bakgrund av de svaga konjunktur- och inflationsutsikterna. Finlands Banks värdepappersinnehav inom ramen för de penningpolitiska köpprogrammen uppgår till något under 57 miljarder euro, varav nästan 30 miljarder euro hänför sig till köpprogrammet för offentliga värdepapper. Till detta kommer ett innehav på drygt 7 miljarder euro i obligationer förvärvade inom pandemiköpprogrammet. Merparten av köpen inom bägge programmen har gällt finska statsobligationer. Varje nationell centralbank köper via dessa program endast landets egna statsobligationer och bär riskerna med dem.
De lättare finansieringsvillkoren återspeglas också i ökad finansiering till bankerna i Finland. På grund av coronapandemin sänkte Eurosystemet räntorna på de riktade refinansieringstransaktionerna ytterligare under våren. ”Genom att tillhandahålla exceptionellt förmånlig centralbanksfinansiering stöder vi de finländska bankernas möjlighet att finansiera företagsverksamheten i Finland och finländska hushåll i coronavirusläget. Bankerna har utnyttjat centralbanksfinansiering mer än någonsin tidigare”, förtydligar Tuomas Välimäki.
Centralbankens säkerhetskrav är ägnade att stödja de penningpolitiska målen, en välfungerande marknad och finansiell stabilitet. Under coronapandemin har Eurosystemet lättat på säkerhetskraven för att säkerställa bankernas utlåningsförmåga till den reala ekonomin. ”Tillfredsställande säkerheter gör det möjligt för bankerna att fullt ut delta i Eurosystemets långfristiga refinansieringstransaktioner till låg ränta. Utöver de gemensamma åtgärderna inför Finlands Bank från och med september 2020 ett nationellt ramverk för lånefordringar som stöder bankernas fortsatta utlåning framför allt till företag som drabbats hårt av pandemin”, berättar Tuomas Välimäki.
I början av coronapandemin stödde Finlands Bank finansförmedlingen också genom sin investeringsverksamhet. Genom att köpa företagscertifikat kunde centralbanken stabilisera verksamheten på marknaden i Finland i ett läge där andra investerare hade dragit sig tillbaka. ”Förvärvet av företagscertifikat bidrog till att stabilisera verksamheten på marknaden och lätta trycket på bankernas finansiering av företag”, konstaterar Tuomas Välimäki.
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Inlåningen från hushållen var den största genom tiderna i november 20257.1.2026 10:00:00 EET | Pressmeddelande
Inlåningen från hushållen har ökat 2025 samtidigt som inlåningsräntorna har sjunkit. Inlåningen har ökat i alla inlåningsformer. Dessutom ingick finländska företag i november rikligt med nya avtal om tidsbunden inlåning.
Kotitalouksien talletuskanta oli kaikkien aikojen suurin marraskuussa 20257.1.2026 10:00:00 EET | Tiedote
Kotitaloudet ovat kasvattaneet talletuksiaan vuonna 2025 samaan aikaan kun talletusten korot ovat laskeneet. Talletukset ovat kasvaneet kaikissa talletusmuodoissa. Lisäksi suomalaiset yritykset solmivat marraskuussa runsaasti uusia määräaikaistalletussopimuksia.
Households' deposit stock at all-time high in November 20257.1.2026 10:00:00 EET | Press release
Households have increased their deposits in 2025 while interest rates on deposits have declined. Deposits have grown in all deposit categories. In addition, Finnish corporations concluded a high volume of new agreements on deposits with agreed maturity in November.
Referensränta och dröjsmålsräntor enligt räntelagen för tiden 1.1–30.6.202622.12.2025 13:30:00 EET | Pressmeddelande
Referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) är 2,5 % för tiden 1.1–30.6.2026. Dröjsmålsräntan för denna period är 9,5 % per år (referensräntan med tillägg för sju procentenheter enligt 4 § i räntelagen). Den dröjsmålsränta som tillämpas i kommersiella avtal är 10,5 % per år (referensräntan med tillägg för åtta procentenheter enligt 4 a § i räntelagen).
Korkolain mukainen viitekorko ja viivästyskorot 1.1.–30.6.202622.12.2025 13:30:00 EET | Tiedote
Korkolain (633/1982) 12 §:n mukainen viitekorko ajanjaksona 1.1.–30.6.2026 on 2,5 %. Viivästyskorko tänä ajanjaksona on 9,5 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 §:n mukaisella 7 prosenttiyksikön lisäkorolla). Kaupallisiin sopimuksiin sovellettavaksi tarkoitettu viivästyskorko on 10,5 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 a §:n mukaisella 8 prosenttiyksikön lisäkorolla).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

