Suomen Pankki

En åldrande befolkning och svag produktivitet dämpar tillväxtutsikterna för Finland

Dela

Brant stigande energi- och livsmedelspriser, flaskhalsar i utbudet och återvändande efterfrågan efter pandemin har ökat pristrycket betydligt och drivit upp inflationen i både euroområdet och Finland till en alltför hög nivå. I oktober var inflationen i euroområdet redan 10,7 %. Därför har penningpolitiken stramats åt efter flera år av penningpolitisk stimulans.

”I Europeiska centralbankens råd inledde vi en normalisering av penningpolitiken i december 2021. Vi fortsätter processen konsekvent och målmedvetet för att inflationen ska stabilisera sig i enlighet med vårt mål 2 % på medellång sikt”, förklarar Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.

Före räntehöjningarna som inleddes i juli var ECB:s viktigaste styrränta negativ och låg på –0,5 %. För närvarande är denna inlåningsränta som bankerna betalar centralbanken 1,5 %. Vi kommer sannolikt att fortsätta att höja styrräntorna ytterligare. Höjningstakten beror på inflationsutvecklingen och det ekonomiska läget.

Bland de utmaningar som Finland står inför får vi inte nonchalera de offentliga finanserna och tillväxtutsikterna på längre sikt. Internationella valutafonden IMF betonade förra veckan att det krävs en betydande konsolidering av Finlands offentliga finanser på medellång sikt för att få skuldkvoten att sjunka på medellång sikt. ”Vårt välfärdssamhälle fungerar trots sina brister rätt bra, men vår ekonomi är för närvarande för liten för att bära upp det. De strukturella demografiska förändringarna och klimatförändringen är inte längre några långsiktiga problem i framtiden, utan konsekvenserna av dem märks redan”, säger chefdirektör Rehn.

Konsolideringen av de offentliga finanserna kräver aktiva åtgärder som påverkar intäkterna och utgifterna. Om inte kursen ändras, kommer det strukturella underskottet och stigande ränteutgifter och åldersrelaterade utgifter att leda till överskuldsättning av ekonomin. Vi bör sträva efter skuldhållbarhet på längre sikt och sätta målen därefter.

Om den nuvarande demografi- och utbildningstrenden fortsätter, finns det risk för att humankapitalet börjar minska på 2040-talet. ”Den stora utmaningen i framtiden är att vår traditionella styrka, den välutbildade och skickliga arbetskraften, blir en allvarlig flaskhals för tillväxten. Befolkningens åldrande och den försämrade försörjningskvoten begränsar tillgången till skicklig arbetskraft inom flera branscher och yrken”, framhåller chefdirektör Rehn. Tillgången till arbetskraft är en nyckelfråga i det åldrande Finland, vilket ställer krav på såväl arbetsmarknadens funktion, utbildningssystemet som arbetskraftsinvandringen.

Chefdirektör Olli Rehns tal inför riksdagens ekonomiutskott (på finska):

Pääjohtaja Olli Rehn: Euroopan ja Suomen talous sodan ja energiakriisin varjossa (suomenpankki.fi)

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron. 

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Räntorna på företagslån steg kraftigt 202231.1.2023 10:00:00 EET | Tiedote

I december 2022 betalade bankerna med verksamhet i Finland ut nya företagslån[1] till ett värde av 2,8 miljarder euro, vilket är något mer än det genomsnittliga utbetalningsbeloppet för december[2]. I december gjordes emellertid mer amorteringar[3] (4,6 miljarder euro) och det utestående beloppet av företagslån (62,6 miljarder euro) minskade med 1,6 miljarder euro från november. Till följd av minskningen i det utestående beloppet, mattades årsökningen av utestående företagslån i december av till 4,4 %. Av de nya utbetalda företagslånen i december 2022 hänförde sig merparten(57 %) till energi- och industrisektorn och största delen (81 %) var stora lån, dvs. lån på över 1 miljon euro. Räntorna på nya företagslån steg kraftigt under 2022. Genomsnittsräntan på nya företagslån i december 2022 var 3,80 % , vilket är 0,12 procentenheter högre än i november 2022. Genomsnittsräntan på stora lån på över 1 miljon euro var 3,54 % medan genomsnittsräntan på små lån under 250 000 euro var 5,12 %. Ge

Interest rates on corporate loans rose sharply in 202231.1.2023 10:00:00 EET | Press release

Non-financial corporations[1] drew down new loans from banks operating in Finland to a total of EUR 2.8 billion in December 2022, slightly more than in net terms on average in December[2]. Corporate loan repayments[3] were higher (EUR 4.6 billion), however, and the corporate loan stock (EUR 62.6 billion) contracted by EUR 1.6 billion on the previous month. As a result, the annual growth rate of the corporate loan stock moderated in December 2022 to 4.4%. The vast majority of the new loans drawn down in December (57%) were taken out by firms in the energy and manufacturing sectors, and the bulk of the loans (81%) were large loans of over EUR 1 million. The interest rates on new corporate loans rose sharply in 2022. In December 2022, the average interest rate on new corporate loans was 3.80%, a rise of 0.12 percentage points month-on-month. The average interest rate on large loans of over EUR 1 million was 3.54%, while the average interest on small loans of up to EUR 250,000 was 5.12%. T

Yrityslainojen korot nousivat voimakkaasti vuonna 202231.1.2023 10:00:00 EET | Tiedote

Joulukuussa 2022 uusia yrityslainoja[1] nostettiin Suomessa toimivista pankeista 2,8 mrd. euron edestä, mikä on hieman keskimääräistä joulukuun nostomäärää enemmän[2]. Joulukuussa lainojen lyhennyksiä[3] (4,6 mrd. euroa) oli kuitenkin enemmän ja yrityslainakanta (62,6 mrd. euroa) supistui 1,6 mrd. euroa marraskuusta. Lainakannan supistumisen vuoksi yrityslainakannan vuosikasvuvauhti hidastui 4,4 prosenttiin joulukuussa. Joulukuussa 2022 nostetuista uusista yrityslainoistavaltaosa (57 %) kohdistui energia- ja teollisuustoimialoille ja suurin osa (81 %) oli suuria, yli 1 milj. euron lainoja. Uusien yrityslainojen korot nousivat voimakkaasti vuoden 2022 aikana. Joulukuussa 2022 uusien yrityslainojen keskikorko oli 3,80 %, mikä on 0,12 prosenttiyksikköä korkeampi kuin marraskuussa 2022. Suurien, yli 1 milj. euron lainojen keskikorko oli 3,54 %, ja pienten alle 250 000 euron lainojen keskikorko oli 5,12 %. Joulukuussa 2022 keskikorot muuttuivat eniten keskisuurten lainojen kategoriassa (yli

I fjol påträffades 469 förfalskade eurosedlar i Finland30.1.2023 11:00:00 EET | Tiedote

Bland de utelöpande sedlarna i Finland påträffades 469 förfalskade eurosedlar under 2022. Beloppet fortsatte att minska från året förut, då 523 falska sedlar hittades. Bland de förfalskningar som påträffades under 2022 var valören 20 euro vanligast (totalt 229 st.), valören 50 euro näst vanligast (166 st.) och valören 10 euro tredje vanligast (37 st.). ”Antalet falska sedlar som påträffades i omlopp 2022 är litet jämfört med tidigare år. Fastän det finns lite förfalskningar i omlopp, är det viktigt att alltid ge akt på sedlarnas säkerhetsdetaljer när man hanterar sedlar”, säger sedelexpert Olli Vehmas från Finlands Bank. Period 2018 2019 2020 2021 2022 Antal förfalskningar 833 979 1496 523 469 Eurosedlarna är försedda med flera säkerhetsdetaljer för äkthetskontroll. Sedelns äkthet kan kontrolleras med det enkla känn-titta-luta-testet. I tveksamma fall bör man dock jämföra en misstänkt sedel med en som man vet är äkta. Guider och handledningar för äkthetskontroll finns på Finlands Banks

A total of 469 counterfeit euro banknotes found in Finland last year30.1.2023 11:00:00 EET | Press release

During 2022, a total of 469 counterfeit euro banknotes were detected among banknotes in circulation in Finland.The number continued to decrease from the previous year, when 523 counterfeit euro banknotes were found in circulation. Among the banknotes in circulation in Finland in 2022, the EUR 20 was the most frequently discovered counterfeit note (229 counterfeits),followed by the EUR 50 (166 counterfeits) and the EUR 10 (37 counterfeits). “The number of counterfeit notes found in circulation in 2022 was low compared with previous years.Although there are few counterfeits in circulation, when handling banknotes it is always good to pay attention to banknote security features,” says OlliVehmas, Banknote Specialist at the Bank of Finland. Period 2018 2019 2020 2021 2022 Number of counterfeits 833 979 1496 523 469 Euro banknotes have several security features, which can be used to check the authenticity of banknotes.Banknote authenticity can be checked by using simple tests:by feeling the

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum