En första uppskattning av nästa år: Coronakrisen försvagar den kommunala ekonomin med 1,7 miljarder euro år 2021
18.6.2020 09:45:50 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Kommunförbundets prognos grundar sig på enkätsvar från 65 ekonomidirektörer i större städer. I dessa städer bor nästan fyra miljoner människor, dvs. 73 procent av befolkningen.
– Det här visar för första gången hur mycket coronakrisen kommer att påverka kommunerna också nästa år. Vi måste börja förbereda oss inför detta redan i höstens budgetbehandling. Stödpaketet till kommunerna har hittills endast gällt år 2020, säger Minna Karhunen, verkställande direktör vid Kommunförbundet.
Samtidigt som Kommunförbundet sammanställde en bedömning av coronakrisens följder år 2021 uppdaterades bilden av situationen år 2020. De senaste uppgifterna visar att coronaepidemin försvagar städernas och kommunernas ekonomi med över en miljard euro trots de stödåtgärder regeringen beslutat om för kommunerna år 2020.
– Det här betyder att en dryg tredjedel av coronaepidemins ekonomiska konsekvenser år 2020 måste kommunerna stå för själva. Det betyder i genomsnitt 170 euro per invånare.
– Regeringen har lovat att i budgetbehandlingen återkomma till de ekonomiska förluster som uppstår för kommunerna. Det behövs ännu nya stödbeslut för detta år, samtidigt som man kommer överens om nästa års åtgärder, understryker Minna Karhunen.
Kommunförbundet uppdaterade sin bedömning av coronaepidemins ekonomiska konsekvenser också för sjukvårdsdistriktens del. Enligt bedömningen kommer sjukvårdsdistriktens ekonomiska situation att försvagas med minst 600 miljoner euro till följd av coronakrisen.
– Den fjärde tilläggsbudgetens kompensation på 200 miljoner euro täcker ungefär en tredjedel av sjukvårdsdistriktens underskott. Den här obalansen måste tas upp i budgetbehandlingen i september, säger Minna Karhunen.
– Dessutom måste man under budgetbehandlingen uppskatta coronaepidemins ekonomiska konsekvenser för sjukvårdsdistrikten år 2021. Stödpaketet måste utvidgas till att gälla också år 2021 både för kommunernas och sjukvårdsdistriktens del.
Närmare upplysningar:
Minna Karhunen, verkställande direktör för Kommunförbundet, tfn 09 771 2000
Mer information om kommunekonomienkäten ger Sanna Lehtonen, utvecklingschef, tfn 09771 2079
Mer information om enkäten om sjukvårdsdistrikten ger Mia Malmila, sakkunnig, tfn 09 771 2204
Kontakter
Hanna Kaukopuro-KlemettiViestinnän asiantuntija
Tel:+358 50 597 4918hanna.kaukopuro-klemetti@kuntaliitto.fiOm
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K
Tuoreet luvut: Perusopetuksen kustannukset kasvoivat oppilasmäärän vähentyessä – kuntien välillä suuria eroja kustannuksissa10.9.2026 00:01:00 EEST | Tiedote
Perusopetuksen oppilasmäärä on lähtenyt laskuun, mutta kustannukset eivät ole pienentyneet. Pienenevät ikäluokat eivät merkitse automaattisia säästöjä. Väestömurros haastaakin kuntia arvioimaan palvelujen järjestämisen tapoja tulevina vuosina. Kuntaliiton kokoamien kuntakohtaisten tietojen mukaan kuntien välillä on suurta vaihtelua siinä, kuinka paljon varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen järjestäminen maksaa lasta kohden. Korkea tai matala oppilaskohtainen kustannus ei kuitenkaan suoraan kerro perusopetuksen saavutettavuudesta ja laadusta kuten oppimistuloksista. ”Perusopetuksen järjestäminen edellyttää kouluissa opetushenkilöstöä, koulutiloja sekä muita perusresursseja, vaikka oppilaita olisi aiempaa vähemmän. Oppilasmäärän pienentyessä kustannukset voivat ainakin alkuvaiheessa jopa kasvaa oppilasta kohden, jos kouluverkko pysyy ennallaan”, Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström sanoo.
Utredning: De förtroendevaldas arvoden har stigit måttligt – stora skillnader mellan kommunerna9.9.2026 08:25:00 EEST | Pressmeddelande
Sammanträdesarvodena för fullmäktigeledamöter i kommunerna varierar mellan 30 och 455 euro. Det framgår av Kommunförbundets utredning som kartlagt kommunala förtroendevaldas sammanträdes- och årsarvoden i början av fullmäktigeperioden 2025–2029.
Selvitys: Kuntien luottamushenkilöpalkkiot nousseet maltillisesti – kuntien väliset erot ovat suuria9.9.2026 08:25:00 EEST | Tiedote
Valtuutettujen kokouspalkkiot vaihtelevat 30 ja 455 euron välillä Manner-Suomen kunnissa. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton selvityksestä, jossa on kartoitettu kuntien luottamushenkilöiden kokous- ja vuosipalkkioita valtuustokauden 2025–2029 alussa.
Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande
Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum