En första uppskattning av nästa år: Coronakrisen försvagar den kommunala ekonomin med 1,7 miljarder euro år 2021
Coronaepidemin kommer att försvaga kommunernas ekonomi med totalt 1,7 miljarder euro år 2021. Merparten, eller 1,4 miljarder euro, förklaras av minskade skatteinkomster. Kommunernas kostnader förväntas år 2021 öka med 200 miljoner euro till följd av coronaepidemin.
Kommunförbundets prognos grundar sig på enkätsvar från 65 ekonomidirektörer i större städer. I dessa städer bor nästan fyra miljoner människor, dvs. 73 procent av befolkningen.
– Det här visar för första gången hur mycket coronakrisen kommer att påverka kommunerna också nästa år. Vi måste börja förbereda oss inför detta redan i höstens budgetbehandling. Stödpaketet till kommunerna har hittills endast gällt år 2020, säger Minna Karhunen, verkställande direktör vid Kommunförbundet.
Samtidigt som Kommunförbundet sammanställde en bedömning av coronakrisens följder år 2021 uppdaterades bilden av situationen år 2020. De senaste uppgifterna visar att coronaepidemin försvagar städernas och kommunernas ekonomi med över en miljard euro trots de stödåtgärder regeringen beslutat om för kommunerna år 2020.
– Det här betyder att en dryg tredjedel av coronaepidemins ekonomiska konsekvenser år 2020 måste kommunerna stå för själva. Det betyder i genomsnitt 170 euro per invånare.
– Regeringen har lovat att i budgetbehandlingen återkomma till de ekonomiska förluster som uppstår för kommunerna. Det behövs ännu nya stödbeslut för detta år, samtidigt som man kommer överens om nästa års åtgärder, understryker Minna Karhunen.
Kommunförbundet uppdaterade sin bedömning av coronaepidemins ekonomiska konsekvenser också för sjukvårdsdistriktens del. Enligt bedömningen kommer sjukvårdsdistriktens ekonomiska situation att försvagas med minst 600 miljoner euro till följd av coronakrisen.
– Den fjärde tilläggsbudgetens kompensation på 200 miljoner euro täcker ungefär en tredjedel av sjukvårdsdistriktens underskott. Den här obalansen måste tas upp i budgetbehandlingen i september, säger Minna Karhunen.
– Dessutom måste man under budgetbehandlingen uppskatta coronaepidemins ekonomiska konsekvenser för sjukvårdsdistrikten år 2021. Stödpaketet måste utvidgas till att gälla också år 2021 både för kommunernas och sjukvårdsdistriktens del.
Närmare upplysningar:
Minna Karhunen, verkställande direktör för Kommunförbundet, tfn 09 771 2000
Mer information om kommunekonomienkäten ger Sanna Lehtonen, utvecklingschef, tfn 09771 2079
Mer information om enkäten om sjukvårdsdistrikten ger Mia Malmila, sakkunnig, tfn 09 771 2204
Kontakter
Hanna Kaukopuro-KlemettiViestinnän asiantuntija
+358 50 597 4918hanna.kaukopuro-klemetti@kuntaliitto.fiOm
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
I cirka 30 procent av kommunerna vistas personer som stannat kvar i Finland efter att de fått negativt asylbeslut9.7.2020 08:49:56 EEST | Tiedote
Kommunförbundet har kartlagt antalet personer som vistas i Finland utan uppehållstillstånd efter att de fått negativt asylbeslut och den socialservice som tillhandahållits dem i kommunerna 2019 och i februari 2020. Kommunernas uppfattning om hur stor grupp det är fråga om och den service som tillhandahållits målgruppen utreddes med hjälp av en enkät. Svaren beskriver situationen i 166 kommuner, vilket motsvarar 77 procent av befolkningen. Enkäten besvarades av representanter för socialväsendet i kommuner och samarbetsområden samt kommunernas invandrarservice. – Kommunerna betonade allmänt att uppgifterna de angett delvis var endast uppskattningar. Det är första gången som man överhuvudtaget kartlagt situationen i denna omfattning. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det är fråga om något som är mycket svårt att utreda exakt, säger Ellen Vogt, specialsakkunnig vid Kommunförbundet. I 20 procent av kommunerna vistas barnfamiljer som fått negativt asylbeslut Utgående från svaren kan ma
Kielteisen turvapaikkapäätöksen saamisen jälkeen Suomeen oleskelemaan jääneitä henkilöitä tavataan noin 30 prosentissa kuntia9.7.2020 08:47:22 EEST | Tiedote
Kuntaliitto on kartoittanut kunnissa ilman oleskelulupaa oleskelevien kielteisen turvapaikkapäätöksen saaneiden henkilöiden lukumäärää ja heille järjestettyjä sosiaalipalveluita vuoden 2019 aikana sekä helmikuussa 2020. Kuntiin lähetetyn kyselyn tavoitteena oli kartoittaa kuntien arviota kohderyhmän koosta sekä kunnissa kohderyhmälle järjestettyjä palveluja. Vastaukset kattoivat 166 kunnan tilanteen ja 77 prosenttia väestöstä. Vastaajat olivat kuntien ja yhteistoiminta-alueiden sosiaalitoimen sekä kuntien maahanmuuttopalvelujen edustajia. - Kunnat toivat vastauksissa laajasti ilmi, että annetut luvut ovat osin arvioita. Kyseessä on kuitenkin ensimmäinen kerta, kun ilmiötä on ylipäätään laajasti kartoitettu. Samalla on kuitenkin hyvä muistaa, että kyse on myös ilmiöstä, jota on haastava tarkasti selvittää, toteaa Kuntaliiton erityisasiantuntija Ellen Vogt. Kielteisen turvapaikkapäätöksen saaneita lapsiperheitä 20 prosentissa kuntia Vastausten perusteella voidaan arvioida, että kielteise
Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat i de stora städerna – i de medelstora kommunerna började kostnaderna minska något22.6.2020 09:22:52 EEST | Tiedote
Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner år 2019. Enligt utredningen har kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat i de stora städerna, medan kostnaderna inom social- och hälsovårdssektorn har minskat något i de medelstora kommunerna år 2019. Befolkningens stigande medelålder och det ökade behov av service och vård som den ger upphov till har ökat kostnaderna för kommunernas social- och hälsovårdssektor. Samtidigt påverkar också de ökade kostnaderna för den specialiserade sjukvården ekonomin på ett betydande sätt i synnerhet i de stora städerna. Kostnaderna på väg uppåt i de stora städerna Alla icke-åldersstandardiserade totalkostnader för hälso- och sjukvården i stora städer uppgick 2019 till sammanlagt 5,5 miljarder euro, medan kostnaderna 2018 uppgick till sammanlagt cirka 4,9 miljarder euro. Enligt utredningens kategorisering uppgick kostnaderna för primärvården till cirka 2,6
Terveydenhuollon kustannukset kasvaneet suurissa kaupungeissa – keskisuurissa kunnissa kustannukset kääntyivät pieneen laskuun22.6.2020 09:21:04 EEST | Tiedote
Kuntaliitto on selvittänyt suurten kaupunkien terveydenhuollon sekä keskisuurten kuntien sosiaali- ja terveydenhuollon kustannuksia vuodelta 2019. Selvityksen mukaan terveydenhuollon kustannukset ovat suurissa kaupungeissa kasvaneet, kun taas keskisuurissa kunnissa sosiaali- ja terveystoimen kustannukset olivat vuonna 2019 pienoisessa laskussa. Väestön ikääntyminen ja sen myötä palvelun ja hoidon tarpeiden kasvu ovat lisänneet kuntien sosiaali- ja terveystoimen kustannuksia. Samalla myös erikoissairaanhoidon kasvaneet kustannukset vaikuttavat erityisesti suurten kaupunkien talouteen merkittävällä tavalla. Suurissa kaupungeissa terveydenhuollon kustannukset nousussa Suurten kaupunkien terveydenhuollon kaikki ikävakioimattomat kokonaiskustannukset olivat vuonna 2019 yhteensä 5,5 miljardia euroa, kun vuonna 2018 kustannukset yhteensä olivat noin 4,9 miljardia euroa. Selvityksessä esitetyllä jaottelulla perusterveydenhuollon kustannukset olivat noin 2,6 miljardia euroa ja erikoissairaanhoi
Ensiarvio vuodesta 2021: Koronakriisi heikentää kuntataloutta 1,7 miljardia euroa18.6.2020 09:24:25 EEST | Tiedote
Koronaepidemia heikentää kuntataloutta vuonna 2021 kaikkiaan 1,7 miljardia euroa. Valtaosa eli 1,4 miljardia euroa heikentymisestä selittyy kuntien verotulojen romahtamisesta. Kuntien kustannusten arvioidaan kasvavan 200 miljoonaa euroa koronaepidemian takia vuonna 2021.
Seutukaupungeissa väestö keskittyy – keskustat vetovoimaisia12.6.2020 10:00:00 EEST | Tiedote
Seutukaupunkien sisäinen muuttoliike on kasvattanut kaupunkien keskustataajamia 2010-luvulla. Keskustojen muita alueita vahvempi väestönkehitys kaupungistaa ja keskittää seutukaupunkeja, vaikka koko kaupungin väestökehitys ei olisikaan positiivista. Tiedot käyvät ilmi seutukaupunkien aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI:ltä tilaamasta selvityksestä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum