Enkät om kommunernas marknadsföring 2021: Kommunen som helhet och som turistattraktion är det som prioriteras högst inom marknadsföringen
Kommunerna tillfrågades bland annat om organiseringen av marknadsföringen, resurserna, målen och planeringen, profileringen, lockbeten för inflyttning, den visuella framtoningen samt metoderna för marknadsföringskommunikationen.
– Kommunernas marknadskommunikation är allt mer systematisk och stödjer kommunens strategi. Kommunerna tycks också satsa mer på att utveckla sitt varumärke, säger Kommunförbundets marknadsföringschef Eija Rautiainen.
Målgrupperna etablerade
Målgrupperna för marknadsföringen har varit de samma sedan 2018. De viktigaste målgrupperna är kommande invånare, företag, invånare och turister.
De viktigaste delområdena i marknadsföringen är att locka nya invånare, näringslivs- och företagsmarknadsföring, kommunens profil och image i offentligheten samt turistmarknadsföring. Dessutom ansågs det vara viktigt att satsa på kommunens anseende som arbetsgivare, marknadsföring av kultur- och fritidstjänster samt intern och internationell marknadsföring.
Av de kommuner som besvarade enkäten uppger 27 procent att de använder flytt- eller investeringslockbeten. Som lockbeten används bland annat förmånlig tomtmark, babypeng, välkomstgåvor, förmånliga tjänster eller lokaler, penninggåvor samt lån och räntestöd.
Vid profileringen av kommunens marknadsföring har de fem viktigaste sakerna inte ändrats sedan 2018: Miljö, natur, boende, barn-/familjevänlighet och kommunens geografiska läge.
– Det är glädjande att se att dessa prioriteringar motsvarar det som kommuninvånare lyft fram som det viktigaste i en bra hemkommun, det vill säga en bra boendemiljö, bra service och närheten till naturen. Också trygghetens betydelse har betonats både i marknadsföringen och av invånarna, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Bland de viktigaste eller ganska viktiga marknadsföringsmetoderna finns sociala medier, kundservice, webbreklam, intern marknadsföring, personliga kontakter och marknadsföring av evenemang.
Resurserna för marknadsföring minskar, samarbetspartner anses viktiga
Av de tillfrågade bedömer 40 procent att marknadsföringsresurserna ökat under de senaste tre åren, och 33 procent bedömer att resurserna kommer att öka under de följande tre åren. Utmaningarna och de främsta utvecklingsobjekten inom marknadsföringen är resursbrist, budgetering samt systematik/prioritering. Av de tillfrågade sköter 46 procent marknadsförings- och kommunikationsuppgifter som huvudsyssla medan 54 procent sköter dem som bisyssla.
Kommunala näringsbolag, utvecklingsbolag och turistorganisationer har en stor roll i kommunernas marknadsföring. Kommunerna deltar aktivt i turist-, näringslivs- samt företags- och eventmarknadsföringen.
Närmare upplysningar:
Eija Rautiainen, marknadsföringschef, tfn +358 45 316 1600, eija.rautiainen@kommunforbundet.fi (finska)
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn +358 9 771 2504, +358 50 337 5634, Marianne.Pekola-Sjoblom@kommunforbundet.fi
En sammanställning av enkätsvaren bifogas pressmeddelandet och kan också läsas på Kommunförbundets webbplats www.kommunforbundet.fi.
Kontakter
Katariina PohjolaViestintäkoordinaattoriSuomen Kuntaliitto ry
Tel:+358 50 355 2574katariina.pohjola@kuntaliitto.fiOm
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun, blir ordförande för Kommunförbundets nätverk för yrkesutbildning20.11.2025 14:00:00 EET | Pressmeddelande
Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti. Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.
Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUn johtaja Saija Niemelä-Pentti puheenjohtajaksi Kuntaliiton ammatillisen koulutuksen verkostoon20.11.2025 14:00:00 EET | Tiedote
”Ammatillisen koulutuksen merkitys on nyt suurempi kuin koskaan. Suomi tarvitsee osaajia niin työmarkkinoiden kohtaanto-ongelmien ratkaisemiseksi kuin koulutustason nostamiseksi. Lähes puolet ammattikorkeakouluopintonsa aloittavista tulee ammatillisesta koulutuksesta, joten väylien vahvistaminen on tärkeää”, toteaa Areenan tuore puheenjohtaja Saija Niemelä-Pentti Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUsta. Myös väestökehitys haastaa järjestäjiä monella tapaa. Oppivelvollisuusikäisten määrä vähenee, mutta samanaikaisesti opiskelijoiden tuen tarve kasvaa. Kaikkiin tuen tarpeisiin ei voida vastata pelkällä koulutuksella. ”Tarvitsemme uudenlaisia ratkaisuja opiskelijoiden kokonaisvaltaisen hyvinvoinnin vahvistamiseksi. Kuntaliiton ja Areena-verkoston esittämä kuntouttavan opetuksen malli on yksi lupaava suunta. Siinä yhdistetään hyvinvointialueiden palvelut, työpajatoiminnan sisältöjä ja ammatillisen koulutuksen vahvuudet”, Niemelä-Pentti sanoo.
Kuntaveroprosentti nousee ensi vuonna 560 000 suomalaisella - korotukset keskittyvät samoihin kuntiin hyvinvointialueuudistuksen jälkeen18.11.2025 12:20:49 EET | Tiedote
Kunnat ovat päättäneet tulo- ja kiinteistöveroprosenteistaan seuraavalle vuodelle. Koko Suomessa tuloveroprosenttia nostaa 38 kuntaa ja laskee 5 kuntaa. Tuloveroprosenttiaan korottavissa kunnissa asuu noin 560 000 suomalaista, mikä on selvästi pienempi määrä kuin tavallisesti. Tuloveroprosentti säilyy ennallaan 265 kunnassa.
Invandringens fördelar små för regionstädernas befolkningsutveckling: attraktionskraften behöver stärkas7.11.2025 11:03:08 EET | Pressmeddelande
Befolkningsutvecklingen i regionstäderna gagnas av invandring, men en betydande del av inflyttningsöverskottet från utlandet förloras vid fortsatt migration inom landet. Detta framgår av en utredning beställd av Kommunförbundet, som granskade invandringen till regionstäder och den interna migrationen bland personer med främmande språk som modersmål under åren 2010–2024.
Maahanmuuton hyödyt seutukaupunkien väestökehitykselle jäävät vähäisiksi: veto- ja pitovoimaa vahvistettava7.11.2025 10:53:30 EET | Tiedote
Seutukaupunkien väestökehitys hyötyy maahanmuutosta, mutta huomattava osa ulkomailta saadusta muuttovoitosta menetetään jatkomuutoissa Suomen sisällä. Tämä selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä, joka tarkasteli seutukaupunkien maahanmuuttoa ja vieraskielisten maan sisäistä muuttoa vuosina 2010–2024.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum