En miljon finländare har tjänat in pension för vård av barn
Till och med slutet av fjolåret hade 535 000 kvinnor och 394 000 män tjänat in pension för vård av barn. Föräldrar tjänar in pension den tid de får moderskaps-, faderskaps-, och föräldrapenning och hemvårdsstöd för vård av barn.
– Milstolpen på en miljon passeras i år, förutspår PSC:s utvecklingschef Jari Kannisto.
Även om siffran är stor, har antalet finländare som årligen tjänar in pension för vård av barn redan länge haft en sjunkande trend. Eftersom många som har familj får flera olika förmåner för vård av barn under ett år, till exempel först moderskaps- eller faderskapspenning och sen föräldrapenning eller hemvårdsstöd, märks förändringen bäst av antalet som fått familjeförmåner årligen.
– Trenden är mycket klar. När det föds färre barn, beviljas färre familjeförmåner. Den här utvecklingen har blivit tydligare efter år 2015.
Åren 2018 och 2019 föddes rekordfå barn i Finland. I fjol föddes bara 45 600 barn.
– Ännu för tio år sedan föddes ca 60 000 barn per år, berättar Kannisto.
När befolkningen i arbetsför ålder i allt högre grad samlas i tillväxtcentra, betalas en allt större del av barnvårdsförmånerna i dem. Nuförtiden är en betydande del av dem som får barnavårdsförmåner bosatta i Nyland.
– Även om nativiteten i Helsingfors är historiskt låg och det totala fruktsamhetstalet är ett av de svagaste i Finland, tjänade fler personer pension för vård av barn i Nyland än i Birkaland, Norra Österbotten och Egentliga Finland sammanlagt.
Förälderns årsinkomster är grunden för den pension som tjänas in
Grunden för den pension som tjänas in under moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioden är förvärvsinkomsterna eller företagarens arbetsinkomster. Under tiden med hemvårdsstöd tjänas pension in utgående från ett fast eurobelopp. För hemvårdsstöd tjänas pension in så som om förälderns lön var 757,14 euro i månaden.
– Till exempel en person född år 1985 som i år får ett barn och som före föräldraledigheten tjänat in 3 000 euro i brutto i månaden i sitt förvärvsarbete, och som i 10 månader får moderskaps- och föräldrapenning och i 14 månader får hemvårdsstöd, tjänar för hela sin föräldraledighet in 48 euro i arbetspension. För motsvarande tid i arbetslivet tjänar man in 80 euro, räknar utvecklingschef Jari Kannisto.
Om föräldern inte har haft några inkomster före barnets födsel, tjänas pension in för vård av barn enligt grunddagpenningen så som om föräldern haft en lön på 757,14 euro i månaden.
Räknare visar hur familjeledigheter inverkar på pensionen
Pensionsskyddscentralens räknare beräknar den pension som tillväxer under tiden med barnavårdsförmåner och den pension som skulle tillväxa av arbete under motsvarande tid. Räknaren är riktgivande
Beräkna vilken inverkan vård av barn har på pensionen på Arbetspension.fi.
Pension har tjänats in för vård av barn enligt de nuvarande reglerna sedan år 2005.
Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi
Statistikchef Tiina Palotie-Heino, 029 411 2147, tiina.palotie-heino(at)etk.fi
Bilder
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum