En första uppskattning av nästa år: Coronakrisen försvagar den kommunala ekonomin med 1,7 miljarder euro år 2021
Kommunförbundets prognos grundar sig på enkätsvar från 65 ekonomidirektörer i större städer. I dessa städer bor nästan fyra miljoner människor, dvs. 73 procent av befolkningen.
– Det här visar för första gången hur mycket coronakrisen kommer att påverka kommunerna också nästa år. Vi måste börja förbereda oss inför detta redan i höstens budgetbehandling. Stödpaketet till kommunerna har hittills endast gällt år 2020, säger Minna Karhunen, verkställande direktör vid Kommunförbundet.
Samtidigt som Kommunförbundet sammanställde en bedömning av coronakrisens följder år 2021 uppdaterades bilden av situationen år 2020. De senaste uppgifterna visar att coronaepidemin försvagar städernas och kommunernas ekonomi med över en miljard euro trots de stödåtgärder regeringen beslutat om för kommunerna år 2020.
– Det här betyder att en dryg tredjedel av coronaepidemins ekonomiska konsekvenser år 2020 måste kommunerna stå för själva. Det betyder i genomsnitt 170 euro per invånare.
– Regeringen har lovat att i budgetbehandlingen återkomma till de ekonomiska förluster som uppstår för kommunerna. Det behövs ännu nya stödbeslut för detta år, samtidigt som man kommer överens om nästa års åtgärder, understryker Minna Karhunen.
Kommunförbundet uppdaterade sin bedömning av coronaepidemins ekonomiska konsekvenser också för sjukvårdsdistriktens del. Enligt bedömningen kommer sjukvårdsdistriktens ekonomiska situation att försvagas med minst 600 miljoner euro till följd av coronakrisen.
– Den fjärde tilläggsbudgetens kompensation på 200 miljoner euro täcker ungefär en tredjedel av sjukvårdsdistriktens underskott. Den här obalansen måste tas upp i budgetbehandlingen i september, säger Minna Karhunen.
– Dessutom måste man under budgetbehandlingen uppskatta coronaepidemins ekonomiska konsekvenser för sjukvårdsdistrikten år 2021. Stödpaketet måste utvidgas till att gälla också år 2021 både för kommunernas och sjukvårdsdistriktens del.
Närmare upplysningar:
Minna Karhunen, verkställande direktör för Kommunförbundet, tfn 09 771 2000
Mer information om kommunekonomienkäten ger Sanna Lehtonen, utvecklingschef, tfn 09771 2079
Mer information om enkäten om sjukvårdsdistrikten ger Mia Malmila, sakkunnig, tfn 09 771 2204
Kontakter
Hanna Kaukopuro-KlemettiViestinnän asiantuntija
Tel:+358 50 597 4918hanna.kaukopuro-klemetti@kuntaliitto.fiOm

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunförbundet vädjar till minister Ikonen: Parlamentariskt arbete om kommunernas framtid bör inledas17.10.2025 11:07:56 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet har skickat en vädjan till kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen om behovet av att inleda ett parlamentariskt arbete om kommunernas framtid.
Kuntaliitto vetoaa ministeri Ikoseen: parlamentaarinen työ kuntien tulevaisuudesta on käynnistettävä17.10.2025 10:19:14 EEST | Tiedote
Kuntaliitto on lähettänyt kunta- ja alueministeri Anna-Kaisa Ikoselle vetoomuksen parlamentaarisen työn käynnistämiseksi kuntien tulevaisuudesta.
Ammatillisen koulutuksen opiskelijat viihtyvät opinnoissaan jopa paremmin kuin lukiolaiset ja peruskoululaiset13.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Neljä viidestä ammatillisen koulutuksen opiskelijasta kertoo pitävänsä koulunkäynnistä, selviää vastikään julkaistusta Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) kouluterveyskyselystä. Osuus on kyselyssä mukana olevista koulutusmuodoista selvästi korkein, ohi perusopetuksen ja lukion. Tulokset kääntävät päälaelleen sitkeän käsityksen siitä, että ammatilliseen hakeutuisivat vähemmän motivoituneet nuoret. Samaa suuntaa osoittaa myös Kuntaliiton tuore selvitys, jonka mukaan ammatillisen koulutuksen opiskelijat kokevat vaikutusmahdollisuutensa ja kouluarjen työrauhan paremmiksi kuin muut toisen asteen opiskelijat.
Stark statlig styrning, oklar ansvarsfördelning och ekonomiska utmaningar skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena9.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Välfärdsområdesreformen är den största omstruktureringen någonsin i Finlands offentliga förvaltnings historia och dess effekter märks på många sätt i kommunerna. Reformen har skapat en ny förvaltningsstruktur med tre nivåer där statens starka styrning, en oklar ansvarsfördelning, ekonomiska utmaningar och det praktiska samarbetet skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena.
Valtion vahva ohjaus, epäselvät vastuut ja taloushaasteet kiristävät kuntien ja hyvinvointialueiden välejä9.10.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Hyvinvointialueuudistus on Suomen julkisen hallinnon historian suurin muutos, ja sen vaikutukset näkyvät kunnissa monin tavoin. Uudistus on luonut uudenlaisen kolmikerroksisen hallintorakenteen, jossa valtion vahva ohjaus, epäselvät vastuut, taloushaasteet ja käytännön yhteistyön haasteet kiristävät kuntien ja hyvinvointialueiden välejä. "Kunnilla ja hyvinvointialueilla on oltava niille määritellyn itsehallinnollisen roolin mukaisesti riittävästi liikkumavaraa omassa toiminnassaan ja yhteistyössään, jota tehdään yhteisten asukkaiden hyväksi. Isot uudistukset vievät aikaa, mutta asukkaiden palvelutarpeet eivät odota", Kuntaliiton Liisa Jurmu alleviivaa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum