Epileptiska anfall belastar huvudstadsregionens prehospitala akutsjukvård och jour avsevärt
Ett epileptiskt anfall är en mycket vanlig orsak till prehospitala akutsjukvårdsuppdrag och jourbesök. I undersökningen som publicerades i tidningen European Journal of Neurology, kombinerades uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården, besök på akutmottagningar och perioder av sjukhusvård på grund av misstänkta epileptiska anfall hos personer över 16 år inom HUCS sjukvårdsområde, dvs. huvudstadsregionen och omgivande kommuner. Det unika materialet samlades in från prehospital akutsjukvård samt HUS och Helsingfors stads datasystem under fyra års tid.
Misstanke om ett epileptiskt anfall ledde under undersökningstiden till över 14 000 prehospitala akutsjukvårdsuppdrag, vilket motsvarade 3,3 procent av alla uppdrag inom den prehospitala akutsjukvården. Nödcentraloperatörerna och förstavårdarna identifierade patientens symtom som ett epileptiskt anfall i tre av fyra fall.
Enligt undersökningen var belastningen orsakad av epileptiska anfall störst inom prehospital akutsjukvård (333 fall per 100 000 invånare), men i nästan 40 procent av fallen behövde patienten slutligen inte ambulanstransport till sjukhuset eller vägrade transporten själv.
På jourpoliklinikerna registrerades dock över 11 000 besök på grund av epileptiska anfall. Belastningen från jourbesöken var i förhållande till befolkningsunderlaget mindre än från den prehospitala akutsjukvården (266/100 000 invånare) och i fråga om patienter som krävt sjukhusvård minskade den till under en tredjedel (107/100 000 invånare).
Nästan två tredjedelar av patienterna som behandlades på grund av epileptiska anfall var män med en medelålder på cirka 50 år.
Fler metoder för att rikta vården korrekt
Mindre än åtta procent av de patienter som fick sjukhusvård krävde intensivvård. Vårdkedjan orsakade årligen kostnader på 6,8 miljoner euro, som motsvarar 0,5 procent av utgifterna för specialistvården i undersökningsområdet.
"Undersökningen visar att det behövs mer information om identifiering av epileptiska anfall för att effektivisera vårdkedjan. Det är viktigt att rikta hälso- och sjukvårdsresurserna rätt och erbjuda brådskande vård till dem som behöver det. Det är också viktigt att identifiera de patienter som inte behöver behandling, utan som har ett vanligt anfall med anknytning till en epilepsisjukdom", berättar MD, specialistläkare i neurologi Leena Kämppi vid HUS Neurocentrum.
Ursprunglig artikel:
Leena Kämppi, Tuukka Puolakka, Jaakko Ritvanen, Kati Tuppurainen, Jari Päkkilä, Markku Kuisma och Jukka Peltola: The Burden of Suspected Epileptic Seizures on Emergency Services – a Population-Based Study. European Journal of Neurology 3/2023
Mera information för media:
Nyckelord
Kontakter
MD, specialistläkare i neurologi Leena Kämppi, HUS Neurocentrum: leena.kamppi@hus.fi
Om
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar närmare 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Valviras beslut om tillgången till icke brådskande specialiserad sjukvård är mycket hårt9.10.2025 12:10:08 EEST | Pressmeddelande
Den budgetram som HUS-sammanslutningen har fått gör det inte möjligt att avhjälpa vårdköerna. Målet under 2024–2025 har varit att i bästa fall stoppa en ökning av vårdköerna. Tillgången till vård har ändå förbättrats betydligt.
Valviran päätös kiireettömään erikoissairaanhoitoon pääsystä erittäin ankara9.10.2025 12:10:08 EEST | Tiedote
HUS-yhtymälle annettu talousarvioraami ei mahdollista hoitojonojen purkamista. Vuosina 2024−2025 tavoitteena on ollut parhaimmillaan hoitojonojen kasvun pysäyttäminen. Hoitoonpääsyä on silti onnistuttu parantamaan merkittävästi.
Unga vuxna som genomgått en transplantation i barndomen behöver flera läkemedel mot kroniska sjukdomar9.10.2025 08:13:26 EEST | Pressmeddelande
I en nyligen färdigställd studie framgick det att personer som genomgått en transplantation som barn har högre benägenhet för långvariga sjukdomar än den övriga befolkningen och behöver flera läkemedel mot kroniska sjukdomar än andra personer i samma ålder.
Lapsuudessa elinsiirron saaneet nuoret aikuiset tarvitsevat enemmän lääkkeitä kroonisiin sairauksiin9.10.2025 08:13:26 EEST | Tiedote
Vasta valmistuneessa tutkimuksessa selvisi, että lapsena elinsiirron saaneet ovat muuta väestöä alttiimpia pitkäaikaisille sairauksille, ja tarvitsevat enemmän lääkkeitä kroonisiin sairauksiin kuin muut samanikäiset.
Den palliativa vården för barn utvecklas aktivt8.10.2025 08:39:53 EEST | Pressmeddelande
Palliativ vård för barn och unga är övergripande vård, där hela familjen beaktas. Vi HUS utvecklas den palliativa vården för barn aktivt bland annat inom det europeiska projektet PALLIAKID. Projektets syfte är att ännu bättre än tidigare identifiera patienter som har nytta av palliativ vård.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum